”Därför behöver samhället elektrifieras”
Elektrifieringen är viktig och Sverige har goda förutsättningar att genomföra den, men det finns flera utmaningar, skriver Åsa Pettersson, vd Energiföretagen, i en krönika.
Utvecklingen går oerhört snabbt, närmast exponentiellt. Den smartphone du har i fickan existerade inte för tjugo år sedan. Tjugo år innan dess existerade knappt det internet du använder dagligen. Idag är de båda oumbärliga för mångas jobb och vardag.
”Detta ger oss oerhörda möjligheter att elektrifiera samhället.”
Annan teknikutveckling går lika snabbt men har kanske inte varit riktigt lika dramatisk och påtaglig ännu. På energiområdet genomgår nu en revolution där nya tekniker för fossilfri elproduktion utvecklats snabbt, elfordon har fått sitt genomslag och nya tekniker som batterilager och smarta elnät utvecklas snabbt. De senaste tio åren har till exempel battericeller sjunkit i pris med 80 procent. Detta ger oss oerhörda möjligheter att elektrifiera samhället.
Därför måste samhället elektrifieras, enligt Åsa Pettersson:
- Fasa ut de fossila bränslena och klara klimatet. Klimatutmaningen är en av mänsklighetens största utmaningar. I nyhetsflödet överskuggad av geopolitiska skeenden på senare år, men inte mindre akut för det - utan snarare mer brådskande. Sverige är därtill bundet av både egna och EU:s klimatmål. Att ställa om kommer att bli dyrare ju längre vi väntar. Inom såväl industri som transportsektor är det oftast el som är den mest effektiva och kostnadseffektiva ersättningen till de fossila bränslena. Som en bonus ökar vi vår försörjningstrygghet, minskar vårt importberoende av olja och gas och vrider energivapnet ur händerna på Putin.
- Klara jobben och konkurrenskraften. Sverige är en energiintensiv industrination. Sveriges företag behöver fossilfri el för elektrifiering till konkurrenskraftigt pris för att kunna hävda sig i konkurrensen när omställning sker bort från fossila bränslen. Men Sverige har även en oerhörd uppåtsida i de stora aviserade nya industrietableringarna som duggar tätt i medierna. När svensk stålindustri ställer om är det inte bara för att möta dagens behov, utan morgondagens globala efterfrågan på fossilfritt stål. På samma sätt arbetar skogs-, gruv-, verkstads- och fordonsindustri för att möta efterfrågan på fossilfria produkter. Därtill kommer de helt nya industrier som uppstår i och med teknikutvecklingen och omställningen, så som batterifabriker. Sammantaget innebär detta arbetstillfällen, ökad konkurrenskraft och stärkt välfärd för Sverige.
Få länder har så goda möjligheter att klara och dra nytta av omställningen som Sverige. Uppslutningen från både näringsliv och beslutsfattare är bred: Sverige ska vara klimatneutralt till 2045, vilket innebär en dubblering av dagens elbehov. Under flera decennier har vår elproduktion varit oförändrad, nu måste alltså både elproduktion och elnät snabbt byggas ut.
”Det investeras för lite och reformtakten är för låg.”
Men det finns en rad utmaningar att hantera. Det går idag det alldeles för långsamt. Med dagens omställningstakt klarar vi inte målet till 2045, och stora industrisatsningar riskerar att stå utan den energi de behöver. Det investeras för lite och reformtakten är för låg.
Att ställa om kommer att kosta. Detta är kostnader som blir synliga för gemene man, som kund och som skattebetalare samtidigt som intäkterna kommer i framtiden. En utmaning är därför att synliggöra nyttorna och värdet av omställningen, vilket inte alltid är uppenbart idag för den som oroar sig över sin elräkning eller över att en ny elledning byggs i grannskapet. Samtidigt som vi som samhället måste inse att “business as usual” inte är ett alternativ.
Energiföretagens medlemsföretag ligger i framkant för att möjliggöra omställningen. Redan idag bygger vi de nya lösningarna, men vi behöver politikens hjälp för att kunna leverera mer och snabbare. I juni presenterade vi rapporten 10 snabba reformer för mer el och stärkt konkurrenskraft. En rapport som även lämnats till energi- och näringsminister Ebba Busch.
”Att genomföra dessa förslag är möjligt.”
Regeringen har presenterat en rad reformer, men från energiföretagens sida ser vi att det finns ytterligare förslag som kan genomföras i närtid. Här återfinns bland annat införandet av lokal ersättning till kommuner och närboende vid etablering av landbaserad vindkraft och genomförandet av en kraft- och fjärrvärmestrategi.
Att genomföra dessa förslag är möjligt. Inte minst då det finns en stor politisk samsyn kring utmaningarna. Här finns en möjlighet att skapa en mer långsiktig och politisk brett förankrad stabilitet i energifrågorna med mindre polarisering. Elektrifieringen kan genomföras och detta kräver goda förutsättningar för alla fossilfria kraftslag och elnät, på kort och lång sikt.