DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

LO inte enigt inför avtalsrörelsen

Låglönesatsning är ett av LO:s krav i avtalsrörelsen. Men Seko ställer sig utanför i besvikelse över att kortare arbetstid inte finns med i samordningen.

– Det här är ett styrkebesked, säger LO:s ordförande Johan Lindholm efter att LO:s representantskap enats om de villkor som förbunden ska driva gemensamt och solidariskt ska vara beredda att gå ut i strejk för.

Men frågan är hur mycket av ett styrkebesked det egentligen är. Ett av de 13 förbunden ställer sig utanför. Seko tycker att LO drar benen efter sig i kravet om kortare arbetstid.

– Vår uppfattning är att LO-kongressen tydligt tog ställning för att arbetstidsmåttet måste sänkas. Vår uppfattning är dessutom att det arbetet bör påbörjas här och nu. Det finns ingen tid att vänta, säger Sekos förbundsordförande, Gabriella Lavecchia, i ett pressmeddelande.

– Vi tycker inte att förslaget som lämnades till LO:s representantskap är tillräckligt och att det dryga halvår vi haft på oss sedan kongressen borde ha kunnat leda till ett annat resultat, fortsätter hon.

"Det är ett jättetryck"

Men så resonerar inte de andra.

– Rent krasst hade vi inget färdigt förslag att gå fram med i samordningen, att kasta fram något skulle inte vara bra, säger Malin Ragnegård, ordförande för Kommunal som är ett av de förbund som annars driver frågan om kortare arbetstid hårdast.

IF Metalls ordförande Marie Nilsson håller med:

– Vi tänker att det är klokast att utreda den här frågan grundligare så att vi har fakta på bordet och verkligen kan landa i något bra i stället för att göra något hastigt, säger hon till TN.

I stället har LO-majoriteten enats om att ha en utredning klar till 15 maj om hur man ska gå vidare i arbetstidsfrågan.

Förutom att LO:s medlemmar ska ha reallöneökningar nästa år, ett krav som facken alltid ställer och en siffra som kommer att preciseras om några veckor, så har LO enats om att hälla in en annan ny fråga att gemensamt slåss för gentemot arbetsgivarna – den om ofrivilligt deltidsarbete.

”Allting är en kompromiss”

Handels går i fronten i den frågan.

– Nu adresserar vi den ofrivilliga deltiden i den här samordningen, säger Handels ordförande Linda Palmetzhofer till TT.

Betyder det att bland andra metallare, som knappast har någon ofrivillig deltid alls, ska strejka för er sak?

– Det är ju det som samordningen går ut på, säger hon.

Är frågan om mertid i kombination med utredningen om arbetstidsförkortning en kompromiss för att få med förbunden?

– Allting är en kompromiss, så klart, säger Marie Nilsson.

En tredje fråga som tolv av LO:s 13 förbund alltså har enats om är en så kallad låglönesatsning. Den ska dock göras, menar LO, enligt en av två modeller. Antingen via en så kallad knämodell, som alltså är ett slags insamlingsmodell på respektive avtalsområde, eller genom att höja de lägsta lönerna på avtalsområdet.

Antingen eller. Har det varit svårt att komma överens?

– Vi har ju använt knämodellen under ett antal avtalsrörelser. Men det har Kommunal alltid varit ganska skeptiska till. Därför tyckte de att det var viktigt att få med en alternativ modell, säger Marie Nilsson till TN och fortsätter:

– Det kanske kan framstå som vagt, men man kan ju inte välja båda, utan får välja antingen eller.

Marie Nilsson betonar att Seko fortfarande kan välja att ställa sig bakom LO-samordningen. Senast den 29 november ska de ha bestämt sig.

Kan det finnas en risk att något annat förbund ändrar sig och väljer att stå utanför?

– Den risken finns alltid, säger Marie Nilsson.

”Inte börjat förhandla”

Per Widolf är förhandlingschef på Industriarbetsgivarna, en av arbetsgivarorganisationerna som förhandlar det lönenormerande Industriavtalet. Han betonar att det är parterna inom industrin som förhandlar och att det inte är LO som paraplyorganisation som sätter märket.

– Förhandlingarna ska utgå från industriavtalets intentioner om att skapa internationell konkurrenskraft för den svenska industrin, säger han till TN.

– Därför kommer vi bland annat att fokusera på den svaga produktivitetsutvecklingen.

Han får medhåll från Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl.

– För arbetsgivarna är det viktiga att industrins kostnadsmärke hamnar på en nivå som stärker svenska företags konkurrenskraft, säger han.

Hur ser du på LO:s krav på en låglönesatsning, som är antingen ett så kallat knä eller en höjning av lägstalönerna?

– Det är inte tillräckligt konkret för att kommentera för tillfället, säger Per Widolf och fortsätter:

– Låglönesatsningar är inget vi vill ha. Det driver inte konkurrenskraft eller produktivitet.

LO kräver också att alla ska få löneförhöjningar. Är det något som går att lova?

– Ingenting är säkert när det gäller löneökningar. Vi har inte börjat förhandla än.

– Låglönesatsningar är inget vi vill ha. De driver inte konkurrenskraft eller produktivitet.

Avtalsrörelsen omfattar den här gången 3,4 miljoner arbetstagare inom i stort sett alla svenska branscher, både privata och offentliga. Förhandlingarna inom industrin inleds vid årsskiftet.

– Då är det viktigt att konkurrenskraften för svenska industriföretag värnas. Det är det som i grund och botten kan leda till sysselsättning, löneutveckling, välstånd och bra företag, säger Per Widolf.

Trots LO:s hot om konflikter hoppas Mattias Dahl att det ska kunna undvikas.

– Vår förväntan är att LO-förbunden vill bidra till en konfliktfri avtalsrörelse och konkurrenskraftiga avtal på den svenska arbetsmarknaden, säger han.