EU:S FRAMTID
Moldavien ser ut att säga ja till EU
Det är mycket, mycket jämnt i folkomröstningen i Moldavien om att skriva in landets strävan efter EU-medlemskap i grundlagen.
Ja-sidan ut att vinna med knapp marginal, enligt det preliminära resultatet.
Den preliminära rösträkningen som presenterades på måndagen pekar på att ja-sidan fått en knapp majoritet, 50,2 procent, av rösterna, skriver Bloomberg.
Med 97,7 procent av rösterna räknade var det nej-sidan som ledde med bara några tusen rösters skillnad.
Men i takt med att allt fler röster räknades i huvudstadsregionen Chisinau krympte skillnaden. När även utlandsrösterna började räknas stärktes ja-sidan ännu mer, enligt nyhetsbyrån AP. Mer än 200 000 röstberättigade moldavier bor utomlands.
Köpta röster?
Moldaviens president Maia Sandu kommenterade under söndagen nej-sidans oväntat starka resultat som en konsekvens av att demokratin och friheten för landet "utsatts för ett angrepp av aldrig tidigare skådad omfattning".
Ryska påverkansoperationer har enligt henne pågått i flera månader.
Det finns misstankar om en enorm påverkanskampanj, där röster från hundratusentals människor kan ha köpts av proryska grupper. I veckan greps även över 100 moldavier som ska ha tränats i Moskva för att skapa ordningsstörningar runt röstningen.
Ryssland har förnekat inblandning i valet och kräver bevis för anklagelserna.
Vill in i EU
EU-vänliga Sandu var drivande bakom beslutet att Moldavien sökte medlemskap i EU 2022, efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
En västvänlig regering leder landet sedan 2021. Folkomröstningen var ett sätt för den och Sandu att försöka slå fast att Moldaviens framtid ska sökas i EU. Men förhandlingarna om medlemskap väntas pågå i många år.
Så väl Vita huset som EU-parlamentet och moldaviska myndigheter har pekat på att Ryssland har försökt påverka valet och styra landet bort från EU och väst. Opinionsmätningar inför söndagens folkomröstning, och presidentval, pekade mot att det kunde bli ett ja till EU-vägen.
Maia Sandu fick störst stöd i den första omgången i presidentvalet med 42 procent. Men eftersom hon inte fick över 50 procent blir det en andra valomgång den 3 november då hon ställs mot den den pro-ryska kandidaten Aleksandr Stoianoglo, som fick cirka 26 procent av rösterna.
