ELKRISEN
Forskare: Så kan elnätsbolagen tvingas sänka priserna – ”Lätt att bli lite lat”
Det svenska elnätet regleras inte tillräckligt effektivt vilket leder till onödigt höga elpriser, menar forskare. Men det finns metoder för att lindra monopolets skadeverkningar. ”Med artificiell konkurrens kan vi skapa en mer marknadsliknande situation”, säger elforskaren Erik Lundin till TN.
Det finns omkring 170 elnätsföretag i Sverige där majoriteten är kommunalt ägda och i varje område finns ett bolag. Det innebär att det enbart finns ett elnätsbolag för varje hus i Sverige. Bland de mest kända bolagen märks E.ON, Vattenfall, Ellevio och Skellefteå Kraft. Logiken bakom att det enbart finns ett enda bolag i ett område är att det annars skulle dras många elkablar som konkurrerade med varandra.
Samtidigt leder situationen till negativa effekter som är typiska för monopol. Konsumenterna har exempelvis inte möjlighet att välja en annan leverantör om priset skjuter i höjden och därför styrs avgifterna av ramar som sätts upp av statliga Energimarknadsinspektionen. Monopolsituationen gör dessutom att elnäten inte sköts lika effektivt som de skulle kunna göra på en friare marknad.
– Det är lätt att bli lite lat om man är ensam i ett område. I Sverige finns en stor förbättringspotential att utveckla effektiviseringskravet så att man verkligen skapar en ordentlig konkurrens mellan bolagen vilket leder till en mer effektiv drift av elnäten, säger nationalekonomen Erik Lundin till TN.
”Målet är kunna se vilka bolag som driver sina nät på det mest effektiva sättet och sedan sätta effektiviseringskrav på de bolag som släpar efter.”
Erik Lundin är forskare vid Institutet för Näringslivsforskning och har tidigare bland annat studerat kostnadsbesparingar vid privatiseringar av elnät. Resultatet visade att personalkostnaderna skulle minska med runt tio procent vid privatisering. Nu jobbar han med att utveckla modeller för att kunna jämföra bolagens kostnader med varandra.
– Det handlar om att ta fram en beräkningsformel för skapa en typ av artificiell konkurrens genom det som i vardagligt tal brukar kallas för“ benchmarking”. Modellen visar hur många procent varje bolag borde kunna minska sina rörliga kostnader. Målet är kunna se vilka bolag som driver sina nät på det mest effektiva sättet och sedan sätta effektiviseringskrav på de bolag som släpar efter. Det finns väldigt mycket att göra på det här området, säger Erik Lundin.
”Norge lägger ner stor möda på att jämföra bolagen med varandra och har ett system där bolagen blir hårdare straffade om de inte driver sitt nät effektivt.”
Det existerar redan idag ett effektiviseringskrav i Sverige men Erik Lundin menar att det är väldigt svagt och ger en liten på verkan i praktiken.
– Det finns ett effektiviseringskrav på papperet men det blir en liten skillnad på vilka effektiviseringskrav som reellt ställs på de olika bolagen. Det beror på att metoden som används är gjord så att alla bolag får ungefär samma krav fast det är uppenbart att det råder stor skillnad mellan bolagen i verkligheten, säger han.
Erik Lundin menar att Sverige i det här avseendet borde rikta blicken mot Norge där övervakningen sker betydligt bättre.
– Norge lägger ner stor möda på att jämföra bolagen med varandra och har ett system där bolagen blir hårdare straffade om de inte driver sitt nät effektivt. Dessutom är effektiviseringskravet i Sverige bara ställt på de rörliga kostnaderna medan Norge har ett effektiviseringskrav också på kapitalkostnaderna, säger han.
Erik Lundin understryker att det är nödvändigt med en tuff reglering på en monopolmarknad och att artificiell konkurrens kan hjälpa till att hålla elpriserna nere.
– El är ju något alla människor i ett modernt samhälle behöver och många skulle betala väldigt mycket för elen om de tvingades till det. Med benchmarking kan vi skapa en mer marknadsliknande situation, säger han.
