DEN SVENSKA EKONOMIN

Brett stöd för slopat överskottsmål

Sex av åtta partier i riksdagen, med 90 procent av rösterna, är överens om att slopa det så kallade överskottsmålet och i stället införa ett balansmål för statens finanser. Ett steg i rätt riktning, men det krävs mer för att få fart på Sverige, enligt Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

Frågan om att slopa överskottsmålet på 0,33 procent av BNP över en konjunkturcykel har stötts och blötts i debatten under en längre tid. Och den har nu blivit högaktuell i den översyn av ramverket för statsfinanserna som görs vart åttonde år.

– Ett balansmål skulle ge bra och tillräckliga marginaler, enligt Hans Lindberg, ordförande i kommittén som hanterar frågan.

"Vi har landat väldigt bra"

Denna slutsats delar han med sex av åtta av riksdagspartierna med cirka 90 procent av rösterna.

Elisabeth Svantesson är nöjd med slutsatserna.

– Vi har landat väldigt bra. Det ger oss möjlighet att fortsätta ha en låg statsskuld, men ändå få möjlighet till nya investeringar som Sverige nu behöver, säger hon på en presskonferens.

Hon nämner bland annat Sveriges behov av satsningar på försvaret.

– Vi får ett bra ramverk med den här överenskommelsen, tillägger hon.

Kommitténs betänkande kommer när det är helt klart att behandlas av regeringskansliet för att ligga till grund till ett förslag som riksdagen tar ställning till.

Det så kallade skuldankaret, en annan väsentlig del av ramverket, ska enligt kommitténs slutsatser lämnas oförändrat.

– Jag är glad att vi har lyckats samla en så bred majoritet, säger Hans Lindberg på en pressträff med kommitténs ledamöter från riksdagens åtta partier vid sin sida.

– Ett balansmål skulle ge bra marginaler och tillräckliga marginaler. Och det skulle ge ett budgetutrymme på 25 miljarder per år, som man kan hantera viktiga samhällsutmaningar med, säger Hans Lindberg.

Edward Riedl (M), ordförande i finansutskottet och ledamot i kommittén, är också nöjd.

– När svensk politik fungerar som bäst är vi överens om ramverken, tillägger han och tackar för gott samarbete i kommittén.

Överskottsmål sedan 90-talskrisen

Fredrik Olovsson (S), vice ordförande i finansutskottet, är inne på samma spår.

– Det här ger en bättre grund, säger han.

Överskottsmålet sänktes till 0,33 procent över en konjunkturcykel 2019. Regeln om att staten alltid ska gå plus härrör från början från den stora bank- och fastighetskrisen och påföljande statsfinansiella problem som präglade svensk ekonomi på 1990-talet.

Två partier, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, har reserverat sig mot kommitténs förslag.

– Ett historiskt misslyckande, säger Ida Gabrielsson (V), om förslaget.

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, anser att ett balansmål är ett steg i riktning, men att det krävs mer för att få fart på Sverige.

– Det bästa vore att övergå till ett mål för statsskulden på 40 procent av bnp. Vi har råd att gå med underskott under en kortare period för att möjliggöra alla de investeringar som behövs de närmaste åren, säger han i en kommentar.

Joakim Goksör/TT