AVTALSRÖRELSE
KI ser utrymme för löneökningar på 3,5 procent
Inflationschocken 2022-2023 har gröpt ur svenskarnas köpkraft och raderat nästan tio års reallöneökningar. Reallönerna ligger just nu på samma nivå som 2015, konstaterar Konjunkturinstitutet (KI).
Framåt ser de ett långsiktigt löneökningsutrymme på 3,5 procent per år.
Enligt KI behöver arbetsmarknadens parter bland annat väga in produktivitetsutveckling, hög lönsamhet i delar av näringslivet och lågkonjunkturens återverkningar på arbetsmarknad och arbetslöshet när de går in i den stundande avtalsrörelsen.
"Löneökningstakten framöver förväntas i hög grad bero på produktivitetsutvecklingen, som på sikt bedöms stiga. Dock har den genomsnittliga produktivitetsutvecklingen sedan finanskrisen legat på en lägre nivå", skriver KI i en lönebildningsrapport.
På lång sikt bedömer KI att produktiviteten ökar med 1,6 procent per år, vilket kan jämföras med i genomsnitt 1,9 procent under perioden 1980-2023. Och det så kallade förädlingsvärdepriset i näringslivet beräknas på sikt ligga på 1,9 procent.
"Givet Konjunkturinstitutets bedömning av den långsiktiga produktivitetsutvecklingen och förädlingsvärdepriset skulle en nominell löneökningstakt motsvarande 3,5 procent vara förenlig med inflationsmålet", skriver KI.
De är dock noga med att slänga in några brasklappar.
"Den faktiska löneökningstakten kan bli såväl högre som lägre än den långsiktiga löneökningstakten enskilda år, beroende på exempelvis konjunkturutvecklingen och ekonomiska störningar som inträffar. Det finns betydande osäkerhet kring denna löneökningstakt, framför allt då bedömningen av den långsiktiga produktivitetstillväxten är mycket osäker", skriver KI.
Joakim Goksör/TT
– Sverige är ingen isolerad ö. Svenska faktorer kan inte styra lönebildningen, det är den internationella konkurrenskraften som är vägledande, säger Kerstin Hallsten, chefsekonom Industriarbetsgivarna, i en kommentar.
Hon fortsätter:
– Konjunkturinstitutets syn är att löneökningstakten i hög grad bestäms av produktivitetsutvecklingen på lång sikt. Vi håller med om att den är en viktig faktor, men ytterst är det en förbättrad internationell konkurrenskraft som ska vara styrande enligt Industriavtalet, säger Kerstin Hallsten.
– Det finns faktorer som kan bidra till en högre tillväxt i produktiviteten, men det finns även faktorer som pekar i motsatt riktning. Sammantaget finns det för närvarande inget som talar för någon betydande ökning av produktiviteten i närtid och det går inte att basera lönebildningen på förhoppningar, säger Kerstin Hallsten.
