KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Så ska kemiindustrin nå nettonoll – kan slå svenska målet med sju år

Jonas Hagelqvist, vd på IKEM. Bild: Bengt Säll

En fördubbling av plaståtervinningen till 2030 och klimatneutralitet till 2038. Det är några av IKEM:s klimatåtaganden, enligt deras nya färdplan. ”Det är ganska ambitiöst, men vi kan nå dit”, säger organisationens vd Jonas Hagelqvist på en pressträff.

IKEM lanserade på torsdagen sin färdplan inom ramen för Fossilfritt Sverige, som är den 23:e i ordningen. Färdplanen är särskilt viktig på grund av dess omfattning och branschens betydelse, menar Jonas Hagelqvist.

– Den här färdplanen är unik eftersom den inte bara fokuserar på klimatomställning utan också på kemikalieomställning, alltså substitution av kemikalier till modernare, bättre och mer hållbara alternativ, förklarar han.

AI-sammanfattning

IKEM har lanserat sin nya färdplan under Fossilfritt Sverige.

Färdplanen fokuserar både på klimat- och kemikalieomställning.

IKEM siktar på nettonollutsläpp redan år 2038.

Målet är att 80 procent av råvaror ska vara biobaserade 2045.

Planen inkluderar fördubbling av plaståtervinning inom sex år.

EU-regler och finansiella incitament ses som viktiga för framgång.

Läs mer

När det gäller klimatomställningen har IKEM satt höga mål. De siktar bland annat på att nå nettonollutsläpp redan år 2038, vilket är sju år före det svenska målet och 13 år före EU:s mål 2050.

– Vi höjer nu ribban. Det är ambitiöst, men våra företag har ställt sig bakom detta och vi är övertygade om att vi kan nå målen. Om vi lyckas, så lyckas hela industrin., tillägger Jonas Hagelqvist.

IKEM, som omfattas av kemi-, plast- och läkemedelsindustrin, står för tre procent av Sveriges direkta utsläpp av växthusgaser, men deras råvaruanvändning, som idag är starkt fossilberoende, bidrar också till betydande indirekta utsläpp.

– Vi skiljer oss från andra industrier eftersom vi använder mycket fossila råvaror i både processer och produkter. Vårt mål är att 80 procent av de råvaror som används i våra industrier ska vara biobaserade eller återvunna senast 2045, säger Jonas Hagelqvist.

Att målet är satt till 80 procent och inte 100 förklaras med att vissa industriella applikationer idag inte har alternativ.

– Det är helt enkelt inte möjligt ännu, men med fortsatt innovation och utveckling hoppas vi nå 100 procent i framtiden, fortsätter han.

Vidare har IKEM satt som mål fördubbla mängden plastavfall som går till mekanisk återvinning inom sex år. Men för att komma dit behövs politiska vilja och ett attitydskifte kring plast, menar Jonas Hagelqvist.

– Avfallssystemet måste reformeras så att plasten ses som en värdefull råvara som ska återvinnas, inte brännas, säger han.

Vad det gäller kemikalieomställningen är klimatåtaganden av särskilt karaktär, berättar IKEM-chefen.

– Vi sätter inte något årsmål för kemikalierna eftersom det är en ständigt pågående process. Det handlar om att hitta kemikalier som på sikt inte är hållbarhet och ersätta dem med bättre kemikalier. Det handlar snarare om att öka takten i den typen av omställning. Därför är vår ambition att vara ledande i att ha hög substitutionstakt jämfört med andra länder, och vi kommer att börja mäta denna takt senast 2027, förklarar han.

Svante Axelsson, samordnare för Fossilfritt Sverige, framhöll också att IKEM:s färdplan sticker ut på grund av sina dubbla utmaningar – både klimat- och kemikalieomställning. Samtidigt uppstår konkurrens mellan branschernas färdplaner i jakten på biobränsle, vilket lyftes i Di Debatt tidigare i år. Svante Axelsson ser en sådan konflikt som positiv då den tvingar fram en prioritering av resurserna och leder till en diskussion om hur man bäst kan använda dem för att uppnå maximal klimatnytta. Med tanke Ikems förutsättningar är slutsatsen att dessa resurser främst bör få till flyg- och kemiindustrin.

– Vi gillar konflikter, för det betyder att det händer något. Värmesektorn har alternativ, men det har inte kemiindustrin eller flyget, säger Axelsson.

Liksom de andra färdplanerna radar Svante Axelsson fyra stora utmaningar för att nå målen: Kompetensbrist, långsamma tillståndsprocesser och elektrifiering, och att dela den finansiella risken.

– Vi skulle vilja se något liknande "klimatklivet", men för kemikalieindustrin, säger Jonas Hagelqvist om det sistnämnda.

På samma sätt som det behövs morötter behövs det också piskor. Därför ser IKEM positivt på EU-regler som förpackningsförordningen och kvotplikter, vilka skapar en efterfrågan på återvunnet material och främjar cirkularitet.

– Det tycker vi är positivt. När det görs på rätt sätt kan det bli ett fungerande styrinstrument, säger Hagelqvist.

IKEM:s nya färdplan

Den nya färdplanen för kemi-, plast- och läkemedelsindustrin omfattar:

  • Nettonollutsläpp till 2038, sju år före Sveriges mål.
  • 40 procent återvunna eller biobaserade råvaror till 2035
  • 80 procent återvunna eller biobaserade råvaror till 2045
  • En fördubbling av plaståtervinningen till 2030 och 80 procent materialåtervinning till 2040.

För att uppnå detta krävs fossilfri el, snabbare tillståndsprocesser och bättre regelverk. Färdplanen, framtagen i samarbete med Lif, stärker svensk industris konkurrenskraft och globala hållbarhetsarbete.

Källa: IKEM

Pressmeddelande: Ny färdplan – Plast-, kemi- och läkemedelsindustrin höjer ribban i klimatomställningen