KOMPETENSKRISEN
Experten om regeringens satsning på utländska experter: ”Ett slag i luften”
Regeringens försök att locka utländsk arbetskraft genom EU:s blåkortsdirektiv räcker inte. Det menar experter som TN har pratat med. ”Regeringen säger att de vill gynna den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen, men gör nästan ingenting”, säger Caspian Rehbinder på IKEM.
Nyligen beslutade regeringen om en lagrådsremiss som ska ge fler individer med utländsk kompetens möjlighet att få ett så kallat EU-blåkort, enligt blåkortsdirektivet som har funnits sedan 2009. Blåkortet är ett kombinerat uppehålls- och arbetstillstånd, som riktar sig till högkvalificerade personer som vill arbeta i EU. För att få det krävs är att en person antingen har 180 högskolepoäng eller har jobbat minst fem år på motsvarande nivå.
”Det är absolut inte tillräckligt med en ändrad lönenivå för blåkorten. Det är bara små justeringar som görs.”
Blåkortet används sällan i Sverige. För 2023 beviljades till exempel endast 221 blåkort genom förlängningar av befintliga ansökningar och förstagångsansökningar. Regeringens förslag kommer därför att göra föga nytta för de företag som har problem att hitta kompetens, menar Caspian Rehbinder, ansvarig för arbetsmarknadspolitik på IKEM.
– Säg att det leder till en fördubbling av antalet beviljade blåkort – och det tror jag är högt räknat. Då handlar det om 200 personer till. Vad är vunnet då? Inte mycket. Det är ett slag i luften, säger han.
20 000 påverkas av lönegolvet
Både Caspian Rehbinder och Amelie Berg, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, menar att regeringens förslag i sig inte är dåligt, men att det inte görs tillräckligt för att lösa kompetensbristen som råder i Sverige.
Amelie Berg exemplifierar med att det är cirka 20 000 aktiva tillstånd som påverkas av regeringens förslag till höjt lönegolv för arbetskraftsinvandring, som ligger på en svensk medianlön, i dagsläget motsvarande 35 600 kronor i månaden.
– Det är absolut inte tillräckligt med en ändrad lönenivå för blåkorten. Det är bara små justeringar som görs, och det räcker inte för att locka internationell kompetens till Sverige, säger Amelie Berg.
”Regeringen säger att de vill gynna den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen, men gör nästan ingenting.”
Medlemsländerna i EU har själva valt vilken lönenivå som krävs för att beviljas ett blåkort, med minimikravet att lönen ska motsvara en genomsnittslön i landet. Sverige har tidigare valt en nivå på 1,5 gånger genomsnittslönen, motsvarande 57 450 kronor i månaden i 2024 års lönenivåer. Regeringen vill nu sänka nivån till 1,25 gånger genomsnittslönen, 47 875 kronor, från och med den 1 januari 2025.
Caspian Rehbinder är kritisk till att regeringen inte väljer att lägga sig på genomsnittslönen för blåkorten.
– Jag tycker det är väldigt märkligt att de säger sig vilja underlätta högkvalificerad arbetskraftsinvandring, som blåkortsdirektivet tar sikte på, men ändå lägger sig kraftigt över miniminivån, säger han.
”Regeringen tar inte frågan på allvar”
Amelie Berg efterfrågar en nationell strategi för att locka hit utländsk arbetskraft.
– Vi tycker fortfarande att det saknas en aktiv och tydlig styrning och ledning i likhet med andra länder som konkurrerar om samma kompetens Det räcker inte med något litet ändringsförslag här och där, utan det krävs ett helhetstänk från regeringens sida hur de ska jobba med de här frågorna, säger hon.
Caspian Rehbinder håller med.
– Regeringen säger att de vill gynna den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen, men gör nästan ingenting. Det tar inte frågan på allvar. Våra medlemsföretag är på riktigt oroade över svårigheten att rekrytera rätt kompetens för de viktiga industrierna och verksamheterna som de bedriver.
