DEN SVENSKA SÄKERHETEN

15 miljarder för civilt försvar från 2028

Politik (TT)

Regeringen vill lägga 15 miljarder årligen på att stärka det civila försvaret från 2028. Det är mer än en fördubbling jämfört med i år.

Totalt lägger staten i år ungefär 6,5 miljarder på arbetet med att bygga upp Sveriges civila försvar. Det är utöver alla de funktioner som redan finns i samhället och som blir en del av det civila försvaret i krig.

– Det säkerhetspolitiska läget är fortsatt allvarligt och kommer att vara det under överskådlig framtid, säger ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M) på en pressträff.

Regeringen föreslår nu en upptrappning av anslaget för de kommande åren. Nästa år föreslås det öka till 8,5 miljarder, 2026 till 10 miljarder, 2027 till 13 miljarder, för att från 2028 ligga på 15 miljarder kronor.

– Vi presenterar de största satsningarna på det civila försvaret sedan kalla krigets slut, säger Bohlin.

Partierna överens

Enligt en rapport från Myndighet för samhällsskydd och beredskap (MSB) från förra hösten räcker 15 miljarder till att bygga upp ett civilt försvar som kan hantera de inledande konsekvenserna av ett väpnat angrepp. Det räcker också till "en ökad förmåga att säkerställa viss uthållighet i ett mer utdraget förlopp".

Men för att bygga upp ett civilt försvar som kan stå emot konsekvenserna av ett krig under en längre tid behöver anslaget, enligt MSB, ligga på 20 miljarder årligen.

Riksdagspartierna var dock överens i försvarsberedningen i våras om en anslagsnivå på 15 miljarder från 2028.

– Det här handlar om att hantera de initiala konsekvenserna av ett väpnat angrepp, att ge samhället rådrum att kunna ställa om, säger Carl-Oskar Bohlin.

Rusta upp skyddsrum

Anslagshöjningar ska gå till arbetet med att stärka vissa prioriterade samhällsfunktioner. Bland annat ska förmågan i sjukvården öka och försörjning av livsmedel och dricksvatten bli tryggare. Telekommunikationer, transportinfrastruktur och energiförsörjning ska bli robustare. Ett befolkningsskydd ska byggas upp.

– I krig är det mycket tydligt hur känsligt samhället är när mat och vatten hotas. Sverige har mycket att lära av Ukraina, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Det handlar till exempel om att öka lagren av viktiga läkemedel, att etablera beredskapslager, att förbättra reparationsberedskapen, att se till att det finns mobilmaster som fungerar under störda lägen, att rusta upp skyddsrum och om att stärka räddningstjänstens förmåga vid höjd beredskap.

Näringslivet: Ännu inga detaljer

Nyheten om satsningar på civilförsvaret togs emot med försiktig optimism från näringslivet. Lantmännens näringspolitiske chef Alarik Sandrup ser ett stort behov av att bygga upp en svensk livsmedelsberedskap eftersom en sådan saknas i dag. Han välkomnar därför regeringens besked men passar också på att lyfta flera frågetecken.

– Vi har ännu inga detaljer om hur regeringen vill fördela aviserade satsningar, men som Sveriges största företag inom jordbruks- och livsmedelsproduktion har vi under lång tid framfört behov av att öka produktionen och lönsamhet i jordbruks- och livsmedelsproduktionen som en grundläggande åtgärd för att säkerställa en robust livsmedelsförsörjning, säger han till TN.

Han pekar också på behovet av att bygga upp lager av insatsvaror för jordbruket, som till exempel drivmedel, växtskyddsprodukter och mineralgödsel.

– I dagsläget saknas helt produktion av dessa nödvändiga insatsvaror i Sverige och några strategiska lager av spannmål finns inte. I våra grannländer Finland och Norge finns redan stora lager eller konkreta åtgärdsprogram för att bygga upp lager.

”Kommer att krävas större satsningar”

Lantbrukarnas Riksförbund ser också positivt på regeringens satsning, men menar att den inte är tillräcklig för att täcka de behov som finns.

– Det är välkommet att regeringen nu tydligt pekar ut livsmedel- och vatten som en prioriterad sektor för uppbyggnaden av det civila försvaret, och att anslagen för det successivt kommer att höjas. Men en robust och motståndskraftig primärproduktion kommer att kräva betydligt större satsningar, inte minst på att finansiera och bygga upp nödvändiga beredskapslager för viktiga insatsvaror till jordbruket och av spannmål. Men tyvärr tycks de satsningarna saknas i den satsning som regeringen nu presenterat, säger Anna Karin Hatt, vd och koncernchef på LRF.

Peter Wallberg/TT