SVERIGES ENTREPRENÖRER

Lista: Därför lämnar startupbolagen Sverige – så lockas talangerna till andra länder

Hela världen slåss om de innovativa startup-företagen och den högkvalificerade arbetskraften. Andra länder har långa listor för att locka talangerna medan Sverige bromsar, menar Stina Lantz på SISP. ”Jag skulle gärna se att vi inspirerades av Spanien", säger hon till TN.

Från forskning och innovation till etablerade företag som kan skapa tillväxt och nya arbetstillfällen. Det är ambitionen bakom Sveriges Inkubatorer och Science Parks, eller SISP som föreningen ofta kallas. Föreningens medlemmar arbetar bland annat med att stötta nystartade företag som har sin grund i forskning och innovation och att matcha dem med exempelvis investerare och kunder.

– Det handlar mycket om att kommersialisera det vi har på våra svenska lärosäten och få ut det till faktisk nytta i verkligheten, säger vd:n Stina Lantz till TN.

Hon beskriver SISP som en ”medlemsförening för innovationsmiljöer”, där medlemmarna utöver startup-företagen arbetar med allt från offentlig sektor och etablerade industrier till affärsängelnätverk och såddkapitalfonder. Alla med det gemensamma målet att hitta och stötta de nya företag som ska bidra till framtidens tillväxt.

Upplägget med att få forskning att resultera i företag med produkter på marknaden har varit en framgångsfaktor inte minst i USA, som ligger bakom mycket av den nya teknik som har spridits i världen de senaste decennierna.

Har man varit bättre på det i USA än i Europa?

– I USA är man generellt sett mycket mer riskvillig och det finns ett helt annat kapital att satsa på de här bolagen. De behöver ofta väldigt mycket kapital innan de kan börja tjäna pengar. Så där är det en jättestor skillnad mellan USA och Europa, och Sverige, säger Stina Lantz.

Mer kapital i USA och Asien

Stina Lantz refererar till ett citat hon hörde på en konferens: ”Om jag är ett startup-företag och jag i Sverige säger att jag behöver tio miljoner för att åstadkomma det här och det här så säger investeraren jaha, men hur långt kan du komma på fem miljoner? Men om du är i Silicon Valley och som startup-företag säger att du behöver tio miljoner så får du svaret jaha, vad bra, hur långt kan du komma på 20 miljoner i stället?”

– Så det är en väldigt stor skillnad i ”mindset”, konstaterar hon.

Hur mår startup-scenen i Sverige?

– Ska jag vara helt ärlig så ser vi att det i USA och Asien finns otroligt mycket mer kapital för de här bolagen. Vi ser också skillnader på den inre marknaden i Europa, med många länder som inför olika typer av startup-strategier och startup-lagar för de här bolagen.

Skattereduktion och startup-visum

Enligt Stina Lantz antog Spanien för ett och ett halvt år sedan en ny lag för att hjälpa innovativa startup-företags. Punkterna omfattar bland annat kraftiga skattereduktioner de första fem åren, en garanti för att högkvalificerad arbetskraft från länder utanför EU får komma in i Spanien och börja arbeta inom fem dagar efter anställning och att de aktuella företagen inte behöver betala arbetsgivaravgifter de första fem åren.

– Det är ganska stora skillnader mot vad vi har i Sverige, säger Stina Lantz och tillägger att det finns liknande initiativ även i andra europeiska länder.

Ett exempel från Nederländerna är att 2,5 procent av den upphandlade volymen bör användas för att stimulera innovation, för att ge nya och innovativa företag en chans att komma in på den offentliga marknaden.

– Och det finns även andra saker som ska underlätta. Här har vi i Sverige mycket att vinna om vi kan ta efter det som händer i Europa just nu.

Reglerna i exempelvis Spanien gäller inte för alla nystartade företag, utan endast för de som på ett tydligt sätt bygger på forskning och innovation. Företagen behöver inte nödvändigtvis ha sin grund i akademin utan det kan också handla om uppfinnare som har tagit fram en ny produkt.

I Sverige handlar diskussionen om innovation mycket om så kallad ”Deep Tech”, vilket enligt Stina Lantz ofta innebär forskningsresultat som har tagit lång tid att ta fram på ett universitet och att någon sedan bygger ett bolag på det forskningsresultatet.

Vill se investeringar på hemmaplan

Men de ”deep tech”-bolag som ingår i landets olika inkubatorer kommer både från universitet och från andra bakgrunder.

– Man kanske har arbetat med utveckling på ett större företag och insett att okej, här har jag något superspännande. För det stora företaget är det inte rätt tajmning att ta det vidare till marknaden men jag brinner för det här så jag tar med det och bygger ett nytt bolag, förklarar Stina Lantz.

– Så det är inte bara på universitetet det händer utan vi ska inte underskatta innovatörskraften som finns hos väldigt många individer i samhället.

Det pratas ofta om att innovation och forskning är det som ska rädda EU:s konkurrenskraft. Kan de här företagen bidra till det?

– Ja, det är definitivt där man måste satsa. Och jag tycker att vi skulle kunna bli bättre på ganska många parametrar.

– Vår tunga svenska industri har ofta en ”Corporate Venture”- eller investeringsdel men de investerar ofta globalt i stället för lokalt. Vad skulle hända om man investerade lite mer lokalt för att få pånyttfödelsen i myllan där de själva har sina huvudkontor? Det skulle vi jättegärna se mycket mer av.

Stina Lantz efterfrågar ett ”kulturskifte” när det kommer till synen på startup-bolag och innovativa företag.

– Vi behöver förstå att vi har en fantastisk startup-scen i Sverige och att den kan bygga en massa nya jobb. Men om majoriteten av investeringarna i de bolagen kommer från USA eller Asien, så finns det en stor risk att de flyttar eftersom ägandet finns någon annanstans. Och det ser vi redan exempel på.

”Om vi inte ger de här idéerna rätt förutsättningar att utvecklas kommer de att stanna på labbet, alternativt utvecklas i ett annat land.”

Stina Lantz berättar om ett bolag inom deep tech som hon känner till. På grund av sin produktion behöver det bolaget bygga en fabrik.

– De blir uppringda nästan varannan vecka av aktörer i USA som säger ”kom hit, vi subventionerar hela ditt fabriksbygge”. Och vi är ju inte i närheten av att ha sådana mekanismer i Sverige.

Vad står högst på din önskelista?

– Jag skulle väldigt gärna se att Sverige tittade på och inspirerades av till exempel Spanien. Att vi insåg att vi behöver behandla de här bolagen lite annorlunda och frågade vad vi kan göra för att underlätta i deras tillväxtresa.

– Sverige sitter på världsledande forskning som när den blir kommersialiserad kan göra skillnad på riktigt och skapa skapa jobb, export och skatteintäkter. Om vi inte ger de här idéerna rätt förutsättningar att utvecklas kommer de att stanna på labbet, alternativt utvecklas i ett annat land.

”Katastrofalt” med höjt lönegolv

Ett önskvärt scenario är att arbetsgivaravgifterna sänks, ett annat är införandet av ett så kallat startup-visum. Dessutom måste regeringen se över lönegolvet för arbetskraftsinvandring, menar Stina Lantz.

– Vi kan inte höja lönegolvet just nu, därför att för de här bolagen blir det katastrofalt. Vi har otroligt mycket grym internationell talang som läser på våra universitet och många av dem väljer att stanna i Sverige och bygga bolag på sin forskning, vilket vi ska vara jätteglada för.

Men med ett lönegolv på över 35 000 kronor i månaden – vilket blir resultatet om regeringen gör verklighet av sin aviserade höjning av lönegolvet till hundra procent av medianlönen i Sverige – blir det i praktiken svårt för dem att stanna kvar i Sverige, varnar Stina Lantz.

– Med avgifter blir det nästan 50 000 i månaden för en enda lön i ett startup-företag. Det är inga nystartade bolag som klarar av det. Så det gör att vi sätter onödiga käppar i hjulet för oss själva just nu. När vi behöver gasa så bromsar vi i stället.

”Eftersom hela Sverige jobbar ihop så kan du stanna lokalt men jobba och leverera globalt. Det tycker jag att vi ska värna om.”

Eftersom Sverige saknar ett startup-register är det svårt att säga hur många innovativa och forskningsbaserade bolag som finns i landet. Men SISP räknar med att drygt två procent av alla nystartade bolag bygger på någon form av innovationsgrund.

Men hos föreningens medlemmar, det vill säga hos landets inkubatorer och Science Parks, utexamineras omkring 450 nya innovativa startup-företag per år. De är verksamma inom en rad områden, som Life Science, ”klimattech”, nya material och så vidare. Och de finns i hela landet.

– Och det är också väldigt viktigt. De här fantastiska idéerna föds inte bara i storstäderna. Så det här handlar verkligen om att hela Sverige ska leva och det tycker jag är väldigt häftigt. Du ska kunna bygga ett innovativt företag och anställa och bygga en närvaro lokalt. Men eftersom hela Sverige jobbar ihop så kan du stanna lokalt men jobba och leverera globalt. Det tycker jag att vi ska värna om.