EU:S FRAMTID

Ministerns larm: Nu slår tyska krisen mot Sverige – ”Redan plockats hem 45 miljarder”

EU halkar efter USA och ett allt starkare Kina samtidigt som Tysklands ekonomiska kris slår mot Sverige på flera fronter. Det är bråda dagar för landets nya utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M). "Vi kan på kort sikt redan se konsekvenserna”, säger han i en exklusiv intervju med TN.

Landet som för inte så länge sedan gick under epitetet ”Europas lokomotiv” har på senare tid saktat in betydligt. Så gott som dagligen syns numera rubriker om Tysklands svaga tillväxt och ansträngda produktion.

En av alla som oroas av Tysklands ekonomiska utveckling är Benjamin Dousa (M), Sveriges nya bistånds- och utrikeshandelsminister. Han pekar på det faktum att Tyskland utgör Sveriges största exportmarknad, så när det går dåligt för Tyskland riskerar det att gå dåligt även för Sverige.

– Det man tydligt kan se den senaste tiden är att Tyskland har saktat in och tappat tempo, vilket så klart får direkt påverkan på svensk industri och framför allt på varusidan. Vi kan på kort sikt redan se konsekvenserna, delvis i vår utrikeshandel men också vad gäller tyska företags investeringar i Sverige, säger han till TN.

Minskad varuexport

Den svenska varuexporten till Tyskland backade enligt Benjamin Dousa med 6 procent det första halvåret i år, jämfört med samma period förra året. Samtidigt ska dock tjänsteexporten ha ökat. Men det finns en annan dimension av det ekonomiska utbytet mellan Sverige och Tyskland som han menar ofta glöms bort.

– Enskilda företag ser det här tydligt och det drabbar och påverkar underleverantörer och lokala orter i Sverige också, och det är att vi ser tydliga signaler på att tyska företag också tar hem kapital från Sverige. Vi har till och med ett nettoutflöde från Sverige till Tyskland. Bara det senaste halvåret har det plockats hem 45 miljarder till Tyskland.

Hur stor andel är 45 miljarder av den totala investeringssumman?

– Det är svårt att säga exakt hur stor del av investeringstillgångarna de 45 miljarderna motsvarar. Det beror på att SCB uppdaterar siffran på investeringsstocken mer sällan än siffran för direktinvesteringsflödena. Vi kommer inte att få en officiell siffra på hur stora investeringar tyskarna hade i Sverige totalt helåret 2023 förrän i december i år. Med det sagt hade tyska investerare år 2022 totalt 328 miljarder kronor i investeringstillgångar i Sverige.

”Det är klart att det är ett betydande belopp som påverkar många svenska företag vad gäller direkta investeringar från tyska företag.”

45 miljarder motsvarar knappt 14 procent av 328 miljarder.

– Det är klart att det är ett betydande belopp som påverkar många svenska företag vad gäller direkta investeringar från tyska företag. Ofta när man tänker Tyskland så tänker man export till Tyskland och handel med Tyskland och det är jätteviktigt. Men det är också att tyska företag – och det finns många stora tyska företag i Sverige – inte bara inte väljer att investera i Sverige utan också tar hem kapitalet till Tyskland.

Och den tyska ekonomin, som trots allt fortfarande är den största i Europa, är långt ifrån den enda utmaningen som EU har att hantera. De senaste åren har ekonomin i euroområdet backat och i Sverige är tillväxten i varuexporten i princip obefintlig, samtidigt som den svenska tjänsteexporten går relativt bra, enligt Benjamin Dousa.

– Man kan väl säga att det är blandade skurar. Vissa branscher går bra och andra inte, vissa länder går bra, och andra inte, sammanfattar han.

Trend som går i fel riktning

Något som dock är mer tydligt är att konkurrenskraftsfrågorna har klättrat snabbt på EU:s agenda. Benjamin Dousa tycker sig se ett momentum, en chans att ta tag i den negativa utvecklingen och försöka få Europas andel av den globala ekonomin att öka igen.

– Man ser tydligt att vi tappar konkurrenskraft gentemot USA och många asiatiska länder och Europa behöver göra något. Och där står det och väger mellan om ”något” är att gå in med stora statsstöd och subventionera fram företag och branscher, eller om ”något” är att vidareutveckla den inre marknaden och teckna nya frihandelsavtal.

– Svensk position är väldigt tydlig på att utveckla den inre marknaden och teckna nya frihandelsavtal och ska jag säga någonting kopplat till den inre marknaden, så finns det inte minst på tjänstesidan otroligt mycket att göra.

Hur mår frihandeln i världen just nu?

– Trenden är definitivt i fel riktning. Det beror på en rad faktorer, det är pandemi, det är Rysslands invasion i Ukraina, det är ökade geopolitiska spänningar framför allt mellan USA och Kina. Men vi kan egentligen se en kraftig protektionistisk riktning sedan 2019. Det är klart att det sätter extra press på EU som hamnar mitt emellan allt det här.

– Och Sveriges roll som Europas största frihandelsvän är ännu viktigare nu än för bara ett eller två år sedan för då fanns inte riktigt samma momentum.

”Det är egentligen färdigförhandlat och klart och där kan inte kommissionen bara sitta på händerna, utan nu måste man börja leverera.”

Enligt en rapport som EU-kommissionen tog fram år 2023 stod handeln med de 74 länder som EU då hade handelsavtal med för 44 procent av EU:s utrikeshandel. Rapporten visade också att avtalen har långsiktig effekt för handeln mellan länderna och att de avtal som då var nyast – med Sydkorea, Kanada och Vietnam – redan hade bidragit till en ökning av både tillväxten och EU:s export.

Sedan rapporten släpptes har även EU:s frihandelsavtal med Nya Zeeland trätt i kraft. Men Benjamin Dousa menar att det finns betydligt mer att göra, inte minst vad gäller frihandelsavtalet med Mercosur, det vill säga Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay, som har diskuterats i flera år.

– Det är egentligen färdigförhandlat och klart och där kan inte kommissionen bara sitta på händerna, utan nu måste man börja leverera. Och där ligger verkligen Sverige på. Men det finns flera andra sådana samtal och förhandlingar som sker i lite olika fart, kan man säga.

”Min ideologiska inriktning är att Sverige och världen behöver mer frihandel. Men sen kommer vi alltid att sätta Sveriges intressen i främsta rummet.”

Benjamin Dousa pekar ut Indonesien och Indien som aktuella länder.

– Nu gäller det för den nya kommissionen att också börja leverera på det. Att inte bara prata om konkurrenskraft och en regelbaserad världsordning med WTO i kärnan utan också leverera nya frihandelsavtal så att man får fart på Europas ekonomi.

Vilka blir konsekvenserna om EU inte får till de här frihandelsavtalen?

– Det är ju att EU fortsätter att halka efter. Och det är klart att ser man till de senaste fem åren så har vi inte bara haft en svag tillväxt i Sverige och i hela EU, vi har haft en mycket svag reallöneutveckling också. För en enskild medborgare blir tillväxt ofta ett ganska abstrakt begrepp men man känner ju det i plånboken. Jag tror att de flesta svenskar känner att pengarna inte räcker lika långt som förut och det är klart att det också kan få direkta politiska konsekvenser med människor i Europa som blir allmänt desperata när man inte får någon stark tillväxt.

– Så det här är jätteviktigt också för att minska polariseringen inom länder och mellan länder inom Europa, att få till mer tillväxt helt enkelt.

Ville rösta nej till tullar

Bland det första som Benjamin Dousa fick hantera när han tillträdde som ny bistånds- och utrikeshandelsminister i början av hösten, var EU:s så kallade elbilstullar mot Kina. Vid en votering i somras avstod Sverige från att rösta om förslaget och när frågan kom upp igen i börja av oktober stod valet mellan att säga ja eller nej eller att avstå igen.

Benjamin Dousa förklarar att han egentligen var inställd på att rösta nej, men att han ändrade sig med anledning av hur tullarna skulle kunna påverka Volvo Cars, som producerar elbilar i Kina.

– Vi har en mycket skeptisk inriktning gentemot nya tullar. Men det som ändå fick oss att gå från nej till att avstå var att vi fick positiva signaler från kommissionen som förhoppningsvis kan hitta en särlösning för Volvo Cars som innebär ett prisåtagande, alltså att Volvo Cars lovar att hålla vissa priser på EX30 och andra modeller och mot det så slipper man betala tullavgifter till EU.

För att frihandeln ska fungera krävs det att de inblandade länderna håller sig till WTO:s regelverk. I det här fallet visade EU-kommissionens utredning, som Benjamin Dousa beskriver som ”gedigen och bra”, att Kina inte följde WTO-reglerna, som bland annat handlar om transparens och likabehandling av inhemska och utländska företag.

– Det är något vi ser allvarligt på. Men vi hoppas att Kina ändå kan hålla sig till WTO-regelverket och det bästa just i det här fallet vore ju om EU och Kina kunde enas om en lösning så att de här tullarna bara lever en så kort tid som möjligt.

– Min ideologiska inriktning är att Sverige och världen behöver mer frihandel. Men sen kommer vi alltid att sätta Sveriges intressen i främsta rummet.

”Det här får inte bara vara något som mina handelsministerkollegor läser i The Economist och sen lutar sig tillbaka och kanske är lite oroade över.”

Historiskt har det i en del sammanhang lite skämtsamt hetat att USA innoverar, Kina plagierar och EU reglerar. Men på senare tid har det blivit tydligare för allt fler att Kina snarare producerar och även innoverar till stor del. Benjamin Dousa menar att Kina har tagit en marknadsledande position inom flera viktiga områden kopplat till den gröna omställningen. Det handlar om produkter som solpaneler, vindkraftverk, batterier och elbilar.

– Kina står nu för hälften av den globala tillverkningskapaciteten på just de fyra områdena. Så det är klart att Kina har rört sig upp i värdekedjan. I grund och botten tycker jag att konkurrens är bra men det sätter ju ännu tuffare tryck på EU att också både producera och innovera.

EU:s nya roll: Att agera

USA:s stabila tillväxt och Kinas starka frammarsch i världsekonomin har till stor del skett på Europas bekostnad, menar Benjamin Dousa, som tycker att situationen visar hur akut det är att vända utvecklingen. Han hänvisar till Mario Draghis rapport om EU:s konkurrenskraft, som också trycker på vikten av avregleringar och en stark inre marknad.

– Det här får inte bara vara något som mina handelsministerkollegor läser i The Economist och sen lutar sig tillbaka och kanske är lite oroade över, utan nu måste EU agera för att säkerställa att vi kommande decennier ökar vår tillväxt och blir mer konkurrenskraftigt.

Du har precis tillträtt som minister. Vad anser du blir det allra viktigaste i ditt uppdrag framöver?

– Jag hoppas ju att jag kan bidra till att fortsätta hålla uppe ett ”sense of urgency” i samtalen med mina kollegor så att man inte bara pratar tillväxt, avregleringar och frihandelsavtal utan att man också agerar för det. Och så fort den nya kommissionen är på plats kommer Sverige också agera för att vara en blåslampa på kommissionen att fortsätta utveckla den inre marknaden speciellt på tjänstesidan och avsluta och gå i mål med de frihandelsförhandlingar och samtal man har haft.

– Det blir allra viktigast. Jag ser verkligen hur illa det är med tillväxten i Europa och det ska jag se till att mina kollegor också ser.