ELKRISEN

Därför rusar elpriset i vinter – fyra smällar mot din elnota

Industri- och elmarknadsexperter varnar för skenande elpriser i vinter efter flera viktiga förändringar på energimarknaden. Nu uppmanas politikerna att dra i handbromsen. ”Ogenomtänkt och undergräver förtroendet”, säger energiexperten Jan Rönnbäck till TN.

I en tid när inflationen beskrivs som besegrad och energiomställningen behöver accelerera, sjösätts nya åtgärder på energimarknaden som riskerar att driva upp elpriserna i vinter och framåt, berättar flera experter för TN.

– Att införa en modell som negativt påverkar industrins konkurrenskraft i Sverige, som historiskt haft låga elpriser, känns inte helt genomtänkt, säger Jan Rönnbäck, energimarknadsexpert på Fortum.

Han syftar på den så kallade flödesbaserade kapacitetsberäkningen, ett system för elöverföring som Svenska kraftnät planerar att införa i slutet av oktober. Modellen avser att öka överföringskapaciteten i elnäten och bland annat harmonisera elpriserna med grannländerna. Men enligt Jan Rönnbäck är det Sverige som får stå för notan.

– Det är i teorin bra för Europa som helhet eftersom det ger lägre priser på kontinenten. Men under tuffa vinterdagar ökar risken för att Sverige påverkas mer av grannländernas mer volatila prisnivåer, säger han.

Svenska kraftnät har testkört systemet i två år, och resultaten visar på högre elpriser i norra och mellersta Sverige, det vill säga i elområde 1, 2 och 3. Däremot förväntas priserna sjunka i elområde 4, det utsatta södra Sverige. Men enligt Jan Rönnbäck kommer även södra Sverige att drabbas.

– Under testkörningen förra vintern kunde man i Malmöområdet se priser som var tre gånger högre än i den nuvarande modellen. Här verkar Svenska kraftnät inte tagit hänsyn till effekterna på realtidsmarknaderna, alltså det som sker efter spotmarknaden när kraftsystemet balanseras i realtid, säger han.

Prisbild förvrängs

Elprissättningen kan liknas vid ett pussel där de flesta bitarna läggs på spotmarknaden, medan de sista bitarna sätts på intradagsmarknaden. Dessa sista bitar speglar dagliga väderförhållanden, särskilt för vindkraft som utgör en stor del av den svenska elproduktionen. Men med den nya modellen blir intradagsmarknaden mindre transparent, vilket gör det svårare att hitta de sista bitarna och skapa en rättvis prisbild. Med andra ord styrs elräkningarna bokstavligen av vart vinden blåser.

Dessa problem har flaggats sedan projektet startade för åtta år sedan och har samlat kritiker från både förbruknings- och producentsidan, berättar Jan Rönnbäck.

– Det är anmärkningsvärt att Svenska kraftnät inte har tagit hänsyn till eller gjort något åt de problem som marknadsaktörer konsekvent har lyft fram. Vem vinner egentligen på en modell som både svenska producenter och konsumenter anser är en dålig idé?, frågar han.

Införandet är en del av EU:s gemensamma regelverk för elmarknaden, men Svenska kraftnät har inte varit tydlig med att det finns alternativ, menar Jan Rönnbäck.

– Regelverket tillåter också en annan modell, den så kallade koordinerade nätverkskapaciteten. Därför är det märkligt att Svenska kraftnät i det här fallet hävdar att man måste implementera just den här modellen, säger han.

Hänvisar till säkerhetsskäl

Att Svenska kraftnät väljer att inte publicera all data om hur överföringskapaciteten beräknas, förvärrar förutsägbarheten ytterligare.

– Man hänvisar till säkerhetsskäl. Men så vitt jag vet gäller liknande säkerhetslagstiftning i hela Europa. Med tanke på den geopolitiska situationen är det anmärkningsvärt att Finland kan publicera data om sitt kraftnät, säger Jan Rönnbäck och fortsätter:

– Vi tror att det blir ett problem i längden om elkonsumenter, både slutkunder och industrin, inte förstår vad elräkningen består av. Det kan på lång sikt undergräva förtroendet för elmarknaden och det tror jag samhället som helhet skulle lida av, säger han.

Malin Johansson, energiexpert på IKEM, berättar att många inom industrin är oroade över utvecklingen.

– Den nya modellen innebär att vårt bättre system kopplas ihop med ett sämre system. Det är något industrin reagerar starkt på eftersom elpriset är en så viktig konkurrensfaktor. Hur elpriserna kan komma att utvecklas är också något som gemene man borde vara bekymrad över, säger hon.

Chansar med svensk välfärd

Även om idén att harmonisera priserna är god bör det inte ske på bekostnad av svenska elpriser, menar hon.

– Man chansar med jobben och välfärden genom att implementera en tokig modell. Om det blir för kostsamt och andra förutsättningar är bättre någon annanstans, varför skulle man då göra sina etableringar i Sverige? Många av de här bolagen är verksamma på flera ställen i världen. Man måste ju få ihop kalkylen, och el är ju en råvara jämförbar med andra råvaror för industrin. Här har man valt en väg som inte gynnar svensk konkurrenskraft, säger hon.

Trots att vi står inför den största förändringen på tio år har frågan fått oförtjänt lite uppmärksamhet i den offentliga debatten, anser Jan Rönnbäck.

– Det är särskilt anmärkningsvärt med tanke på den senaste tidens turbulens på elmarknaden och debatter om höga elpriser. Samtidigt går vi nu in i en fas där investeringar i energi och elektrifiering ska accelerera.

Duckar frågan

Malin Johansson på IKEM är inne på samma spår.

– Jag upplever att man i Sverige har hanterat detta på tjänstemannanivå och låtit myndigheterna ta ansvar för det. Men man har inte har tagit politiskt ansvar i den här frågan. Istället har man duckat och skyller på EU-rätten, vilket inte är sant, säger hon.

Trots att tiden rycker närmare finns det fortfarande chans att dra i handbromsen, förklarar Jan Rönnbäck.

– Om det finns vilja kan man välja att pausa implementeringen och göra en ordentlig konsekvensanalys vilket saknas i nuläget. Det är Energimarknadsinspektionen som slutligen godkänner om det är okej att gå live eller inte, säger han.

Även skatteåtgärder påverkar

Förutom den flödesbaserade modellen kan vi också förvänta oss en rad skattemässiga förändringar som direkt och indirekt påverkar vinterpriserna för el, berättar Erik Thornström, skatteexpert på Energiföretagen.

Det ena är den årliga indexuppräkningen av energiskatten på el.

– Från 1 januari blir det ett påslag på 1,1 öre per kilowattimme energiskatt på elförbrukningen. För en villaägare med en årlig elförbrukning på 20 000 kWh blir det ungefär 300 kronor per år i ökad energiskatt inklusive moms, säger han.

Liksom i fallet med bensinskatter har regeringarna tidigare föreslagit att pausa indexeringen för energiskatten i några år. Men efter budgetpropositionen står det klart att man väljer att inte gå vidare med den här frågan.

– Detta är andra året i rad där regeringen prioriterar bort det här förslaget för andra skatteåtgärder, säger Erik Thornström.

”Orimlig beskattning”

Den andra åtgärden är Skatteverkets senaste ökningar av riktvärdena för fastighetstaxeringen 2025, som ökar med 666 procent för kärnkraft, 128 procent för vattenkraft och 134 procent för kraftvärmeverk, vilket TN tidigare har rapporterat om.

– Det är en tydlig inriktning mot högre beskattning av elproduktion. Vi anser att utfallet blir orimligt eftersom beräkningarna bland annat baseras på 2022 års extrema elpriser under energikrisen. Det reflekterar inte ett ökat marknadsvärde för elproduktionsanläggningar framöver, vilket gör multiplarna orimliga, säger Erik Thornström.

Samtidigt väljer regeringen inte att gå vidare med sänkt energiskatt på el för koldioxidinfångning (CCS), vilket kommer fördyra driften av dessa anläggningar och minska incitamenten att bibehålla elproduktion i kraftvärmen.

– Det hade varit motiverat att gå vidare med den aviserade sänkningen för att sänka kostnaderna för CCS-etableringar, men nu har regeringen dragit tillbaka även detta, säger Erik Thornström.

Sammantaget kommer dessa åtgärder innebära att skatteuttaget för Sveriges elproduktion och konsumtion ökar med cirka 2,7 miljarder kronor.

– Det är en kraftig ökning och det rimmar inte med tidigare diskussioner om att sänka energiskatten på el. Om vi jämför med satsningarna i budgeten på energiområdet, som ligger på ungefär en miljard, ser vi en betydligt större skattehöjning än ökade satsningar.

Stick i stäv med mål

Detta sker samtidigt som vi har ambitioner att elektrifiera industrin och transportsektorn.

– Det politiska målet är en fördubblad elanvändning till 2045, vilket står i kontrast till dessa ökade kostnader, särskilt för att elektrifiera transportsektorn och stimulera användningen av eldrivna fordon, säger Erik Thornström.

Liksom med indexuppräkningen finns det däremot fortfarande handlingsutrymme att hejda de nya riktvärdena för taxeringen och dämpa det ökade skattetrycket.

– Fastighetsskatten är separerad från själva taxeringsregelverket, så skattenivån kan justeras, ungefär som energiskattenivån. Vi föreslår också politiska åtgärder med en bred utvärdering framåt för större förutsägbarhet och mindre variation i taxeringarna.

”Vi ser större höjningar än vad som varit vanligt historiskt.”

Ovanpå detta ser Energiföretagen att fjärrvärmepriser väntas stiga i takt med att biobränslepriserna ökar i spåren av kriget i Ukraina. Här har Energimyndigheten nyligen konstaterat att man hittills inte har tagit ut hela ökningen i konsumentpriserna, menar Erik Thornström.

– Generellt kan företag förvänta sig högre fjärrvärmepriser nästa år eftersom biobränslepriserna fortfarande är höga. Flera bolag har dock redan aviserat prishöjningar, och vi ser större höjningar än vad som varit vanligt historiskt. Men det varierar mycket beroende på vad man har för bränslemix.

TN har sökt Svenska kraftnät för en kommentar.