ELKRISEN
Elpriser rusar när tysk kris sprider sig – Europa i rävsax: ”Perfekt storm utan vind”
Elprisspikar på över tre kronor kilowattimmen samtidigt som priset blir 63 gånger så högt i Skåne jämfört med södra Norrland. Tyskland har satt Europa i en rävsax inför vintern. ”De ekonomiska problemen i Tyskland har minskat gasefterfrågan men om den stiger så ökar också priserna”, säger energiexperten Arne Lohmann Rasmussen till TN.
Veckan fortsätter i mörker – bokstavligen. En så kallad ”Dunkelflaute” (mörk stiltje) i Tyskland har plågat Europa under hela förra veckan där nästan ingen elproduktion alls har kommit från vind- och solenergi.
I skrivande stund, måndag förmiddag, har vindkraften ökat lite i Tyskland men den är fortfarande väldigt låg (15 procent) och högtrycket verkar också ha spridit sig till Sverige eftersom vindkraften nu endast producerar 378 megawatt eller 1,9 procent av produktionen i Sverige.
I stället är det framför allt vattenkraft (61,7 procent) och kärnkraft (29,4 procent) som håller ställningarna.
Den höga vattenkraftsproduktionen i norra Sverige ser ut att hålla elpriserna i Sveriges två norra elområden i schack medan den inte ser ut att räcka till för att tränga undan de tyska elpriserna från landets två södra elområden.
Om inte Sveriges stängt ned totalt sex kärnkraftsreaktorer samt en del annan planerbar elproduktion i landets två södra elområden hade det varit enklare att trycka undan de tyska elpriserna.
Enligt Nord Pool ser elområde 4 (Skåne) nämligen helt ut att följa det tyska elpriset med pristopp på över 3 kronor plus skatt, moms och avgifter under tisdagen. Mellersta Sverige (SE3) får lite lägre elpriser men den tydliga gränsen går i stället vid södra Norrland (elområde 2) som får 63 gånger så billigt elpris.
70 procent fossilt
Europas största ekonomi, Tyskland, har ett fossilt elsystem även i normala fall, men under förra veckan har kol- och gaspannorna gått ovanligt varma.
– Den fossila elproduktionen ökade markant förra veckan. De senaste fyra veckorna har den fossila andelen varit under 50 procent vilket redan är en hög siffra men förra veckan ökade den till över 70 procent. Naturgasen stod för 25 procent av total produktion medan övriga 45 procent kom från brunkol och stenkol, säger Arne Lohmann Rasmussen till Tidningen Näringslivet.
– Detta har drivit upp elpriserna och gaspriserna i Tyskland samtidigt som Dunkelflauten väntas pågå i 4-5 dagar till.
Han är chefsanalytiker på Global Risk Management, ett danskt tradingbolag för energi som köper långsiktiga energikontrakt och säljer till företag som vill säkra upp sina energipriser, så kallad ”hedging”. Bolaget ”hedgar” därefter sina egna positioner, lite som en bank för energi.
– Vi är aktiv på alla energimarknader. El, gas, olja och så vidare, säger Arne Lohmann Rasmussen.
Nallat av det europeiska gaslagret
Den gångna veckan är dåliga nyheter för Europa som under förra veckan haft mycket höga elpriser och som rejält nallat av det europeiska naturgaslagret.
– EU:s gaslager är nu fem procent lägre än motsvarande nivå i fjol och den europeiska gasmarknaden är för närvarande väldigt känslig för alla oväntade ökningar i efterfrågan eller i form av leveransproblem. Sektorn är nervös inför vintersäsongens höga efterfrågan och dessutom har elpriserna ökat signifikant både när det gäller ”dagen före” och ”veckan före”-priser, säger han.
Elpriserna är tätt knutna till gaspriserna eftersom gaskraftverk ofta är prissättande i det tyska elsystemet. Om gaspriserna ökar straffar det alltså kontinenten inte bara för att den används till exempelvis uppvärmning och inom industrin – utan också på elräkningen i Tyskland.
Dessa elpriser driver då upp Svenska elräkningar varför vi i förlängningen är mycket beroende av vad som händer med den europeiska gasen.
– Gaspriserna i Tyskland har nu ökat med 5-6 procent om man tittar på nästa månad, förklarar Arne Lohmann Rasmussen.
Ryska gasen via Ukraina osäker
För närvarande är gassektorn väldigt trång och det råder en stor osäkerhet om vad som kommer att hända med de ryska leveranserna som just nu går genom rörledningar i Ukraina. Även om länderna är i krig kommer europeisk gas den vägen, men avtalet löper ut vid årsskiftet.
– Dessa ledningar står för ungefär 5 procent av den europeiska gasen. Nu får Ukraina förstås pengar för mellanskillnaden och de har säkert en stor press på sig från andra europeiska länder att finna en lösning men än så länge har Ukraina inte sagt att man kommer att acceptera någon rysk gas så min bästa gissning är att det inte blir någon förlängning av avtalet och det riskerar att öka priserna, säger Arne Lohmann Rasmussen.
Efterfrågan i Asien ökar
Dessutom finns andra orosmoln. För att ställa om från den ryska gasen i samband med att Nord Stream-ledningarna förstördes har Europa inte minst ökat importen av flytande gas, så kallad LNG.
Men Asien är också en stor konsument av flytande gas och den hackande ekonomin där har gjort att efterfrågan i industrin har varit lägre.
– Vi kan se att Asien nu tar en större andel av de fraktlass av LNG som annars skulle gått till Europa. Konkurrensen om LNG ser betydligt hårdare ut i år jämfört med fjolåret. Allt sammantaget så är det en perfekt storm utan vind skulle man kunna säga.
Vad tror du om de stora stimulanser till ekonomin som Kina flaggat för? Kommer de att sätta ytterligare press på LNG-leveranserna?
– Det är svårt att säga. De investerar väldigt mycket i elproduktion för att minska sitt beroende av gas men ja om man lyckas kickstarta ekonomin så bör det öka LNG-efterfrågan eftersom LNG till stor del används inom industrin.
Dessutom befinner sig Tyskland och därmed förstås övriga Europa i en form av rävsax. På grund av att många av de energiintensiva industrierna producerat mindre än normalt har efterfrågan på naturgas varit lägre – men om ekonomin ska bättras och industrierna gå på högvarv så kommer efterfrågan på gas att öka och då stiger priset.
– Precis. Gassektorn är väldigt trång redan som det är och kyla och ytterligare dunkelflautes kommer att påverka negativt.
”Marknaden är väldigt orolig för att vi kommer ur denna vinter med betydligt mindre inventarier”.
Givet alla dessa utmaningar, vad tycker du om att Tyskland valt att stänga ned så mycket kärnkraft?
– Jag tycker att både ekonomiskt, säkerhetsmässigt och klimatmässigt var det inte det bästa beslutet att stänga ned den tyska kärnkraften och jag tycker att de här dunkelflautes understryker det.
Marknaden oroar sig nu för att EU:s gaslager ska straffas hårt under vintern vilket skulle sätta betydligt större press på återfyllnad under sommaren. Gaskontrakten för sommaren 2025 handlas nu nära 4 euro per megawattimme högre än motsvarande kontrakt under vintern 2025.
Detta är ovanligt förklarar Arne Lohmann Rasmussen eftersom sommaren normalt har betydligt lägre konsumtion.
– Jag tror att det reflekterar att marknaden är väldigt orolig för att vi kommer ur denna vinter med betydligt mindre inventarier vilket betyder att vi behöver fylla på – samtidigt som vi då konkurrerar med exempelvis Asien för LNG.
Amerikansk export kan öka under Trump
På lite längre sikt är det förstås svårare att spekulera men han tror att utbudet kommer att öka. Qatar håller på med stora satsningar på LNG och amerikanska presidenten Joe Biden hade förbud på exportlicenser för nya LNG-projekt i USA, förklarar Arne Lohmann Rasmussen.
– Samtidigt har Donald Trump sagt att han vill riva upp detta första dagen så det är sannolikt att det kommer mer LNG inom 2-3 års tid.
Så vad tror du händer med priset på kort och lång sikt?
– På väldigt kort sikt skulle marknaden kunna komma in i en viss panik med stigande priser under vintern men jag har väldigt svårt att se att vi skulle kunna komma tillbaka till de priser som rådde under 2022 men att TTF-priset går över 50 euro per megawattimme, det tror jag inte är osannolikt.
TTF (den europeiska naturgasen) handlas i dag till 44 euro per megawattimme.
När tror du peaken i priserna kommer?
– Jag tror den kommer nära slutet av året beroende på vad som händer med gasen genom Ukraina. Om vi får en lösning där och om vi får en mild vinter kan elpriserna troligen sjunka 10-20 procent.
