EU:S FRAMTID

Ulf Kristersson: Vi måste bli bättre än våra konkurrentländer

Sverige och Finland knyts allt närmare varandra. ”Om vi ​​vill stödja Ukraina, finansiera den gröna omställningen och ha råd med den välfärd som vi är vana vid så måste vi ha en växande ekonomi”, sa statsminister Ulf Kristersson under ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv.

Efter de två statsministrarna Petteri Orpos och Ulf Kristerssons gemensamma regeringsmöte i september deltog de på ett seminarium, Business Competitiveness Forum, på Svenskt Näringslivs huvudkontor i Stockholm.

Flera svenska och finska företagsrepresentanter fanns också på plats under mötet: Åsa Bergman vd på Sweco, Markus Rauramo, vd på Fortum Corporation, Jörgen Olsson, vd på Viscaria, Johanna Ikäheimo, ägare till Lappset Group, och Lotta Lyrå, vd på Södra.

Både politiker och näringslivsrepresentanter var eniga om att samarbetet mellan Sverige och Finland måste stärkas för att hantera de geopolitiska utmaningarna, men även för att stärka ländernas konkurrenskraft.

– Faktum kvarstår att vår ekonomiska utveckling och produktivitetsutveckling behöver förbättras. Och för att gå i den riktningen behöver vi fördjupa vårt samarbete, och detta inkluderar även våra andra nordiska vänner, sa Jacob Wallenberg, ordförande för Svenskt Näringsliv, under seminariet.

Ulf Kristersson lyfte fram betydelsen av ekonomisk tillväxt:

– Om vi ​​vill stödja Ukraina, finansiera den gröna omställningen och ha råd med den välfärd som vi är vana vid så måste vi ha en växande ekonomi. Då måste vi bli bättre i jämförelse med våra huvudkonkurrenter, sa han.

Petteri Orpo påminde om att Sverige är Finlands största handelspartner och menade att de två länderna gemensamt måste driva på i tillväxtfrågorna:

– Våra två länder måste arbeta tillsammans för att säkerställa att EU förblir konkurrenskraftigt och att våra länder utvecklar banbrytande innovationer som formar trender snarare än anpassar sig till dem, sa han.

Korrekt analys i Draghirapporten

Nyligen presenterade Italiens förre premiärminister Mario Draghi en uppmärksammad rapport om EU:s konkurrenskraft. Den finska och svenska analysen av rapporten är i många delar samstämmig.

– Draghirapporten är relativt korrekt i sin analys, men det är inte genom att bygga upp en enorm gemensam skuld som vi kommer att lösa problemet. Så vi är mer för analysen än alla lösningar i rapporten, sa Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv.

Ebba Busch, vice statsminister och energi- och näringsminister, menar att Europa som helhet måste bli mer självförsörjande för att hantera de geopolitiska utmaningarna samt klimatmålen. Därmed blir den nordiska skogsnäringen, och inte minst gruvnäringen, helt central.

– Vi är världsledande inom grön omställning och digital omställning. Men om vi ska fortsätta vara världsledande måste vi ta konkurrenskraften väldigt, väldigt seriöst, sa hon.

Hon menade också att de två nordiska grannländerna måste morska upp sig:

– Vi kanske inte är länder som har störst befolkning och det gör att vi ofta hänvisar till oss själva som små länder, men jag tycker att vi ska sluta med det, sa hon.

Denna nordiska sisu kan också vara gångbar i EU-maskineriet. Det handlar om att komma in tidigt i EU-processerna för att kunna påverka i frågor som har stor betydelse för Finland och Sverige, menade hon.

”Så vi ska inte bara säga nej, utan erbjuda lösningar och säga ja, men...”

Även Petteri Orpo betonade att Finland och Sverige kan bli bättre på att påverka i EU.

– Sverige och Finland kan göra ännu mer tillsammans i EU. Unionens enhet är avgörande när det gäller stödet för Ukraina, men också när det gäller europeisk säkerhet och vårt samarbete med strategiska partner runt om i världen, sa han.

Jyri Häkämies, vd för EK, finska motsvarigheten till Svenskt Näringsliv, menade att de nordiska länderna måste bli mer konstruktiva för att lyckas med påverkansarbetet i EU:

– Om man bara säger nej så blir man inte särskilt intressant, men om man erbjuder lösningar blir det annorlunda. Så vi ska inte bara säga nej, utan erbjuda lösningar och säga ja, men… sade han.

Tunga företagarröster

Under seminariet fick företagsrepresentanterna ge förslag på hur respektive land och EU kan stärka konkurrenskraften. Det handlar mycket om att minska regelbördan för företagen, men också om att säkra och bygga ut energiförsörjningen, att råda bort på kompetenskrisen och att korta tiderna i tillståndsprocesserna.

Lotta Lyrå, vd på Södra, talade mycket om vikten av skogsnäringen för de två nordiska länderna. Men det hon framför allt tryckte på var en önskan om realism från politiken i klimatarbetet.

– En sak som vi verkligen skulle kunna göra tillsammans som nationer och företag är att se till att vi i EU får en tydlig vision när det gäller tillväxt och produktivitet. Den ska fungera i samklang med netto noll-målet, sa hon.

Markus Rauramo, vd på Fortum Corporation, varnade för den allt hårdare konkurrensen från omvärlden:

– Vi måste vilja växa, det räcker inte bara prata att om det, utan när investeringarna väl kommer så måste du ta dem. Du måste verkligen vilja ha dem, för konkurrensen om dessa affärer blir allt hårdare från resten av världen, sa han.

Den svenska ingenjörsjätten Sweco är djupt involverad i den gröna omställningen. I över 160 000 projekt arbetas det med detta.

– Ur ett europeiskt perspektiv måste jag säga att Finland och Sverige är de bästa nationerna när det kommer till ingenjörskonst och avancerad teknik. Vi har en mycket stark position och vi är kända för detta i Europa. Men det som har börjat ske de senaste åren är att andra börjar komma i kapp. Det finns främst två hinder för oss att ta fler affärer och det handlar om kompetensbrist och de långa tillståndsprocesserna, sa Åsa Bergman, vd på Sweco.

Jörgen Olsson, vd på gruvbolaget Viscaria, håller med om att tillståndsprocesserna måste kortas. Men det han främst är kritisk mot är att processerna är oförutsägbara och att de verktyg som miljölagstiftningen tillhandahåller används systematiskt av de som vill stoppa projekt.

– De är helt okej att ha rätt att överklaga. Jag vill också överklaga. Men tillståndsprocesserna fungerar inte på ett konsekvent sätt åtminstone inte i Sverige, sa han.