KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Kartläggning: 30 nya länder satsar på kärnkraft – ”Sverige måste välja väg”

En genomgång visar att det byggs 60 nya kärnkraftsreaktorer världen över, och att ytterligare 100 planeras. Få länder väljer att satsa på 100 procent förnybara elsystem. ”Gör vi ett misstag kan det få långtgående konsekvenser på samhället”, säger Magnus Söderberg, professor i energiekonomi, till TN.

Efter att regeringens utredare Mats Dillén presenterade utredningen ”Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft” i början av augusti har debatten om elsystemets framtid varit intensiv.

En stor del av diskussionen har kretsat kring om kärnkraftens stabiliserande effekt är nödvändig för att garantera ett stabilt elsystem, eller om andra lagringstekniker kommer att kunna kompensera för de väderberoende kraftslagens varierande produktion.

Så hur väljer andra länder som bygger ut sina elsystem att hantera frågan, och vad kan Sverige dra för lärdomar?

30 länder överväger nya kärnkraftsprogram

Tittar man på kärnkraftsutbyggnaden i världen ser man en storsatsning från ett antal länder. Idag finns det cirka 440 kärnkraftsreaktorer belägna i 32 olika länder, enligt World Nuclear Association (WNA). Ytterligare 60 reaktorer är under konstruktion, och 110 planeras att byggas. Enligt WNA överväger eller planerar cirka 30 länder som idag inte har kärnkraft att starta nya kärnkraftsprogram.

Den största utbyggnaden av kärnkraft sker i Asien. Enligt WNA bygger Kina 31 nya reaktorer, Indien sju, Ryssland sex och Turkiet fyra. I Europa har Polen, Ukraina och Storbritannien alla planer på att bygga 2–4 nya reaktorer under kommande år.

– Jag skulle säga att majoriteten av de länder som har existerande kärnkraft tittar på möjligheterna till utbyggnad av flera reaktorer. Det är väldigt få befintliga kärnkraftsländer som inte gör det, säger Desirée Comstedt, chef för ny kärnkraft på Vattenfall, och fortsätter:

– Sen finns det exempel på länder som bygger sina system utan kärnkraft, som Tyskland till exempel. Det finns såklart stora utmaningar med det. Men å andra sidan finns det grannländer som i stället kan förse Tyskland med den typen av egenskaper som kärnkraften kommer med.

De satsar på 100 procent förnybart

Om vi tittar på de länder som satsar på endast förnybar energi finns det redan några länder som har ett i princip helt fossilfritt system, till exempel Island och Costa Rica. Anledningen är att de har en stor mängd vattenkraft och goda förutsättningar för geotermisk energi, vilket gör deras elsystem både planerbara och förnybara.

Enligt Lars Andersson, ansvarig för vindkraft, solenergi och energilager/vätgas på Energiföretagen, finns det ”relativt få” länder som väljer att satsa på elsystem som helt bygger på intermittenta kraftslag. Men det finns ett land, utöver Tyskland, som sticker ut, och som har planer på att snabbt fasa ut sin fossila kraft: Australien.

– Australien har en väldigt ambitiös plan med en genomgripande analys över hur det ska gå till. De resonerar att det tar för lång tid att bygga ut kärnkraften, och väljer därför att satsa på sol-och vindkraft tillsammans med batterier och på sikt även vätgas, säger han.

Magnus Söderberg är professor i energiekonomi och chef för CAEEPR (Centre for applied energy economics and policy research) vid Griffith University i Australien. Han menar att det finns ett tydligt mönster mellan olika delar av världen i hur de resonerar i frågan kring kärnkraft.

– Man kan se en skillnad mellan olika delar av världen. Många länder runt Medelhavet och södra delstater i USA, har starkare preferenser för väderberoende kraft än vad länder med sex månader relativ kyla och mörker har. Säsongslagring av el är dyrt och det är därför ingen slump att kallare länder, så som Sverige, Finland, Kanada och Ryssland satsar på kärnkraft, säger han.

Denna logik förklarar också Australiens plan att i så stor utsträckning förlita sig på väderberoende kraft.

– De styrande partierna resonerar att det finns unika väderresurser här. I Queensland, där jag bor, har vi över 300 soldagar om året. Det går naturligtvis inte att jämföra med norra Europa. Om man har de resurserna så är förutsättningarna bättre att bygga ett elsystem baserat på väderberoende energikällor, säger han.

Därför väljer industriländerna kärnkraft

Som Tidningen Näringslivet tidigare rapporterat har Magnus Söderberg analyserat vad konsekvenserna blivit för elintensiva företag i Australien när den ökade mängden väderberoende kraft lett till högre volatilitet på elspotmarknaden.

Resultaten visade att värderingen för bolagen blev lägre. I delstaten Queensland sjönk värderingen på börsnoterade gruvbolag med drygt fem procent då spotprisvolatiliteten dubblades under 2023.

– Vilken väg man väljer att gå beror på vilket typ av land man vill vara. Har man till stor del en tjänsteekonomi, som Australien, då kanske man klarar sig utan kärnkraft. Men vill man vara ett tillverknings- och industriland, då hävdar jag att det behövs baskraft, säger Magnus Söderberg.

Han menar att det är tydligt att länder som vill vara stora industrinationer, som Indien och Kina, ser ett stort behov att ha planerbar elproduktion.

– De har relativt bra klimat och skulle kunna bygga ut väderberoende kraft, men de resonerar ungefär som jag gör. De vill vara en attraktiv plats för tillverkande industri, och som en del i det krävs att kunna tillhandahålla stabil, billig, och förutsägbar el till de fabriker och företag som verkar där, säger han.

Magnus Söderberg välkomnar den forskning och utveckling som sker inom batterilagring och andra typer av stöd för elsystemet. Men han menar att det är för chansartat att satsa allt på att tekniska lösningar kommer att väga upp för de väderberoende kraftslagens volatila elproduktion.

– Tillgången till el är en essentiell bastjänst som alla behöver. Gör vi ett misstag på elmarknaden kan det få långtgående konsekvenser på samhället. Det kan skrämma i väg människor och företag, och kosta oss ofantligt med pengar, säger han, och fortsätter:

– Så experimentera gärna och testa nya tekniska lösningar, men vi kan inte förlita oss på lösningar som ännu inte existerar. Vi bör vara mer riskaverta vid planering av elsystemet än vi är då vi tar oss an andra branscher. Bygger vi ut kärnkraften så att vi har en grund att stå på, så minskar vi risken att stå med ett misslyckat system om ett decennium.

”Vi behöver bygga ut samtliga kraftslag”

Energiföretagen tycker att det är olyckligt att debatten om det svenska elsystemet i mångt och mycket handlar om man är för eller emot kärnkraft.

– Det är väldigt olyckligt att man håller på att ställa kraftslag mot varandra i stället för att prata om hur vi ska få till ett väl fungerande elsystem. Kraftslagen har olika egenskaper, och vi behöver olika egenskaper i ett elsystem. Vi behöver bygga ut jättemycket elproduktion. Vi behöver ha fokus på det i stället för att ha den här tävlingen mellan kraftslag, säger Lars Andersson.

Även Vattenfall menar att samtliga energislag behövs för att klara av elektrifieringen av samhället.

– Kärnkraften kommer att utgöra en jätteviktig del i det. Men industrins behov av ny elproduktion kommer snabbare än tiden det tar att bygga ny kärnkraft, därför behöver vi bygga ut samtliga kraftslag, säger Desirée Comstedt.

Hon berättar att Vattenfall har gjort en analys med två olika scenarier för framtidens elsystem: ett med kärnkraft och ett utan.

– Vi ser att det finns behov av ny kärnkraft. Acceptansmässigt kommer det vara svårt att bygga ut elproduktionen utan den, eftersom vindkraften tar så mycket plats i anspråk på land och till havs. Dessutom så är det också bättre ur ett elsystems perspektiv att ha en diversifierad portfölj, säger hon.