HOTEN MOT ÄGANDERÄTTEN

Läckta förslagen hotar äganderätten – ”Kör fullständigt över företagare”

Trots interna protester kan miljömålsberedningen på måndag sätta en kurs som äventyrar äganderättens framtid, varnar Carl-Wiktor Svensson, ledamot i miljömålsberedningen. ”Då upphör allt”, säger näringslivsprofilen Karl Hedin till TN.

För Carl-Wiktor Svensson, ledamot i miljömålsberedningen, gick sommaren mot ett tvärt stopp när en rapport på 1557 sidor landade i hans inkorg. Det var ett slutbetänkande från miljöberedningens sekretariat som föreslår hur Sverige ska leva upp till sina EU-åtaganden för skog och markanvändning. På måndag, då beredningen håller sammanträde, ska ledamöterna ge sina åsikter om innehållet.

– Vi fick drygt en sommarmånad på oss att sätta oss in i över 1500 sidor om skogens framtid i Sverige, säger Carl-Wiktor Svensson.

Och åsikter kommer definitivt att framföras, då Carl-Wiktor Svensson anser att de liggande förslagen innebär stora inskränkningar i den grundlagsskyddande äganderätten.

– Här framgår det bland annat att minst 1,5 miljoner hektar produktiv skogsmark riskeras att läggas i träda. Det andra är att markägarna inte får rätt till en rättvis ersättning. Det formella skyddet av denna areal skulle innebära höga kostnader, potentiellt upp till 200–250 miljarder kronor. Det här är regler som fullständigt kör över berörda skogsägare, säger han.

”Att tro att miljöarbetet skulle bli bättre av att skogen ska byråkratiseras av staten är helt huvudlöst.”

Rättsosäkert

En konsekvens är större rättsosäkerhet för markägare, särskilt vid fastighetsköp och generationsskiften, då det inte är tydligt vad som räknas som naturskog, fortsätter Carl-Wiktor Svensson.

– Detta kan leda till att markägare hamnar i en juridisk limbo och riskerar stora ekonomiska förluster. Att tro att miljöarbetet skulle bli bättre av att skogen ska byråkratiseras av staten är helt huvudlöst, säger han.

Redan i december 2023 ifrågasatte Carl-Wiktor Svensson innehållet i slutbetänkandet. Men den här typen av inspel lyste med sin frånvaro i den slutliga rapporten, berättar han.

– Trots att det sades att ledamöterna skulle få större möjlighet att yttra sig, har de förslag som jag lagt fram, både själv och tillsammans med Moderaterna, inte lyfts fram, säger han.

Det rimmar illa med miljömålsberedningens demokratiska process att nå politisk samsyn i en rad olika miljöfrågor, menar Carl-Wiktor Svensson.

– Det finns olika sätt att genomföra saker och uppnå mål, men det är viktigt att ta hänsyn till vad det finns politiska majoriteter. Annars blir det svårt att ta fram förslag som både markägare och politiska partier kan acceptera.

”Jättefarlig utveckling”

Han får medhåll från skogsägaren och näringslivsprofilen Karl Hedin, en tongivande röst i debatten om äganderätten.

– Det här är en jättefarlig utveckling. Det jag reagerar på är att man framställer skogsskötseln som om den på något sätt skulle vara felaktig. Den är exemplarisk. Äganderätten har gett oss en drivkraft att både nyttja och sköta vår skog på ett långsiktigt sätt. Det har gjort att man faktiskt vågar satsa på sin fastighet, även om det är dina barnbarn som först ser resultatet av dina ansträngningar. Det har gjort Sverige till en världsledande skogsindustri. Tar vi bort den drivkraften, då upphör allt, säger han.

I ett debattinlägg på DI beskriver han ingående hur hanteringen av äganderätten alltmer förskjuts från riksdagsledamöternas lagstiftande makt till myndighetens tjänstemän.

– Problemet skapas ju huvudsakligen inhemskt i våra myndigheter. De agerar inte för aktiebolaget Sverige eller för svenska medborgare. Det är fruktansvärt, säger Karl Hedin.

Även Carl-Wiktor Svensson lyfte sin fråga i ett debattinlägg på ATL, där han även bygger vidare på Karl Hedins kritik. Efter det har sekretariatet gett med sig lite och öppnar nu för att ta upp den här kritiken i sammanträdets dagordning.

– Innan jag skrev debattartikeln sa man att det inte skulle finnas något utrymme för inspel. Men nu finns det lite hopp. Jag hoppas att det finns brett stöd för att arbeta på ett annorlunda sätt, ett sätt som inte inskränker i den grad som nu har presenterats, säger han.

Övertolkar EU-regler

Att det ska behöva gå så här långt för att försvara äganderätten är ändå talande för Sveriges tendens att övertolka internationella regler, menar han.

– Det här handlar dessutom om EU-strategier, som inte ens är rättsligt bindande. Risken är att dessa förslag skrivs in i miljöbalken som ett generellt biotopskydd, och då blir de absolut rättsligt bindande, säger han.

Han jämför med Finland där motsvarande myndigheter har kommit fram till helt andra siffror, ungefär 10 procent av Sveriges antagna definition och kategorisering.

– Det är högst anmärkningsvärt att Sverige väljer att övertolka vad som ska kategoriseras som naturskog. Med den tillämpning som nu föreslås från sekretariatet, där vi idag har cirka 9 procent formellt skyddad skog enligt deras uppgifter, skulle en tilläggning av 7–8 procent av Sveriges produktiva skogsmarksarealer långt överstiga målet med 5 procent.

”Folk slutar inte köpa toapapper bara för att Sverige minskar produktionen.”

Enligt Carl-Wiktor Svensson får vi inte heller glömma de svenska skogsägare som redan nu avsätter stora arealer av sin skog för att skydda miljön.

– Med den skogspolitik som antogs 1994, som bygger på att mycket ansvar vilar på den lilla markägarens axlar, är 10–15 procent av marken redan frivilligt skyddad genom certifieringsorgan. Det görs alltså redan ett stort arbete idag, säger han.

Karl Hedin befarar att miljömålberedningens förslag kommer att göra mer skada svensk konkurrenskraft än nytta för klimatarbetet.

– Klimatet är ju en global fråga. Man ska ha klart för sig att om vi minskar vår produktion i svensk skogsindustri, som ju är en av landets viktigaste näringar, kommer inte produktionen att stanna för det. Folk slutar inte köpa toapapper bara för att Sverige minskar produktionen, säger han.

TN har kontaktat Lars Tysklind (L), ordförande för miljömålsberedningen för en kommentar.