BROTTSBEKÄMPNINGEN

Klimataktivist var forskare – därför friades han i domstol: ”Ett misstag”

Klimataktivisten ignorerade polisen och fick avlägsnas från två protester i centrala Stockholm. Nu frias han av tingsrätten, som tycker att mannen i egenskap av klimatforskare har ”ett moraliskt och yrkesmässigt ansvar att agera”. Oacceptabelt, tycker åklagaren, en av nämndemännen – och klimataktivisten själv. Nu har domen överklagats.

En 60-årig man har friats av Stockholms tingsrätt från åtal om att vid två tillfällen ha gjort sig skyldig till ohörsamhet mot ordningsmakten. Brotten har ägt rum vid två tillfällen i augusti 2022 då mannen deltog i klimatprotester i centrala Stockholm. Mannen var vid båda tillfällena med och blockerade vägen så att fordon inte kunde ta sig fram och vägrade trots polisens uppmaning att flytta på sig. Så småningom fick han vid båda tillfällena avlägsnas av polisen.

Mannen har erkänt omständigheterna men enligt domen framfört att han anser att ”han som miljöforskare har en plikt att agera och göra omgivningen uppmärksam på det akuta nödläge som dagens klimatförändringar ger upphov till.”

Tingsrätten: ”Har agerat i nöd”

En förklaring som delar av tingsrätten köper. Medan rådmannen och en av de tre nämndemännen ville fälla mannen och döma ut dagsböter, tyckte de två andra nämndemännen att han skulle frias helt. Eftersom regeln är att man hellre ska fria än fälla blev utfallet en friande dom.

”Tingsrätten anser att klimatförändringarna är akuta och att det föreligger en omedelbar fara för liv, hälsa och egendom. Som klimatforskare har NN en särskild roll och därmed ett moraliskt och yrkesmässigt ansvar att agera. Tingsrätten anser således att han agerat i nöd. Gärningen är därtill försvarlig då den kris som klimatförändringarna medför inte står i rimlig proportion till den trafikstockning som NN och övriga demonstranter orsakade”, skriver Stockholms tingsrätt i domen.

”Glad och stolt”

Ett resonemang som välkomnas av den nu friade klimatforskaren.

– Jag är överväldigad för jag hade väntat mig en fällande dom. Men jag är glad och stolt över att jag lyckades övertyga rätten om att det handlar om ett nödläge, säger han när TN når honom på telefon.

Eftersom forskaren, som vill vara anonym, inför rättegången kände att han nog var den i rummet som hade bäst koll på klimatfrågan valde han att tacka nej till en advokat och i stället försvara sig själv. Han säger till TN att han efter flera decennier som forskare känner sig trygg i sin argumentation och sin expertroll, men att han inte är lika säker på hur juridiken fungerar. Att hans agerande skulle ses som rimligt på grund av nöd var därmed inte något han tog för givet. Dessutom har alla andra som åtalats efter de aktuella protesterna dömts, förklarar han.

Tingsrätten lade ju stor vikt vid din roll som forskare i sin dom. Vad tycker du, är det rättvist att du går fri när de andra har dömts?

– Nej, det är inte rättvist. Alla måste vara lika inför lagen. Så ja, det är orättvist, men det är tingsrätten som har gjort den bedömningen.

Det aktuella fallet har redan avhandlats i tingsrätten en gång och den gången dömdes forskaren. Men när det stod klart att en av de nämndemän som deltog i avgörandet inte varit behörig att delta, ogiltigförklarades rättegången av Svea Hovrätt och nu har den alltså fått tas om. Sedan dess har flera aktivister fällts för inblandning i liknande klimatprotester.

Det kanske mest kända exemplet gäller en man som dömdes i tingsrätten men slapp påföljd på grund av att två nämndemän tyckte att han hade agerat i klimatnödläge. När fallet gick vidare till hovrätten dömdes han dock till dagsböter.

”Det är klart att det måste prövas ordentligt för det är oacceptabelt om människor döms olika på grund av vilka de är.”

Forskaren menar att om han hade varit först ut och fått en friande dom så hade förmodligen de som kommit efter honom också friats.

– Men nu är jag sist och då blev det så här konstigt. Så det är klart att det måste prövas ordentligt för det är oacceptabelt om människor döms olika på grund av vilka de är.

Har överklagat

Åklagaren i målet, Sebastian Näslund, har nu överklagat domen till Svea Hovrätt. I överklagandet skriver han att ”det finns anledning att tvivla på att tingsrätten dömt rätt varför det yrkas att hovrätten meddelar prövningstillstånd”.

– Jag instämmer med de som hade en skiljaktig mening och jag anser inte att personen kan ha ansetts agera i nöd i den mening som avses, säger han till TN.

TN har lyckats nå nämndemannen Stephen Goldin, som nominerats av Vänsterpartiet. Han är en av de två nämndemän som ville fria klimatforskaren, men vill inte kommentera målet.

– Du får ringa till rådmannen i stället, hon är den enda som kan uttala sig i pressen, säger han.

Du vill inte uttala dig?

– Nej.

”Man borde inte ha låtit mannens yrke spela in i domen, han borde ha behandlats som en medborgare och inget annat.”

Det vill dock Anders Pramborg, som är den nämndeman som ville fälla klimatforskaren. Anders Pramborg, som föreslagits av Kristdemokraterna, anser att åklagaren har lagt fram bevis för att brottet har begåtts och påpekar att den tilltalade dessutom har erkänt gärningen.

– Jag anser att domen är ett misstag. Man borde ha följt åklagarens linje och lyssnat på vad han hade att säga men det har man inte gjort, säger han till TN.

På frågan om hur en persons yrke kunde påverka ett domslut så svarar Anders Pramborg att det var de övriga nämndemännen som ”drev det resonemanget”. Själv höll han inte med, förklarar han.

– Man borde inte ha låtit mannens yrke spela in i domen, han borde ha behandlats som en medborgare och inget annat.

Åklagaren har överklagat domen nu, vad tänker du om det?

– Att det är utmärkt.

Rättsexperten: ”Dömer utifrån egna värderingar”

Linus Roos är universitetslektor i rättsvetenskap vid Örebro universitet. Han blir inte överraskad när han får höra om den nya domen.

– Tidigare forskning har visat att både juristdomare och nämndemän kan påverkas av juridiskt irrelevanta omständigheter, men att nämndemännen påverkas mer. Min egen forskning har visat att nämndemannadomar ofta är ett resultat av att nämndemännen dömer utifrån sina egna värderingar i stället för gällande rätt, säger han, och fortsätter:

– Klimatet är en högaktuell fråga som engagerar många och är starkt kopplad till värderingar. Det är därför inte överraskande att det blir nämndemannadomar inom detta område. Jag vill inte säga för mycket då jag ännu inte har läst domskälen i det aktuella fallet, men jag bedömer det som sannolikt att det är nämndemännens värderingar som inverkat på deras dömande även i detta fall.

”Det finns en poäng i att nämndemännen följer lagen och dömer utifrån gällande rätt.”

Linus Roos påpekar att nämndemannasystemet finns till bland annat för att det ska bli tydligt när gällande rätt och allmänhetens uppfattning om hur gällande rätt borde vara inte överensstämmer. Så på ett större plan ingår det i nämndemännens roll att belysa situationer där lagen inte längre uppfattas som legitim av allmänheten.

– Men det är samtidigt oerhört viktigt att domar har ett lagstöd. Ur rättssäkerhetssynpunkt måste juridiken vara konservativ och inte snabbt förändras utifrån åsikter eller trender i samhället. Det finns en poäng i att nämndemännen följer lagen och dömer utifrån gällande rätt.

Ja, det är väl hela idén med en domstol?

– Ja precis. Det är gällande rätt som ska råda och nämndemännen avlägger samma ed som juristdomare där man förbinder sig att döma utifrån lagen. Men man får väl trösta sig med att det så gott som alltid brukar rätta till sig i hovrätten, för de här domarna brukar i regel överklagas.

Att domen nu har överklagats välkomnas även av klimatforskaren, som säger till TN att han hoppas att en ny rättslig prövning kan leda till praxis i kommande rättsfall och att han rent allmänt tycker att det är viktigt att klimatfrågan lyfts.

TN har sökt men inte lyckats nå Sofie Lundin, rådman i Stockholms tingsrätt, och Kerstin Kählander Öhrling, den tredje nämndemannen i målet. Hon har nominerats till sin post av Socialdemokraterna.