ARBETSKRAFTSINVANDRING
Myndigheten tyckte att lönen var för hög – stoppade hennes medarbetare
Städerskan Krystynas lön höjdes för att hon började jobba mer och fick mer kompetens tack vare en utbildning. Men Migrationsverket tyckte att lönen blev för hög och nekade henne förlängt uppehållstillstånd. Nu får myndigheten kraftig kritik från flera håll. ”Migrationsverket bör hålla sig till sitt uppdrag”, säger Mattias Östman på Almega.
När städerskan Krystyna* skulle förlänga sitt arbetstillstånd fick hon ett oväntat besked från Migrationsverket – hon hade fått för stor löneförhöjning. Migrationsverket menade att den löneökning som Krystyna hade fått inte är ”förenligt med lönenormen på den svenska arbetsmarknaden för 2024”.
Men vi tar det från början. Krystyna arbetar sedan ungefär fem år tillbaka på städföretaget MM Easy, som specialiserar sig på bland annat förskolor och skolor. Hon har under lång tid haft en deltidsanställning och har med åren fått mer och mer erfarenhet och utbildning. Hon är, kort sagt, en mycket kompetent städerska.
”Jag förstår inte vad regeringen vill med den politiken.”
När regeringens nya lag om ett lönegolv vid arbetskraftsinvandring motsvarande 80 procent av den svenska medianlönen, i dagsläget 28 840 kronor, trädde i kraft innebär det trots det att Krystyna inte skulle kunna stanna i landet. Med en anställning på 65 procent av heltid, så nådde hon inte upp till kravet. Men Krystynas chef, Monika Rzodkiewicz, ansåg att Krystyna var så viktig för företaget att hon ville lösa problemet.
– Vi omvandlade deltidsanställningen till heltid. Jag vill behålla den personal som jobbar och som kunderna är nöjda med, säger hon.
Tack vare det och det faktum att Krystyna hade gått en utbildning som innebar ett lönelyft nådde hon upp en lön strax över lönegolvet. Men det är alltså där som Migrationsverket säger stopp.
Långt över kollektivavtalade löner
Lönegolvet i sig är ett problem, konstaterar Monika Rzodkiewicz. Faktum är att det ligger långt över den kollektivavtalade minimilönen i städbranschen, trots att det är svårt att få tag på kompetenta medarbetare bland svenska medborgare.
– Det är helt sjukt. Det är alldeles för högt. Jag förstår inte vad regeringen vill med den politiken, säger Monika Rzodkiewicz.
”Migrationsverket ska inte lägga sig i lönebildningen.”
Hon exemplifierar med sin egen son, som är svensk medborgare och nyss utbildad bilmekaniker – också det ett bristyrke.
– Han kommer inte upp i den lönen.
Att regeringen nu vill höja lönegolvet till 100 procent av medianlönen, i dagsläget 35 600 kronor, gör saken ännu värre, konstaterar Monika Rzodkiewicz.
– Det blir bara värre och värre. Då måste jag höja priserna och då vet jag inte om jag kan behålla kunderna. Eller så får vi dra ner på kvaliteten och det vill jag inte, säger hon.
Hur svårt är det att hitta medarbetare?
– Det är jättesvårt just nu. Och att städbranschen inte finns med på listan med undantag är katastrof.
Att Migrationsverket valde att använda lönenormeringen på arbetsmarknaden som skäl för att inte förlänga ett arbetstillstånd menar Mattias Östman, arbetsrättsexpert på Almega, är ”anmärkningsvärt”.
– Jag ser inte att det är deras uppdrag att lägga sig i vare sig lönebildningen, märkessättningen eller bestämmelserna i ett enskilt kollektivavtal.
Han poängterar att det enligt det aktuella avtalet, löneavtalet för Serviceentreprenad som Almega tecknar med fackförbundet Kommunal, ska lönen vara individuell och differentierad. Det innebär att det finns en lägstalön, men att det är upp till arbetsgivaren att i övrigt sätta en lön för den enskilde individen, baserat på bland annat krav, arbetsuppgifter, erfarenhet och prestation.
– Med andra ord så det bolaget fritt att sätta vilken lön dom vill så länge den överstiger lägstalönen i avtalet.
Starkt kritisk till Migrationsverket
Mattias Östman menar att det lönegolvet på 80 procent av medianlönen redan är ett hårt slag mot städ- och servicebranschen, som lider av kompetensbrist. Han är starkt kritisk till att Migrationsverket försvårar ytterligare genom att ha synpunkter kopplade till lönenormeringen.
– Migrationsverket bör hålla sig till sitt uppdrag, säger han.
Nu har Migrationsverket fått bakläxa. Krystyna valde att med hjälp av ett juridiskt ombud överklaga Migrationsverkets beslut till Migrationsdomstolen. Nyligen kom domen, där domstolen konstaterar att: ”Även om Krystynas {red har ändrat namnet} löneökning har överstigit den genomsnittliga löneökningstakten på svensk arbetsmarknad anser migrationsdomstolen inte att ökningen är så hög att den ensam är tillräcklig för att avslå hennes ansökan om arbetstillstånd. Migrationsdomstolen noterar också att löneökningen har skett när Krystyna har gått från en deltids- till en heltidsanställning.”
Beskedet välkomnas av Amelie Berg, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.
– Det är ett rimligt svar från domstolen. Migrationsverket ska inte lägga sig i lönebildningen, säger hon.
Amelie Berg menar att det höga lönegolvet i sig utgör ett tillräckligt stort hinder för företagen. Hon hoppas att det var en engångsföreteelse från myndighetens sida och att det inte händer igen.
– Men en dom från Migrationsdomstolen är inte en ändring av rättspraxis. Vill Migrationsverket överklaga, så kan de göra det, säger hon.
Migrationsverket svarar
TN har bett Migrationsverket att kommentera sitt beslut. Via presskommunikatör Rebecka Paulusson säger myndigheten följande:
”Vi vill inledningsvis poängtera att vi har tagit emot domstolens dom och kommer nu skyndsamt pröva ärendet på nytt med hänsyn till domstolens bedömning. Vi har prövat det aktuella ärendet utifrån dess omständigheter och i det här fallet har domstolen gjort en annan bedömning än Migrationsverket och ärendet har därför återförvisats.
I övrigt vill vi tillägga att Migrationsverket har ett uppdrag att motverka missbruk av regelverket. Detta gör vi bland annat genom ett indikationsbaserat arbetssätt där lönebilden med lönenivåer och arbetsvillkor kan vara en indikator på kringgående av regelverket snarare än lönebildningen i sig.”
* Krystyna heter egentligen något annat.
