KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Elexperten: Därför måste Sverige bygga ny kärnkraft – ”Underskattas grovt”

Kritiker menar att det blir dyrt för skattebetalarna om staten medfinansierar ny kärnkraft. Men elmarknadsanalytikern Mats Nilsson menar att alternativkostnaden för att inte bygga kärnkraft är betydligt större. ”Det tror jag blir väldigt dyrt”, säger han till TN.

Reaktionerna på regeringens utredning om hur finansiering av ny kärnkraft ska gå till har visat på hur polariserad frågan är bland politiker, forskare och experter.

De som är emot förslaget menar att det är för dyrt att bygga ny kärnkraft, att den står i vägen för andra kraftslag och att teknikutvecklingen kommer att möjliggöra ett balanserat elsystem med endast förnybar kraft. De som är för menar att kärnkraft är grunden i ett stabilt elsystem, att alternativkostnaden för att inte bygga är betydligt högre och att det är orealistiskt med ett energisystem som bygger på endast väderberoende kraftslag.

Att politikernas åsikter går isär är en sak, men varför landar akademin och forskarna så olika i sina framtidsprognoser? Nationalekonomen och elmarknadsexperten Mats Nilsson menar att det är en stor osäkerhet om framtiden, tillsammans med ett ideologiskt inslag, som gör att forskare landar så olika i sina åsikter.

– Vi gör antaganden om framtiden och den tekniska utvecklingen, och då kan man komma till olika slutsatser och ändå vara seriösa vetenskapsmän. Det är inte så renodlat som att det finns en vetenskaplig sanning, säger han.

En av de främsta kritikerna mot regeringens förslag är Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers. Han menar bland annat att tekniken med energilagring kommer att utvecklas så snabbt att fördelarna med den planerbara kärnkraften kommer att ha spelat ut sin roll inom en snar framtid.

Ett scenario som Mats Nilsson inte tror på.

– Jag tror att framtiden kommer att gå långsammare, och är inte lika optimistisk där helt enkelt. Med den fördubbling av elmarknaden som det pratas om ser jag inte att det kommer finnas ny teknik som klarar av att lagra den el som krävs, i flera veckor eller säsonger, säger han och fortsätter:

– Sen finns det ett ideologiskt inslag här också. Kärnkraftsmotståndare letar efter argument mot kärnkraft, och på samma sätt tror jag på kärnkraft och hittar gärna argument för det.

Skälen till att bygga ut kärnkraften

Regeringens utredning bygger på att staten tar ett stort ansvar och dels garanterar lån upp till 75 procent av produktionskostnaden, dels sluter ett prissäkringsavtal på 40 år för att garantera lönsamheten för kärnkraftsbolagen.

Det finns två huvudsakliga anledningar till att Mats Nilsson, som liberal marknadsekonom, tycker att den typen av statlig inblandning är nödvändig för att garantera ett väl fungerande elsystem i framtiden.

– Det första skälet är den politiska risken med att bygga kärnkraft. Den här regeringen vill ha kärnkraft, men vad händer vid ett maktskifte 2026 eller 2030 där vi får en regering som inte vill ha kärnkraft? Den risken måste hanteras, och då behöver vi den här typen av avtal för att kärnkraftsbolagen ska känna sig trygga med att starta projekten. Jag ser ingen annan väg runt det, säger han.

Han menar att den politiska risken hamnat i skymundan i debatten.

– Den är gigantisk i Sverige. Därför måste vi hitta ett instrument som gör att man kan surra denna och kommande regeringar vid masten. Så att om ett bolag är beredda att investera får det inte komma en regering som på ideologiska grunder förstör förutsättningarna för att bygga och driva kärnkraftverk, säger han.

Mats Nilssons andra argument är att elmarknaden aldrig varit fullt avreglerad, och att man därför inte kan se på den som en vanlig marknad som vilken som helst.

– Vi har idag olika stödsystem för vindkraft, solkraft, biokraft och så vidare, inte bara i Sverige utan i hela Nordeuropa. Att då mena att just kärnkraften bara ska stå på egna ben funkar inte. Det har aldrig varit en vanlig marknad för investeringar fullt ut, och är det fortfarande inte, säger han.

Uteblir andra värden

Enligt utredaren Mats Dillén kan staten på lång sikt få en nettoinkomst till statskassan tack vare räntan på de 300 miljarder kronor som planeras att lånas ut till kraftbolagen som vill bygga kärnkraft. Mats Nilsson är tveksam till att så kommer bli fallet, men tror att alternativkostnaden för att inte bygga kärnkraft är större.

– Alternativen är att det uteblir andra värden. Om vi på sikt fasar ut all kärnkraft och bara bygger elproduktionen på väderberoende kraft måste vi ha en flexibilitet i elsystemet från 0 till 100 procent, och det tror jag blir väldigt dyrt, säger han.

Mats Nilsson menar att det finns bra och billiga sätt att lagra el genom till exempel batterilager och pumpkraftverk, men att det måste finnas basproduktion i grunden för att kostnaden inte ska skena.

– Om man tror att flexibiliteten och lagren kostar lika mycket för de första kilowattimmarna som för den sista, då är det här inget problem. Men om man tror, vilket jag gör, att det blir dyrare ju närmre man kommer de 100 procenten i flexibilitet, då behövs det basproduktion i grunden, säger han.

Han exemplifierar med Kina, som är ett av de länder i världen som bygger ut mest väderberoende kraft. Parallellt med utbyggnad av sol-, vind- och vattenkraft bygger de ut 25 nya kärnkraftsreaktorer, just för att bibehålla stabiliteten i systemet.

– Det är för att de ser den här bilden, som jag försöker åskådliggöra, framför sig. Det är jättebra med vind och sol därför att vi utnyttjar förnybara källor. Men det är också bra att kombinera det med basproduktion. Och den där fördelen med kombinerad basproduktion och väderkraft, den tror jag underskattas grovt, säger Mats Nilsson.

Priseffekten glöms bort

Kritiker mot prissäkringsavtalet som utredningen föreslår menar att det kommer att leda till att skattebetalarna får betala mellanskillnaden när elpriset är lågt.

”Man vill alltså garantera investerarna ett pris om 80 öre, det låter väldigt mycket. Jag och många med mig tror ju att elpriserna kommer att vara betydligt lägre 2035 när det här ska vara klart. Och då blir det ju skattebetalarna som får stå för mellanskillnaden”, sa Björn Sandén till GP.

Mats Nilsson säger att han är förvånad över att utredningen föreslog 80 öre per kilowattimme, och hade själv gissat att de skulle landa på 70 öre. Han menar dock att ett prissäkringsavtal är nödvändigt för att få till ny kärnkraft, och menar att upplägget dessutom kommer ge en prisdämpande effekt på den övriga elproduktionen när den kommer in mer el i systemet.

– Det som folk glömmer bort är att räkna med priseffekten. Visst, du får betala en avgift för de här 4 000-6000 megawatten. Men precis som med elcertifikaten för förnybar el så får den produktionen som kommer in en prisdämpande effekt på övrig produktion, säger han.

Till sist, tror du att det kommer att byggas ny kärnkraft i Sverige?

– Jag hoppas det. Jag tror att det står och väger nu om företagen vågar lita på att den här dealen går i lås. Det måste hända någonting före 2026 som gör att det inte spelar någon roll om vi får en ny regering. Om man kan lösa den frågan, då tror jag att det blir ny kärnkraft. Kan man inte lösa den frågan, då blir det ingen kärnkraft. Men då blir det ingen kärnkraft hur attraktivt avtalet än är, för då har vi förstört möjligheten att investera i kärnkraft i Sverige, avslutar han.