DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Därför stiger oron hos svensk industri – ”Illavarslande”

Den svenska kemiindustrin står inför utmaningar. Allt fler data visar nu att den förväntade uppgången kommer av sig. ”Det finns flera faktorer som skapar oro bland våra företag”, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på IKEM, till TN.

Förväntningarna hos svenska kemiföretag har varit att det ska ske en påtaglig förstärkning av konjunkturen under årets andra halvår. Men en prognos från branschorganisationen IKEM, där medlemsföretagen har fått svara på hur de ser på den närmaste framtiden, visar att den ursprungliga optimismen var överdriven.

– Det flyger inte så bra som företagen hade hoppats. Branschen är inte inne i någon tydlig tillbakagång än utan mer i ett stagnerat läge. Det finns flera faktorer som skapar oro bland våra företag. Det finns anledning till oron, säger IKEM:s chefsekonom Carl Eckerdal.

Den mest påtagliga faktorn är den kris Tyskland just nu genomlider och Tysklands betydelse för det svenska näringslivets välbefinnande kan inte överskattas. Nästan tre fjärdedelar av den svenska varuexporten går till Europa där Tyskland är den enskilt största handelspartnern och dessutom påverkar den tyska konjunkturen även Sveriges handel med övriga exportländer.

– När den tyska industrimotorn hackar får det långsiktiga konsekvenser för hela Europas konkurrensförmåga i ett globalt perspektiv och det är illavarslande. Det finns en högst konkret indikator på den tyska krisen och det är att svenska leverantörer tappar antal ordrar och storleken på ordrar, säger Carl Eckerdal och fortsätter:

– Det allmänna stämningsläget bland industrin både i Sverige och i norra Europa är att marknaden inte kommer att ta fart i närtid.

Bland IKEM:s medlemsföretag märks bland andra Preem, Borealis, Cytiva, Astra Zeneca, Perstorp, AkzoNobel och plastproducenter som Trioworld. IKEM:s medlemmar levererar cirka 20 procent av sin produktion till svensk och europeisk fordonsindustri. Ett stort antal företag levererar långt över hälften av sin produktion till fordonsindustrin och några företag ligger på närmare 100 procent.

– Dessa företag märker därför tidigt av en förändrad konjunktur eftersom vi är underleverantörer till annan industri. När efterfrågan rör sig upp eller ner måste kranarna stängas eller öppnas bland våra företag, säger Carl Eckerdal.

Tysklands ekonomi vilar tungt på bilindustrin. Enligt SVT har lågkonjunkturen orsakat en tvärnit i tysk bilindustri där både försäljningen och vinsterna rasar. Konkurrensen från Kina lyfts fram som en av orsakerna. Biltillverkare som BMW, Mercedes och fordonskoncernen Stellantis med säte i Nederländerna larmar om dramatiskt sänkta vinster. Volkswagen varnar för att jätten kan komma att stänga fabriker och behöva göra sig av med 30 000 medarbetare.

Peter Bryntesson, vd på underleverantörernas branschorganisation Fordonskomponentgruppen bestående av 300 företag med knappt 100 000 anställda, menar att nedgången i Tyskland och Europa drabbar medlemsföretagen. Men fortfarande är läget något ljusare i Sverige än i Tyskland.

– Fordonstillverkningen i Sverige är mer inriktad mot lastbilar och där är konkurrensen från Kina inte lika påtaglig som på personbilsmarknaden. Samtidigt är Tyskland en viktig marknad för svenska företag, säger han till SVT.

Carl Eckerdal menar att de strukturella utmaningar som den tyska industrin har hamnat i är direkt kopplade till en havererad nationell energipolitik.

– Tyskland har stängt ner kärnkraften och förlitar sig på el från sina grannländer, vilket har gjort att elmarknaden är skakig med höga energipriser. Energiproblemen är ett oerhört bekymmer för Tyskland och risken är att det kan uppstå en tysk smitta som drabbar resten av Europa också, säger han.

En annan tung faktor som orsakar att svenska industriföretag måste kämpa lite hårdare är den svaga kronan gentemot euron och dollarn. Carl Eckerdal menar att talet om att en svag valuta är bra för svensk export är en klyscha som inte stämmer längre.

– Det finns enskilda industrigrenar som gynnas av en svag kronkurs men problemet är mer komplext än så. Vi ser svart på vitt när våra medlemsföretag svarar att det inte är gynnsamt, utan tvärtom att det totalt sett är negativt med en svag krona. Valutaväxlingen leder till höga transaktionskostnader när företagen måste revidera sina prislistor, se över gamla avtal, etablera nya avtal och de osäkerheter som uppstår måste lösas genom dyra valutasäkringar.

– När de allra flesta företag köper in sina råvaror i euro och dollar blir inte ekvationen positiv utan resultatet blir negativt. Det ser vi här. En förstärkning av kronan skulle alltså vara positivt för våra företag, säger Carl Eckerdal.