DEN SVENSKA UTBILDNINGEN
Dick Harrison skriver om handelns historia – för ungdomar
När Eduna lanserar ett nytt läromedel om handelns historia är det den svenska historiedisciplinens egen rockstar, Dick Harrison, som håller i pennan, tillsammans med sin fru Katarina Harrison Lindberg, historiker och författare.
När människor möts över nationsgränser, för att handla eller bara utbyta tankar och åsikter, får det ofta stora konsekvenser, för den enskilda individen, men också för samhället i stort. Innovationer och ny teknik får spridning och kulturer kan förändras i grunden.
– Kulturmötena kan vara fredliga, krigiska, bakteriologiska, handelsmässiga, slumpmässiga, men utan dem går alla civilisationer under. Det finns det gott om historiska belägg för. Om man inte interagerar med varandra, möts, umgås, gifter sig med varandra, byter saker med varandra, lär sig hantera varandra, så kommer samhället i slutänden inte att överleva, sa Dick Harrison på ett seminarium då ”Handelns historia – Ett skolmaterial från Svenskt Näringsliv” presenterades.
I skolmaterialet fokuserar han och Katarina Harrison Lindberg på kulturmötet som sker via handeln, ett slags ”rutiniserat” kulturmöte som Dick Harrison kallar det. Det skapas regler och förhållningssätt, metoder och innovationer som inte bara är gynnsamma för handeln, utan också berikar civilisationen i stort. Som när ett allt mer rationellt skriftspråk utvecklades. Att ha ett tecken för varje ting har sina begränsningar när man handlar eller håller ordning i gamla rikens spannmålsmagasin, men att uttrycka komplexa tankar och skriva kontrakt med färre tecken är desto mer rationellt.
Ett av forntidens stora handelsfolk, fenicierna, utvecklade ett system med 22 tecken, vilket alla lätt kunde lära sig. De feniciska köpmännens kommunikationsredskap blev sedan en viktig inspirationskälla för de grekiska, latinska, arabiska och hebreiska alfabeten.
En riktig krösus
Penningväsendet är naturligtvis ytterligare ett exempel. Att hitta en gemensam nämnare när man jämför värdet mellan två varor är inte lätt och skapade alltid bryderier i äldre civilisationer.
– Ett av de vanligaste fynden vid ekologiska utgrävningar är vågar. Med dem kan man mäta silverhalt, jämföra det med hur mycket skinn och pälsverk du har. Och så småningom rationaliserar man det här ytterligare ända tills någon uppfinner det där lilla myntet, berättar Dick Harrison.
Övergången till riktiga mynt ägde rum ungefär samtidigt i Kina, Indien och området vid östra Medelhavet mellan 700 och 500 f.Kr. Det äldsta myntet som man känner till kommer från Mindre Asien, från riket Lydien, berättar Dick Harrison.
Under 600-talet f. Kr. blev kungen i Lydien superrik.
– Ni har säkert hört namnet allesammans, Krösus. Men ni förknippar det nog med en liten rik sork, Krösus sork. Kung Krösus av Lydien, den rike, var hans föregångare. (Krösus sork är en av figurera i serietidningen Bamse).
– Redan på 500-talet har alla grekiska, persiska och egyptiska stater tagit över det här. Sen sprids det över världen.
När väl pengarna har börjat användas i ett område, rike eller imperium så försvinner de aldrig helt även om byteshandeln tidvis kan få ett uppsving som under Medeltiden.
Nöden är uppfinningens moder
Dick Harrisons favoritexempel är trots allt senmedeltidens snabba utveckling, som triggades igång av en mänsklig tragedi:
– När digerdöden slår till så dör sammanlagt två tredjedelar av Europas befolkning i återkommande epidemier under 70 år. Det tar 300 år att komma upp i samma demografiska nivåer, säger han.
Redan före katastrofen hade man i Italien utvecklat ett bankväsende, men nu tvingades man att tänka om i en värld med en allt glesare befolkning. Det gällde att arbeta smartare, att rationalisera handeln ytterligare. Dick Harrysson nämner flera nymodigheter från epoken, som affärsbrevet, filialchefen som man kan delegera ansvar till och spridningen av dubbel bokföring.
– Om du inte behöver göra det, så gör du det i regel inte, för vi människor är tröga och lata. Men måste du, så måste du. Och digerdöden tvingar fram en kreativitet som vi sällan har skådat innan, säger han.
– Det var extremt högt i tak och få tvingande statsmakter och kyrkliga myndigheter som kunde stoppa dig. Då uppfinner vi mer än vi gjort någon gång innan: Renässansen, måleriet, boktryckarkonsten och modern ekonomi för att ta några exempel.
Dick Harrisons böcker är ofta omfångsrika, men inte Handelns historia – Ett skolmaterial, som omfattar drygt 60 lättlästa sidor. Skolmaterialet finns tillgängligt i tryckt-, digitalt- och ljudboksformat och det finns även en lärarhandledning tillgänglig. Allt material är kostnadsfritt och finns tillgängligt att beställa på Eduna.se:
– När vi tittade på det här såg vi att vi den långa linjen saknades, där man förklarar handelns utveckling över tid från den tidigaste byteshandeln och fram till handeln i våra dagar, säger Sara Wirfelt, projektledare ungdoms- och skolkommunikation på Svenskt Näringsliv.
– Det här skolmaterialet är till för gymnasiet och kan användas i undervisning i samhällskunskap, historia och företagsekonomi.
