ELKRISEN
Nya siffror: Kostnadschock för att bygga havsbaserad vindkraft
Regeringen har satt stopp för 13 vindkraftsparker i Östersjön. Samtidigt visar nya siffror att kostnaderna för havsbaserade vindprojekt ökar. I Storbritannien höjer Labourregeringen budgeten för att bygga ut den havsbaserade vindkraften med nästan 50 procent. För en flytande havsvindpark hamnar prislappen på nästan 2,70 kronor/kWh.
I slutet av oktober presenterade den politiska oppositionen ett utskottsinitiativ i riksdagens näringsutskott för att påskynda utbyggnaden av havsbaserad vindkraft.
Den föreslår att Svenska kraftnät ska använda flaskhalsintäkterna, som uppstår om elpriset i ett elområde där elen produceras är lägre än i det elområde dit elen överförs, för att finansiera utbyggnaden av elkablarna från land till vindkraftsparken till havs.
Vattenfall menar att det är en förutsättning för att bolaget ska ta ett investeringsbeslut.
AI-sammanfattning
Den politiska oppositionen föreslår att flaskhalsintäkter från Svenska kraftnät ska användas för att finansiera elkablar till havsbaserad vindkraft.
Vattenfall ser finansieringen som avgörande för att fatta ett investeringsbeslut om havsbaserad vindkraft.
Storbritannien har ökat sitt mål för havsbaserad vindkraft till 60 GW år 2030 och justerat CFD-kontraktspriser.
Den brittiska regeringen höjer budgeten för att bygga ut den havsbaserade vindkraften med nästan 50 procent. För en flytande havsvindpark hamnar prislappen på nästan 2,70 kronor/kWh.
Regeringen i Sverige har nyligen stoppat 13 vindkraftsparker i Östersjön; endast Poseidonprojektet godkänns.
Dyr havsvind i Storbritannien
I många europeiska länder går idag staten via skattsedeln in och hjälper till att finansiera utbyggnaden av havsbaserad vindkraft genom att antingen bekosta just anslutningen, eller/och erbjuda så kallade CFD-kontrakt där staten garanterar ett fast pris för den el som produceras.
Ett exempel är Storbritannien. Där fortsätter man att satsa stort på att bygga ut den havsbaserade vindkraften. Den sittande Labour-regeringen har nyligen höjt målet för kraftslaget till 60 gigawatt (GW) år 2030.
Budgeten för den senaste auktionsrundan för havsbaserad vind uppgår till cirka 1,2 miljarder pund, där ungefär 934 miljoner är reserverad för utbyggnad av havsbaserad vindkraft.
Samtidigt har den brittiska regeringen höjt priset för de CFD-kontrakt man erbjuder marknadsaktörerna med 46 procent. Det var de tvungna att göra eftersom ingen marknadsaktör nappade på den senaste rundan erbjudna CFD-kontrakt eftersom priset var för lågt.
Prishöjningen har fått effekt och totalt har nio havsvindsprojekt tecknat ett CFD-kontrakt med den brittiska staten värt mellan 75 pund/MWh (motsvarande ca 103 öre/kWh) och 82 pund/MWh (motsvarande ca 113 öre kWh) i dagens priser.
För en flytande havsvindpark uppgick nivån på CFD-kontraktet till 194 pund/MWh (motsvarande 266 öre/kWh).
”Elen ska ju vara en konkurrensfördel.”
Mats Nilsson, elmarknadsanalytiker och docent i nationalekonomi vid Södertörns Högskola, påpekar att när diskussionen om kärnkraftens CFD:er fördes var det många som framförde att 80 öre var ett väldigt högt stöd.
Det får honom att dra slutsatsen att det är max vad energisverige tycker att en subvention kan ligga på.
– Ett kontrakt över den summan är för mycket. Jag skulle säga att det max får handla om 65–70 öre. Priset måste i alla fall vara lägre än i omvärlden. Elen ska ju vara en konkurrensfördel, säger Mats Nilsson.
”Vi måste försöka komma tillbaka till ett balanserat system och då behövs det mer baskraft.”
Från det perspektivet är den landbaserade vindkraften mer konkurrenskraftig. Där ligger prislappen på cirka 35 öre/kWh.
– Det är billigare att bygga landbaserad vindkraft. Det vet alla. Men samtidigt får vi de här tvära priskasten och när det blåser mycket så imploderar elpriserna. Det tror jag är en anledning till att utbyggnadstakten av landbaserad vindkraft har avstannat.
Därför efterlyser Mats Nilsson att regeringen ska satsa på att bygga ut planerbar produktion.
– Vi måste försöka komma tillbaka till ett balanserat system och då behövs det mer baskraft. Det har pratats en del om att lösa det med gasturbiner, men problemet är att de kommer att drivas med naturgas som är fossilt. Alternativ som vätgas är helt enkelt för dyrt, i alla fall än så länge.
Han menar att den stora efterfrågan på el som väntas nu kanske inte är så akut i och med att LKAB nyligen meddelade att man pausar utbyggnaden av en Hybrit i Kiruna.
– Vi kanske inte behöver den här supersnabba utbyggnaden och då tycker jag att man först borde satsa på att bygga ut mer baskraft eftersom det skulle minska volatiliteten i elsystemet som är ett problem.
I går meddelade regeringen att den stoppar 13 havsbaserade vindkraftsparker i Östersjön på grund av det säkerhetspolitiska läget. En park – Poseidon utanför Stenungsund – får klartecken av regeringen.
