KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Så kan techjättarnas AI-race snabba på framtidens kärnkraft: ”Tydlig signal”

Kärnkraft är nödvändigt för att säkra techjättarnas AI-utveckling, menar experter. Techvågen kan också bana väg för mer dynamiska och moderna kärnkraftslösningar. ”Jag ser den kombinationen som positiv”, säger Ted Lind på Energiföretagen till TN.

På senaste tid har det haglat in rapporter om att techjättarna Microsoft, Google och Amazon vill nyttja kärnkraftsel för att driva AI-utvecklingen. Liksom rapporter om att EU stödjer kärnkraft inför FN:s klimattoppmöte COP29, blir den här typen av investeringar ytterligare en katalysator i energislagets pågående renässans, menar Ted Lind, kärnkraftexpert på Energiföretagen.

– Det här är en tydlig signal om att stora techbolag ser kärnkraft som en viktig del av ett framtida fossilfritt samhälle. Deras AI-satsningar är väldigt energiintensiva och de måste ha tillgång till ren, fossilfri energi dygnet runt på ett kostnadseffektivt sätt. Det tydligt att de ser kärnkraft som en viktig komponent för att säkerställa detta, säger han.

Han tror också att USA är en idealisk plats eftersom kärnkraft har stöd från både demokrater och republikaner, vilket gör det möjligt att genomföra dessa satsningar på lång sikt, säger Ted Lind.

– Statens roll är avgörande för kärnkraftens framtid, eftersom det är viktigt att säkerställa att dessa kärnkraftverk inte stängs ner av politiska beslut om tio år eller belastas med skatter, säger han.

Vill minska utsläppen

Mikael Karlsson, som arbetar med AI-frågor på Energiforsk, menar att kärnkraften har blivit ett viktigt inslag i techjättarnas energimix i bolagens strävan att minska sina utsläpp enligt Parisavtalet.

– Jag tror det handlar om att undvika den dåliga pressen som kommer med ökade koldioxidutsläpp från AI, säger han.

Han syftar på den ökade användningen av generativ AI som pekats ut som en stor utsläppsbov. Efter att OpenAI släppte sin första version av ChatGPT för ett par år sedan har användningen av generativ AI exploderat, och med det även energianvändningen. För Microsofts del handlar det om en ökning av koldioxidutsläpp på 30 procent.

Jämfört med en Google-sökning, kräver tekniken betydligt fler enhetsberäkningar, så kallade floating point operations (FLOPS).

– Generativ AI bygger på neurala nätverk och kräver mycket energi, särskilt under träning. Modellerna måste bearbeta enorma mängder data, och när de måste itereras flera gånger för att stabilisera sig skapar det en multiplikationseffekt, säger han.

Kan minska störningar

Energibehovet kan mötas genom att säkerställa tillgången till tillförlitlig och billig kärnkraftsel. Det bästa är att skapa diversifierat energisystem för att öka resiliensen och minska känsligheten för störningar, menar han.

– Ett annat exempel på hur Microsoft vill minska sitt koldioxidavtryck är att de på senare tid har köpt negativa utsläpp från Stockholm Exergi, säger Mikael Karlsson.

”Det kan vara nyttigt att ifrågasätta varför saker alltid gjorts på ett visst sätt.”

Techjättarnas satsningar innebär också ett lyft för SMR-teknologins utveckling på den kommersiella marknaden. Det är också nyttigt eftersom det driver kärnkraften mot en dynamisk miljö som passar tidsandan, menar Ted Lind.

– Kärnkraftsbranschen är ganska konservativ, både på gott och ont. Men det kan vara nyttigt att ifrågasätta varför saker alltid gjorts på ett visst sätt. Kanske finns det bättre sätt. SMR-teknologin kan vara ett exempel på det, där man tänker nytt samtidigt som man bygger på etablerade idéer. Jag ser den kombinationen som positiv, säger Ted Lind.

Nya metoder

Exempel på detta är Googles avtal med Kairos Power om att köpa el från små modulära reaktorer (SMR) och Oklo, ett startupföretag inom småskalig kärnkraft, där Sam Altman, vd för OpenAI, är styrelseordförande. I media har det väckts frågor kring risken för kärnvapenspridning, med tanke på att reaktorföretagen planerar att använda bränsletypen HALEU (High-assay low-enriched uranium), som innebär en högre anrikning av uran. Men Ted Lind tonar ner den oron.

– Dessa reaktorer använder så kallat HALEU-bränsle, där uran-235 anrikas till cirka 19 procent, jämfört med de 3–5 procent som används i de flesta konventionella reaktorer. Men rent säkerhetsmässigt är det ingen större skillnad, det är fortfarande väldigt lite. För att kunna användas till kärnvapen behöver uran-235 anrikas till cirka 90 procent, förklarar han.

Det finns däremot andra utmaningar, som att USA måste bygga upp en inhemsk leverantörskedja för att undvika flaskhalsar i produktionen av detta bränsle.

– Tidigare har detta bränsle endast tillverkats kommersiellt i Ryssland. Nu skalar USA upp sin egen produktion, så det problemet bör vara löst innan det blir en stor flaskhals, säger Ted Lind.

”Historiskt har detta varit en lång och kostsam process, men i USA satsar deras energimyndighet på att underlätta den.”

Vidare måste de nya reaktordesignerna godkännas av regulatoriska myndigheter, som NRC, USA:s motsvarighet till Strålsäkerhetsmyndigheten.

– Det tar tid att säkerställa att alla säkerhets- och strålskyddskrav uppfylls. Historiskt har detta varit en lång och kostsam process, men i USA satsar deras energimyndighet på att underlätta den, bland annat genom program som Advanced Reactor Demonstration Program, förklarar Ted Lind.

Slukar inte all energi

Även om energibehovet för AI ökar både nu och i framtiden tror inte Mikael Karlsson på ett skräckscenario där techjättarnas energiprojekt slukar en stor del av den totala energiproduktionen.

– Samtidigt som det är rimligt att tro att energibehovet för AI kommer att öka, ser vi en parallell utveckling med chips som drar mindre energi och kanske mer specialiserade språkmodeller som inte behöver vara lika stora och omfattande. Vissa säger att den globala elproduktionen kommer att behöva fyrdubblas, medan andra säger att den bara kommer att öka med några procent. Sanningen ligger troligen någonstans mitt emellan. Just nu står världens datahallar, där AI-servrar ingår, för kanske 2 procent av jordens elförbrukning, och det inkluderar kryptomining. Det är mycket i absoluta tal, men det är inte ett systemhotande problem, säger han.

Sverige är känt för att med sitt kyligare klimat och tillgång till billigare el erbjuder bra förutsättningar för att bygga serverhallar. Skulle techjättarnas utveckling av generativ AI kunna gynna Sverige?

– Jag tror att vi kommer att se fler datahallar, men med högre krav på att de bidrar med mer samhällsnytta. För några år sedan, när techbolag drogs till att etablera datahallar i Sverige, kom det med löften om låga elpriser och tusentals arbetstillfällen. Sen insåg man att datahallar inte krävde så mycket arbetskraft. En lärdom från detta är att datahallar alltmer måste bli en del av elsystemet, särskilt när de konkurrerar med andra industrier. Det kan man till exempel göra genom att använda den producerade värmen, säger Mikael Karlsson.