ELKRISEN
Nya siffror: Därför minskar industrins elbehov
Industrin skriver ned elbehoven fram till 2035, visar en kartläggning av SKGS. Verksamhetsansvarige Johan Bruce väljer dock att se det positivt. ”Att elbehovet nu ökar i lägre takt ger också möjligheter att bygga i kapp och stärka elsystemet”, säger han till TN.
Det är industrins ändrade investeringsplaner som innebär att elbehovet ökar i lägre takt fram till 2035 än vad SKGS tidigare kartläggning visar.
– Den senaste tiden har vi sett flera elintensiva projekt som skjuts upp eller läggs ned och baserat på de investeringsbeslut som kommunicerats av företagen minskar elbehovet till och med åren 2030 och 2035 med 13 respektive 17 TWh, säger Johan Bruce.
Det handlar bland annat om flera projekt för att tillverka grönt bränsle för flyg- och fartyg med hjälp av förnybar energi. Till exempel har den tyska energijätten Uniper lagt ned en satsning på att tillverka grönt flygbränsle i Långsele.
”Långselefabriken bedöms inte som tillräckligt affärsmässig för oss, behovet av hållbart flygbränsle är inte på den nivå vi väntat oss”, sade Johan Svenningsson när beskedet kom i början av oktober.
Måste redovisa lönsamhetsstudier
LKAB meddelade för några veckor sedan att man pausar satsningen på att tillverka grönt stål i Kiruna.
LKAB:s vd Jan Moström uppger att bolaget istället ska prioritera exploateringen av Per Geijer fyndigheten som innehåller stora mängder så kallade sällsynta jordartsmetaller.
Även elbrist, en icke utbyggd nätinfrastruktur och att bolaget vill öka brytningen av järnmalm var avgörande för beslutet.
”Vi måste redovisa lönsamhetsstudier som visar att det är lönsamt att göra de investeringar vi gör i gruvor och i förädling. Det är en förutsättning för att vi kan fatta investeringsbeslut, sade Jan Moström i en kommentar.
– Flera av de här förseningarna beror på de långa tillståndsprocesserna som gör att företagen inte kan bygga nya anläggningar eller få de elanslutningar man behöver, säger Johan Bruce.
Möjlighet att komma ikapp
Samtidigt stramas utsläppskraven inom EU åt nästa år och tilldelningen av utsläppsrätter kommer gradvis att minskas fram till 2035. Det ökar pressen på industrin att ställa om.
– Det är viktigt att både Sverige och EU står fast och driver på omställningen och ser till att tillståndsprocesserna går snabbare för att få i gång utbyggnaden av nät och fossilfri energi. Det är EU som driver det här och man måste också skapa bättre förutsättningar för att efterfrågan på till exempel elbilar kan komma på plats, säger Johan Bruce.
Samtidigt konstaterar Johan Bruce att förseningar och ekonomiska problem är en naturlig del av omställningen och att det ger möjligheter att komma i kapp.
– Trots de här nedskrivningarna kommer industrins elbehov att fördubblas de kommande tio åren. Att elbehovet nu ökar i lägre takt ger också bättre möjligheter att bygga i kapp och stärka elsystemet.
SKGS kartläggning från i juni över industrins elbehov fram till 2035 visade att industrins elanvändning skulle öka från dagens cirka 140 TWh till 250 TWh till 2035.
