DEN SVENSKA INDUSTRIN

Volvos vd: Så allvarlig är Europakrisen – ”Känns oroväckande”

Samtidigt som USA:s tillväxt har rusat med nästan tio biljoner dollar på tio år har Europa stått still. ”Det oroar mig, som skaraborgare och svensk europé”, säger Martin Lundstedt, vd på AB Volvo, i en exklusiv intervju med TN. Nu pekar han ut de mest akuta åtgärderna.

– Problemet är att Europa inte växer, säger Martin Lundstedt, AB Volvos vd.

2011 hade Europa och USA samma bnp, knappt 16 biljoner dollar. 2022 hade USA:s bnp vuxit till över 25 biljoner dollar medan Europa låg på 16,7.

– Det känns oroväckande. Volvo har 30 procent av sin omsättning i Nordamerika och drygt 40 i Europa så vi kan ju delvis hantera den situationen. Men det oroar mig, som skaraborgare och svensk europé, att Europa halkar efter, säger han.

Att USA har vuxit så mycket mer innebär att landet också har mer resurser att återinvestera.

– Det leder till möjligheter och vi ser att man delvis använder de möjligheterna nu. Vi ser också hur andra regioner i världen kraftsamlar för att dominera eller ta en väldigt ledande position inom framtidens teknologiska landskap.

Beträffande konkurrensen från Kina betonar han samtidigt att frihandel och en multilateral världsordning kring handel har tjänat Sverige väl.

– Sverige är ett av världens mest export- och importberoende länder tack vare att vi har specialiserat oss, och det gäller även Kina. Det viktiga är att vi inte tappar bort det vi står för – hård och schyst konkurrens på lika villkor. Om då må bästa kvinna eller man vinna.

För att möta konkurrensen från USA och Kina ser han ett stort behov av en återgång till ”ett narrativ runt en sund och hållbar tillväxt”, i Sverige och Europa.

– Ett litet export- och importberoende land som Sverige behöver ha det på sin agenda, och det har vi visat genom historien att vi kan ha. Ska vi klara den gröna omställningen, digitaliseringen och kompetenshöjningen som samhället kommer att behöva måste vi ha en tillväxtorienterad agenda.

Regler som motsäger varandra

Under EU-ordförandeskapet lyfte den svenska regeringen på ett bra sätt tillväxtfrågorna och konkurrenskraften – men bara under ett halvår, poängterar Martin Lundstedt.

– Det måste vi verkligen fortsätta att peka på. Vi har för mycket regleringar som är överstyrda och som nästan motsäger varandra. Både Draghis och Lettas rapporter visar att frågor kring tillväxt, konkurrens och regelförenkling i förhållande till Nordamerika och andra regioner är på agendan.

”Vi måste få fart på den europeiska agendan – det går för långsamt.”

Sverige är beroende av ett fungerande Europa och därför behöver Sverige öka närvaron i Europa och komma närmare Bryssel, anser han.

– Och det behöver vi göra samlat inom industrin tillsammans med politiken för att inte hamna i det här långsamma byråkratiska träsket med motstridiga regelverk. Den globala kapplöpningen av ny teknik och innovation kräver att vi agerar här och nu.

Arbetet med att skapa de sista delarna av den inre marknaden, bland annat inom digitalisering och den finansiella sektorn, måste fortsätta, menar han.

– Vi måste få fart på den europeiska agendan – det går för långsamt. Det är för lite handling och för mycket regleringar.

– Bryssel behöver bli mindre silobaserat och mycket mer flödesorienterat, och det måste vi hjälpas åt med. Det är inte bra att regleringar sker i silos när arbetet mot ökad konkurrenskraft och hållbarhet sker i ett flöde, horisontellt.

Långsiktigt tydliga villkor

När det gäller teknologi och omställningen mot elektriska eller andra typer av fossilfria drivlinjer klarar fordonsindustrin i Europa konkurrensen bra, enligt Martin Lundstedt. Det som det däremot kommer att krävas mer av framåt är långsiktigt tydliga villkor för konkurrens, tillägger han.

Hur kommer beskattningssituationen se ut mellan fossilbaserat och fossilfritt? Finns det en samsyn kring hur det ska se ut över tid med tanke på framtida investeringar? Hur utvecklas arbetet med regionala och globala värdekedjor?

– Vi har många starka element där jag vet att vi är konkurrenskraftiga. Sedan handlar det om investeringar, innovation, forskning och digitalisering.

”Nu har vi möjligheten att verkligen investera för framtiden”.

Både Sverige och Europa måste komma tillbaka till en större tydlighet kring politikens och det offentligas roll kring ”balansräkningsfrågorna”, menar han. Fokus har varit alltför mycket på budgetfrågor i stället för att tänka på att även land och regioner har en balansräkning och en resultaträkning, där ökad finansiering också kan leda till ökade tillgångar.

– Jag tycker att det har tappats bort nu när vi har möjligheten att verkligen investera för framtiden.

Infrastruktur, energi och kompetens

Och de områden som är mest akuta att satsa på är han helt klar över – infrastruktur, energisystem och kompetens.

– Det är viktigt att vi vet att vi har en infrastruktur som kommer att fortsätta både underhållas och förbättras. Som det är nu har vi inte ens lyckats underhålla det vi har på ett bra sätt.

Martin Lundstedt efterfrågar även större tydlighet från politiken kring tillståndsprocesser.

– Det måste fungera bättre – både när det gäller hastighet och precision. Även om det fungerar idag så går det för långsamt. Det handlar inte om att skapa rättssäkerhetsgenvägar eller prövningsgenvägar utan om hur vi med tydliga verktyg kan förkorta processen och ändå få med de olika elementen.

”Det har blivit alldeles för mycket snack om ”å ena sidan och å andra sidan” mellan de olika energislagen.”

När det gäller energifrågorna behöver det skapas långsiktiga överenskommelser som varar över många mandatperioder.

– Jag tycker att det har blivit alldeles för mycket snack om ”å ena sidan och å andra sidan” mellan de olika energislagen. Vi kommer att behöva allt och det är olika tidslinjer på dem. Så de politiska förutsättningarna är ju att skapa långsiktighet i det här.

Han nämner också att det behövs incitament för att kommuner ska vilja investera i till exempel nya energisystem.

– De måste få vara med och ta del av det välstånd som skapas så att de känner att det här är bra även för deras del av landet.

Utbyggnaden av laddinfrastruktur är en annan central fråga, för Volvo och för alla i fordonsbranschen.

– Nu står vi i en stor omställning och vill verkligen få upp volymen. Idag är det inte tillgången på fordon och utrustning som oroar kunderna mest utan var de kan ladda någonstans. Problemet är ju att alla är på Österlen respektive Åre samtidigt.

”Jobb kan försvinna men inte människor och det är essensen av den svenska modellen.”

Att kompetensfrågan är högt på agendan visar inte minst de stora satsningar på forskning och utveckling som Volvo har gjort på senare tid. Av 30–35 miljarder kronor läggs 60–70 procent i Sverige.

– Då är det viktigt att det i den kommande forskningsproppen också tydliggörs att både privat och offentligt ska göra den här delen.

Martin Lundstedt konstaterar samtidigt att den svenska modellen har tjänat Sverige väl och att den har lett till ”konkurrenskraft, innovation, robusthet och flexibilitet”.

– För vi vet att vi måste förändra oss och förnya oss. Jobb kan försvinna men inte människor och det är essensen av den svenska modellen som vi ska värna om och den är jag väldigt stolt över.

Däremot efterfrågar han en översyn av vilka arbetsmarknadsåtgärder som verkligen gör nytta. Han konstaterar att facken och näringslivet inom industrin har ett bra samarbete, kring exempelvis Tekniksprånget, Volvosteget och industrigymnasier.

– Vi får väldigt bra träff på att få folk in i arbete. Kan vi bredda det? Min magkänsla säger mig att vi behöver inventera vilka verktyg vi har så att fler kan komma in på arbetsmarknaden. Och där tror jag att industrin kan spela en stor roll, säger Martin Lundstedt.