EU:S FRAMTID

Satsa eller gå under – ödesrådet till EU

Mer innovation och enorma investeringar krävs för att rädda Europa, anser förre ECB-chefen Mario Draghi i en tung rapport. Men striden lär bli hård om nyttan av gemensam upplåning och EU-obligationer.

Måndagens rapport från den italienske ex-premiärministern och EU-veteranen är ödesmättad.

– För första gången sedan kalla kriget behöver vi vara oroliga för vår överlevnad, säger Draghi på en presskonferens i Bryssel tillsammans med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Som Draghi ser det är hela meningen med EU att ge medborgarna välstånd, rättvisa, frihet, fred och demokrati i en hållbar miljö.

– Om Europa inte längre kan stå för det – eller tvingas välja bort delar – kommer anledningen att finnas till att ha förlorats, varnar han.

Satsa mer

Tre huvudområden pekas ut för att få igång tillväxten: EU måste komma i kapp på innovationssidan, klimatmål och konkurrenskraft måste fungera tillsammans och säkerheten och oberoendet behöver stärkas.

Konkret innebär det bland annat att han vill se kraftigt ökade satsningar på att finansiera forskare och entreprenörer. Det ska ske med både privata och offentliga medel, exempelvis genom EU-obligationer.

Draghi vill också se snabbare beslut, enklare regler och djupare samarbete mellan EU-länderna, inte minst när det gäller planer och satsningar.

För att lyckas med digitalisering och klimatomställning behövs investeringar på årligen motsvarande fem procent av BNP – dubbelt så mycket som under USA:s Marshall-plan för Europa efter andra världskriget.

Strid om lån

Tanken på nya gemensamma EU-lån är dock långt ifrån populär i alla EU-länder. Tveksamheten har dessutom ökat sedan en färsk rapport från EU:s revisorer visat att den jättefond som lånats ihop för att få fart på ekonomin efter coronapandemin hittills inte gett den effekt man hoppades på – och heller inte utnyttjats fullt ut.

Ursula von der Leyen konstaterar att vägen till pengar kan gå både via en ökad EU-budget och med hjälp av nya egna resurser till EU i form av lån eller andra instrument.

– Vi måste titta på båda två – och så måste det finnas en politisk vilja bland medlemsstaterna, säger von der Leyen i Bryssel.

Wall Street Journal konstaterar att en del av Draghis förslag ligger i linje med den ekonomiska vision som brukar förespråkas av bland andra Frankrike, som ökad politisk involvering i näringslivet och minskat beroende av handel med länder utanför EU. WSJ menar att den idén troligtvis kommer att ifrågasättas av många mindre EU-länder, som i många fall har tjänat på öppenhet och frihandel.

Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv, har intervjuats.

– Det är väldigt enkelt att komma överens om målet, men det finns frågetecken kring metoderna och sätten att ta sig dit, säger hon till tidningen.