RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Ekonomer: Så mycket sänker Riksbanken räntan

Riksbanken är redo att trycka på ränteknappen för att kickstarta ekonomin, bedömer flera ekonomer inför torsdagens räntebesked. Men huruvida det blir en dubbel- eller enkelsänkning är oklart. ”Det viktiga är den totala sänkningen och dess riktning”, säger Robert Boije på SBAB.

Lågkonjunkturen biter sig fortsatt fast i den svenska ekonomin. Hushållen håller fortfarande hårt i plånboken och svenska branscher, inte minst bygg- och fastighetssektorn, stampar vatten.

– De flesta prognosmakare tänkte att den här återhämtningen skulle komma i gång redan efter sommaren. Men trots lägre inflation och fler räntesänkningar i korten, verkar det ta längre tid, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.

Med tanke på BNP-siffrorna från bland andra Konjunkturinstitutet kommit in lägre än väntat, kommer det sannolikt att påverka torsdagens räntebesked, menar hon.

– Vi tror att det ger skäl till att Riksbanken kommer att göra en dubbelsänkning, säger Alexandra Stråberg.

Goda förutsättningar

Trots en svag ekonomi finns det dock goda förutsättningar för en återhämtning, där Riksbanken kommer att spela en fortsatt viktig roll.

– Vi ser fyra faktorer framöver som borde påverka hushållens konsumtion positivt: reallöneökningar, lägre inflation, kommande skattesänkningar och räntesänkningarna, inte bara den här utan även att fler väntas, säger hon.

För Robert Boije, chefsekonom på SBAB, är en dubbelsänkning inte lika självklar.

– Vi tror på 50–50. Det finns faktorer som talar åt olika håll. Det ena är att det finns många indikatorer på att svensk ekonomi, rent realekonomiskt, går sämre än vad vi tidigare bedömt. Samtidigt har kronan försvagats rejält mot både dollarn och euron under hela oktober, säger han.

Riktningen påverkar mest

Den hårt drabbade bygg- och fastighetssektorn är sannolikt de som mest längtar efter dubbelsänkningar. Men om sänkningen görs nu eller i december har inte jättestor påverkan i det stora hela, menar Alexandra Stråberg.

– Det är klart att en dubbelsänkning kan vara den där extra kicken för att få igång ekonomin och hushållen. Men det handlar mest om var vi hamnar i slutändan, säger hon.

Robert Boije är inne på samma spår.

– Det är den totala sänkningen och riktningen som är viktig, inte om dubbelsänkningen kommer i november eller december.

Trots sämre konjunkturindikationer ser ingen av chefsekonomerna stor turbulens på arbetsmarknaden framöver.

– Det finns ändå indikatorer på att vi börjar närma oss arbetslöshetstoppen. Vi behåller vår prognos att det inte blir någon dramatisk ökning av arbetslösheten. Det är viktigt för att vi ska få den här mjuklandningen som många pratar om, säger Robert Boije.

– Arbetsmarknaden är en något komplicerad makroekonomisk variabel eftersom den reagerar sent i konjunkturcykeln och därför ofta kallas sencyklisk. Förväntningarna är därför att arbetsmarknaden kommer att försvagas ytterligare under nästa år, vilket inte är särskilt överraskande, säger Alexandra Stråberg.