DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Ekonomer: Så djup blir Sveriges kris – fem nya varningssignaler

Fem allvarliga trender slår mot Sveriges ekonomi. TN har pratat med flera ledande ekonomer som varnar för att krisen kan bli långvarig. Nu kräver de åtgärder. ”Det fortsätter att gå åt fel håll”, säger chefsekonomen Patrick Joyce till TN.

Den senaste tiden har flera oroande signaler märkts i den svenska ekonomin. TN har pratat med flera ekonomer för att reda ut hur allvarligt läget egentligen är och hur alla varningstecken bör tolkas.

Industrin viker

Industrin pressas av en svagare omvärldskonjunktur och orderingången viker kraftigt under hösten, enligt Inköpsindex (PMI) för industrin, ett etablerat mått som Swedbank och Silf har tagit fram och som visar hur inköpschefer inom industrin ser på framtiden.

Samtidigt visar Konjunkturinstitutets senaste rapport att lågkonjunkturen kan hålla i sig till 2026 och att hushållen är negativa. ”Tittar man på hur hushållen uppfattar sin egen ekonomi i nuläget är det väldigt negativa tal. Mycket mer negativa än hur de såg på ekonomin under finanskrisen”, sa Albin Kainelainen, generaldirektör på KI, till SvD nyligen.

Kerstin Hallsten, chefsekonom på Industriarbetsgivarna, håller med om att Sverige konjunkturmässigt befinner sig i en utdragen lågkonjunktur, där både BNP och total industriproduktion har stått och stampat sedan 2021. Inför den stundande avtalsrörelsen är det återhållsamhet som gäller, menar hon.

– Makroekonomiska fundamenta talar för ett mycket återhållsamt löneavtal och en nedväxling från befintlig nivå. Industrins förhandlingar ska stärka industrins internationella konkurrenskraft, säger hon.

Däremot ser Kerstin Hallsten att det fortfarande finns sätt att tackla krisen.

– Centralbankerna har ammunition att stötta ekonomin mer om det behövs. Och i Sverige kan även finanspolitiken bli mer expansiv, säger hon och fortsätter:

– Men det finns ju länder och delar som har drabbats av mer strukturella problem som Tyskland och fordonsindustrin. Det är en utmaning exempelvis för stål- och metallindustrin. Skogen har i sin tur EU-lagstiftning som utmanar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på fackförbundet Unionen, menar att industrin står inför ett skifte i konjunkturen och att tillväxten väntas vända uppåt framöver efter ett svagare är. Han menar, till skillnad från Kerstin Hallsten, att konkurrenskraften har stärkts de senaste 5-6 åren med start redan innan pandemin. Jämfört med många andra länder har Sverige haft en gynnsam utveckling under en längre tid, menar han.

– Inflationen är åter normal och förutsättningarna är bättre denna gång än inför den förra avtalsrörelsen, säger han.

Tjänstesektorn ser utmaningar både i Sverige och globalt.

– Lågkonjunkturen har visat sig vara mer långvarig än vi trodde. Den bräckliga ekonomin i Europa håller tillbaka industrin och den svaga hushållskonsumtionen är ett problem för tjänstesektorn. Det är viktigt att vara försiktig och se till att vi inte kväver återhämtningen med för höga lönekostnadsökningar, säger Patrick Joyce, chefsekonom på Almega.

Arbetslösheten rusar mot rekordnivåer

Varslen om uppsägningar duggar allt tätare, visar färska siffror från Arbetsförmedlingen. Faktum är att varslen har ökat trendmässigt månad för månad sedan starten av 2024. I september varslades 7 600 personer, vilket är tusen fler än samma månad i fjol.

Arbetslösheten fortsätter att stiga och för de arbetslösa finns dessutom färre jobb att söka, enligt ett pressmeddelande från Arbetsförmedlingen måndagen den 15 oktober. Signalerna från företagen är nu att hösten blir tuff, konstaterar Kerstin Hallsten.

– Arbetslösheten är på rekordhöga 8,5 procent och sysselsättningen minskar. Arbetsmarknaden har dock som vanligt reagerat med en eftersläpning. Det har medfört att produktiviteten i tillverkningsindustrin under 2023 föll med cirka sex procent. Inledningen av detta år har också varit svag. Detta är dyrt för företagen, säger hon och varnar för ytterligare nedgångar i sysselsättningen.

– Sysselsättningen började minska relativt tidigt i basindustrin om man jämför med tillverkningsindustrin och näringslivet i stort. Trots det är det möjligt att vi får se ytterligare justeringar i arbetskraften, givet svag orderingång och svagt stämningsläge, säger hon.

Dessutom har antalet personer som har varit utan ett arbete ett år eller mer blivit fler. Siffran har ökat med ungefär 7 000 personer på ett år, enligt Arbetsförmedlingen. Även långtidsarbetslösheten bland akademiker har ökat med elva procent jämfört med förra året, visar en ny rapport som presenterades i samma veva.

Nu ”tävlar” Sverige med Grekland och Spanien om att ha sämst arbetslöshetssiffror i EU. Tjänstesektorn bedömer att det kommer att ta tid för Sverige att vända situationen.

– Arbetsmarknaden fortsätter att gå åt fel håll. Företagen i tjänstesektorn säger att de planerar att nyanställa snart men i verkligheten fortsätter de att dra ned på personalen. Även om ekonomin vänder uppåt under våren så släpar arbetsmarknaden efter. Det kommer troligen att dröja till nästa höst innan arbetslösheten börjar sjunka, säger Patrick Joyce.

Tobias Brännemo ser dock ljusglimtar även om vändningen kan dröja.

– Det finns redan tidiga tecken på en mer positiv utveckling men en mer tydlig vändning uppåt på arbetsmarknaden kommer sannolikt att dröja en tid. När det väl händer tror jag att vi snabbt kommer komma tillbaka i en situation där det huvudsakliga problemet är svårigheten att hitta rätt kompetens till de lediga jobb som finns, säger han.

Glappet mellan inrikes och utrikes födda ökar

Den låga sysselsättningen bland utrikes födda är den stora förklaringen till den höga arbetslösheten, menar Patrick Joyce som vill se en bidragsreform och sänkta skatter på låga arbetsinkomster.

– Andelen utrikes födda män som arbetar har ökat markant de senaste åren och det är tjänsteföretagen som skapar jobben. Däremot är andelen utrikes födda kvinnor som jobbar fortfarande låg. Sänkta arbetsgivaravgifter skulle hjälpa tjänsteföretagen att skapa fler ingångsjobb. Men det behövs också åtgärder så att fler går från att det är svårare att leva på bidrag och lättare att leva på arbete, säger han.

Problembilden bekräftas i den nysläppta boken Det nya utanförskapet – Självförsörjningens utveckling och välfärdsstatens framtid där Johan Eklund, professor i nationalekonomi i detalj har analyserat gapet mellan inrikes och utrikes födda på arbetsmarknaden.

– Sverige slits sönder och det finns mekanismer i rörelse som är skadliga för samhället. Vi måste hitta vägar att prata om det här på ett välinformerat sätt och det är motivet till den här boken, sa Johan Eklund nyligen till TN.

Det finns strukturella problem, konstaterar Tobias Brännemo som tycker att politiken just nu gör fel saker.

– Vi har en utmaning med en strukturellt hög arbetslöshet i Sverige, som främst beror på att det finns en stor grupp arbetslösa som inte har tillräckliga kvalifikationer som krävs för den svenska arbetsmarknaden. För att förbättra situationen krävs det stora politiska satsningar på att lyfta den gruppen, med satsningar på utbildning och arbetsmarknadspolitik. Det är mycket bekymmersamt att regeringen inte prioriterar det, säger han.

Konkurserna rusar

Ovanpå detta ökar konkurserna. I september ökade antalet konkurser återigen med elva procent jämfört med samma period förra året, visar siffror från kreditupplysningsföretaget UC. Framför allt fastighetsbranschen, kommunikationsbranschen och teknikföretag ser stora ökningar. Inom fastighetssektorn ökade konkurserna med drygt 60 procent. Men i vissa branscher syns nu ljusglimtar.

– Jag var oroligare för konkurserna i våras när de gick upp i alla branscher. Det senaste halvåret har konkurserna minskat tydligt i tjänstesektorn. Det är ett positivt tecken, säger Patrick Joyce.

Tysklands kris slår mot industrin

Europas motor Tyskland genomgår just nu en rejäl kris, vilket TN har rapporterat om i flera artiklar. Fordonsindustrin går på knäna och energiomställningen beskrivs av många experter som ett fiasko för att bara nämna ett par punkter som hackar. Ovanpå det kommer nu siffror från Leibniz-institutet för ekonomisk forskning i Halle (IWH) om att antalet företagskonkurser har nått rekordnivåer. Inte sedan 2010 har läget varit så illa.

Att Tyskland krisar, hur hårt kan det slå mot Sverige?

– Att Tysklands ekonomi haltar och hackar slår rakt mot basindustrin. Tyskland är basindustrins i särklass största exportmarknad. Omkring 20 procent av det som produceras inom stål och metall går till Tyskland och för skogsindustrin rör det sig om 15 procent, säger Kerstin Hallsten.

Tobias Brännemo ser också problemen, men är inte lika orolig.

– Det är bekymmersamt att det går svagt i Tyskland, framför allt för de företag som har stor direkt exponering mot den tyska marknaden. Men flera av Tysklands problem är just tyska, till exempel ett över tid för svagt omvandlingstryck, ett osunt beroende av energi från Ryssland och en osunt stor exponering mot den kinesiska marknaden, säger han.

Men häromdagen larmade utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) för att konsekvenserna redan märks, vilket TN rapporterade om. Varningssignalerna kommer från flera håll just nu.

– Den svaga ekonomin i Tyskland är ett stort bekymmer för Sverige. Att den tyska fordonsindustrin har så stora problem är särskilt allvarligt för Västsverige där så mycket av näringslivet är knutet till fordonsindustrin. Om krisen i Tyskland blir djupare kan det försena den svenska återhämtningen, säger Patrick Joyce och fortsätter:

– Egentligen är det hela Europa som har stora utmaningar. Europas innovationskraft och konkurrenskraft är för svag och vi halkar efter både USA och Kina. Det är ett stort långsiktigt problem som kräver ordentliga reformer för att lösa.

Kerstin Hallsten håller med om att det behövs krafttag om Sverige ska kunna konkurrera på sikt.

– Det finns faktorer som kan bidra till en allmänt svag utveckling i både Sverige och länder i EU.

– Ett antal strukturella frågor måste accelereras. Det handlar om den fossilfria elen där och när den behövs, snabba och effektiva tillståndsprocesser och kompetensförsörjning. Vi förväntar oss att politiken tar sitt ansvar kring dessa strukturfrågor, säger hon.

Inflationen har fallit tillbaka mot målet och väntas ligga kvar där framöver och räntorna har börjat sänkas.

– Det finns utsikter för att tillväxten tar fart men det kommer att dröja till åtminstone 2026 innan konjunkturen är i balans, säger Kerstin Hallsten.