DEN SVENSKA KONJUNKTUREN
Avslöjat: Så blev handlarna inflationens syndabockar – ”Otroligt besviken”
Efter anklagelser om att handlarna skodde sig på de rusande matpriserna under inflationskrisen konstaterar SCB nu att lönsamheten i hela livsmedelsbranschen i själva verket minskade. ”Vi tvingades minska timmarna för personalen och därmed antalet arbetstillfällen. Jag är otroligt besviken på politikerna”, säger Ica-handlaren Mårten Tenne till TN.
När inflationen rusade som värst kallade finansminister Elisabeth Svantesson, M, till sig de stora matkedjorna Ica, Axfood och Coop för samtal om att hålla matpriserna nere. Socialdemokraterna med förre finansministern Mikael Damberg i spetsen pratade om att ställa "hårdare krav" på hela branschen. Överlag i den politiska debatten fick livsmedelsbranschen skulden när matpriserna sköt i höjden och anklagelser om att enskilda aktörer skodde sig på krisen fördes fram.
SCB rapporterar att livsmedelsbranschens lönsamhet minskade trots stigande matpriser.
Politiker och medier har anklagat branschen för profit under krisen, vilket nu motsägs av rapporter.
Kritiker har fått företagets girighet om bakfoten, enligt SCB:s slutsatser.
Livsmedelsföretag har gått med förlust två år i rad, enligt chefsekonom Carl Eckerdal.
Branschen hoppas att politiker lär av SCB-rapporten för framtida beslut. Konsumenter behöver vänja sig vid volatilitet i matpriser framöver.
SCB slår hål på myterna
Nu har den statliga myndigheten SCB granskat facit, det vill säga boksluten för 2022 och 2023, och kommer fram till att kritikerna var helt fel ute. SCB:s rapport visar att branschens lönsamhet tvärtom blev lägre när matpriserna höjdes.
– Trots att livsmedelspriserna steg kraftigt 2022 sjönk livsmedelsbranschernas lönsamhet samma år. Nedgången fortsatte 2023 och första halvåret 2024, säger Daniel Lennartsson, statistiker på SCB, i ett uttalande.
”Hela den svenska livsmedelsindustrin har gått med förlust två år i rad. Det är förvånande att ingen ledade politiker kommenterat detta faktum.”
Företrädare för den svenska livsmedelsbranschen menar att resultatet inte är oväntat. Carl Eckerdal är chefekonom på Livsmedelsföretagen, som företräder den svenska livsmedelsindustrin. För honom är SCB:s rapport en bekräftelse på att livsmedelsindustrin är det hårdast drabbade ledet i livsmedelsbranschen. Industrin gick med förlust 2022 och 2023, något som enligt Carl Eckerdal är både extremt ovanligt och djupt oroväckande.
– Vi har pratat om detta i tre år men det har varit svårt att nå igenom med budskapet. SCB:s siffror vilar på en stabil grund med årsboksluten. Utfallet är att hela den svenska livsmedelsindustrin gått med förlust två år i rad. Det är förvånande att ingen ledande politiker kommenterat detta faktum, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, till TN.
Även Karin Brynell, vd för Svensk Dagligvaruhandel, är kritisk mot hur medier och politiker hanterade inflationskrisen.
– SCB bekräftar att lönsamheten gått ner i hela kedjan under den här perioden och det visar att det inte låg någon sanning i politikernas påståenden. Det var obetänksamma och populistiska uttalanden, säger hon.
Tvingades minska arbetstillfällen
En av de handlare som direkt fick möta missnöjda kunder under inflationskrisen är Mårten Tenne som driver Ica Maxi Nyköping. Butiken har en omsättning på runt 485 miljoner kronor årligen och personalen varierar mellan 125 och 155 medarbetare beroende på säsong.
– Alla våra kostnader steg plötsligt kraftigt och vi hade inget annat val än att höja priserna mot kund. Men vi höjde absolut inte så mycket som vi borde ha gjort för våra marginaler sjönk. Det gick sämre för oss ekonomiskt. Vi tvingades minska timmarna för personalen och därmed antalet arbetstillfällen, säger Mårten Tenne till TN.
Han berättar att många olika faktorer spelade in under inflationen.
– Den största kostnadsökningen för oss var när alla leverantörer höjde sina varupriser samtidigt. Men det var inte bara inköpspriserna som steg kraftigt, utan också elen, dieseln, personalkostnaderna och transporterna blev väldigt dyra.
”Jag är otroligt besviken på politikerna, på både rött och blått.”
Mårten Tenne följde debatten om matpriserna när den rasade som värst med förvåning och ilska.
– Jag visste ju att det inte fanns några fakta bakom uttalandena. Jag är otroligt besviken på politikerna, på både rött och blått. Detta ska ju vara våra vassaste ekonomer och de gick rakt in i mediernas fälla, säger han.
Enligt Carl Eckerdal har livsmedelsindustrin historiskt sett alltid legat i botten när det gäller lönsamhet med en rörelsemarginal på bara 3-4 procent, något få andra industrigrenar skulle vara nöjda med. Men också inom detaljhandelsledet, med de tre stora kedjorna Ica, Axfood och Coop, är lönsamheten relativt låg.
– Men hela detaljhandelns affärsmodell bygger på storskalighet. Det innebär stora försäljningsvolymer med en liten försäljningsvinst per såld produkt men i gengäld säljer de hundratusentals produkter. Det är traditionellt sett en stabil affärsmodell som har lönat sig väl för de stora aktörerna, säger Carl Eckerdal.
Mårten Tenne bekräftar att det är avgörande att det pågår ett ständigt flöde av varor in och ut ur butiken för att det ska gå ihop ekonomiskt. Ica Maxi Nyköping hanterar 28 000 varor i sitt sortiment.
– Ingen av oss vill höja priserna till kunden. För vi vet att om kunden tycker att det är för dyrt handlar kunden mindre och det är det sämsta som kan hända för alla i livsmedelskedjan. Vi vill hålla låga priser för om volymen minskar går det snabbt att göra förlust, säger Mårten Tenne.
”Det är olyckligt att en del trott på anklagelserna om roffarmentalitet.”
Ovanpå detta förändrade svenska konsumenter sitt köpbeteende. Mårten Tenne berättar att kunderna började köpa kyckling istället för ryggbiff, falukorv istället för kyckling, billig pasta istället för premiumpasta och så vidare.
– Kunderna slutade också att handla ekologiska varor som vanligtvis ligger högre i pris. Den här förskjutningen av vilka varor man väljer var konsumenternas sätt att kompensera sig för inflationen, säger han.
Förklaringen till inflationskrisen finns enligt Carl Eckerdal att hämta i omvärldsfaktorer som den svenska livsmedelsbranschen inte kunde påverka. Efter pandemin inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina vilket skapade en rejäl energikris i Europa. Samtidigt blev den svenska kronan allt svagare gentemot euron och dollarn.
– Vi varnade tidigt för att svenska konsumenter skulle drabbas eftersom alla kostnader för att producera livsmedel skenade. Det här var en kris skapad av yttre förhållanden och då ska man hålla samman och inte peka ut en vital del av den svenska industrin. Det är olyckligt att en del trott på anklagelserna om roffarmentalitet, säger Carl Eckerdal.
”Vi är en mörbultad bransch efter två svåra år.”
Karin Brynell uppger att konsumenterna framöver måste räkna med matpriser som går upp och ner.
– Ingen aktör tror att vi i närtid får tillbaka en liknande inflationspuckel som den vi upplevt men konsumenterna behöver vänja sig vid mer volatila matpriser i fortsättningen. Instabiliteten beror på klimatkrisen som bland annat leder till att skördar allt oftare slår fel, säger hon.
Företrädarna för livsmedelsbranschen hoppas att politiker tar lärdom av de fakta som kommer fram i SCB-rapporten.
– Vi är en mörbultad industri efter två svåra år. Även om svenska livsmedelsproducenter är vana vid att hantera förändringar så finns det en gräns för hur låg lönsamhet vi klarar och det hjälper ju inte att ledande politiker gör grundlösa utspel. Nu hoppas vi på mer konstruktiva utspel från politiken i en tid där svensk livsmedelsindustri måste stärkas, säger Carl Eckerdal till TN.
