REGELKRÅNGLET
Regelrådet ger utredaren bakläxa om ökad lönetransparens
Utredaren har inte gjort en tillräckligt bra analys av hur lönetransparensdirektivet slår mot företagen. Det konstaterar Regelrådet. ”Förslaget har alltför många brister och de delarna borde ha utretts bättre”, säger Anna-Lena Bohm , ordförande för Regelrådet.
Lönetransparensdirektivet kommer att få stora konsekvenser för företagen när det genomförs i juni 2026 i svensk lagstiftning. Många arbetsgivarorganisationer har varnat för ökat regelkrångel för särskilt mindre företag och att det kan leda till flera konflikter på svensk arbetsmarknad.
Syftet med regelverket är att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor.
Regelrådet uttalar sig inte om förslaget i sig är bra eller dåligt utan har gjort en granskning av den tillhörande konsekvensutredningen. Det betyder att rådet tar ställning till om utredaren har analyserat effekterna på företagen tillräckligt bra.
Så är inte fallet, menar Anna-Lena Bohm som är ordförande för Regelrådet.
– Vi anser att utredningen inte uppfyller kraven som finns på konsekvensutredningar. Den har alltför många brister och de delarna borde ha utretts bättre, säger hon.
Utredaren har bland annat inte analyserat och räknat på olika alternativ.
– Vi känner att när man tittar på alternativa lösningar så behöver man i vart fall beskriva och beräkna företagskostnaderna, tidsåtgång och effekterna på företagens verksamhet, säger Anna-Lena Bohm som betonar att det särskilt hade behövts utförligare beskrivningar av effekterna för små företag.
– Vi hade önskat att man kunde ha tagit några exempelföretag för att konkret visa hur de påverkas.
Snedvriden konkurrens
Regelrådet vill också se jämförelser med andra EU-länder, och då specifikt våra nordiska grannländer, för att se hur de tänker genomför regelverket. Det anges även i kommittédirektivet att utredarna särskilt ska följa genomförande i andra nordiska länder. Eftersom de svenska reglerna i vissa delar går längre än vad som krävs i EU-direktivet blir det extra viktigt att se och analysera alternativ. Utredaren medger själv överimplementering i vissa fall.
Det kan i värsta fall snedvrida konkurrensen om svenska företag drabbas av mer byråkrati än konkurrenterna i andra länder.
– Med anledning av omfattningen av förslaget kan man ju tänka sig att det kommer att krävas en hel del av företagen. Och då hade det varit värdefullt, tror jag, att titta på hur övriga länder inom EU gör. Hur tänker de? säger Anna-Lena Bohm.
Vilka företagare kommer att drabbas hårdast av reglerna?
– De små, medelstora företagen. Det är väldigt, väldigt många delar som ska kunna hanteras och dokumenteras och det är inte säkert att företagen under 100 anställda har en uppbyggd administration som enkelt kan hantera det här. Företagen med färre än tio anställda undantas från en hel del saker även om de fortfarande måste göra kartläggningen.
Många nya regler
Lönetransparensdirektivet antogs i maj 2023 och ska vara genomfört i svensk lagstiftning senast den 7 juni 2026. Det nya regelverket innehåller flera delar. Centralt är att arbetstagare kommer att kunna kräva ut information från arbetsgivaren för att kunna jämföra den egna lönen med den genomsnittliga lönen hos kollegor med liknande yrkesroller på arbetsplatsen. Tanken är att det ska synliggöra oskäliga löneskillnader mellan könen.
För arbetsgivare med fler än 100 medarbetare kommer det också att införas omfattande krav på lönerapportering och att arbetsgivaren agerar om oskäliga löner har konstaterats. Om det upptäcks löneskillnader mellan kvinnor och män med likvärdiga arbeten som överstiger fem procent ska dessa, om skillnaden inte motiveras eller åtgärdas inom sex månader, rapporteras in till DO.
Samtidigt kvarstår de tidigare svenska reglerna om så kallad lönekartläggning. De kommer att kompletteras och förändras något, men viktigast av alla: De kommer även fortsättningsvis att omfatta de mindre företagen.
Regelverket innehåller även en lång rad andra nya krav, som till exempel att arbetsgivaren inte får fråga om en arbetssökandes nuvarande lön, och sanktioner om inte arbetsgivaren följer reglerna.
