Bilkris kan sänka klimatkrav i EU

Anställda vid tyska Audis elbilsfabrik i Bryssel demonstrerade i förra veckan mot planerade massuppsägningar. Bild: Sylvain Plazy/AP/TT

EU (TT:s korrespondent)

Lätta på utsläppsmålen och låt oss bygga bensinbilar även efter 2035! Kraven hörs allt högre från både regeringar och företag i EU. Men Sverige säger nej.

Italiens regering går i spetsen när allt fler röster hörs – inte minst från olika högerpartier – om nödvändigheten av att bromsa farten i EU:s klimatpolitik.

– Den som är vän av Europa måste ha modet att säga till när saker inte fungerar, talade premiärminister Giorgia Meloni inför industriförbundet Confindustria i förra veckan.

Italien trycker nu på för att i första hand tidigarelägga en planerad översyn av EU:s nya bilutsläppsregler till 2025 i stället för 2026. I så fall hinner man ändra de mål som satts upp för 2025 om att biltillverkarna då ska ha minskat sina utsläpp med 15 procent jämfört med 2021 – något som annars riskerar att landa i dryga böter för bilbolagen.

Bensinbilar

Italien vill också gå ännu längre och se till att revideringen även leder till ett slopande av beslutet att inte tillåta några nya bensin- och dieselbilar över huvud taget från år 2035.

Stöd har man från bland andra Tysklands konservative oppositionsledare Friedrich Merz, som mycket väl kan vara förbundskansler redan om ett år.

Den svenska regeringen är dock tydlig med att man inte vill rucka på besluten i efterhand.

– Det är viktigt för industrin att när EU tar fram ett regelverk så ska industrin veta vilka spelregler det är som gäller. Att skifta om mitt i tror jag är en farlig väg att gå, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) på väg in till ett EU-möte i Bryssel på torsdagen.

Elbilstullar?

Kraven på att lätta på klimatmålen kommer i ett läge när europeiska elbilar kämpar mot vikande försäljningssiffror och nedläggningshot.

EU-kommissionen pekar finger mot alltför statsstöttad konkurrens från Kina och har infört preliminära tullar – som dock inte alls gillas av framför allt den tyska bilindustrin.

Tunga påtryckningar sker just nu för att få EU-länderna att säga nej till att göra tullarna permanenta när det ska röstas om saken inom en månad.

Sverige har ännu inte bestämt sig. Regeringen har många men att ta hänsyn till.

– Sverige är en stor frihandelsvän, men vi vet också att Kina på ett orättfärdigt sätt har subventionerat branschen. Men vi måste också ta hänsyn till hur det påverkar Sveriges ekonomi, säger Dousa.

Wiktor Nummelin/TT

Bistånds- och utrikeshandelsministern Benjamin Dousa (M) på väg in till torsdagens EU-möte i Bryssel. Bild: Wiktor Nummelin/TT

Fakta

Efter lång oenighet enades EU-länderna i fjol våras om att från år 2035 i praktiken inte tillåta försäljning av nya bensin- och dieselbilar.

"2035 ska alla nya bilar vara utsläppsfria. Om du före det kan uppfinna en förbränningsmotor som inte släpper ut någonting går det bra. Men en teknik som tillverkar koldioxid kommer inte att tillåtas", förklarade en kommissionstjänsteman när förslaget två år tidigare lades fram.

På vägen ska den nytillverkade fordonsflottan i genomsnitt ha minskat sina utsläpp med 15 procent till 2025 och 55 procent till 2030, i jämförelse med läget 2021.

I lagstiftningen ingår att en översyn ska göras år 2026.