BROTTEN MOT FÖRETAGEN

Larmet: Företagare slutar anmäla brott – ”Allvarliga konsekvenser”

Brotten mot företagen fortgår – trots det undviker allt fler att polisanmäla, visar Svenskt Näringslivs kartläggning. ”En varningssignal”, säger Lena Nitz, expert på brott och trygghetspolicy, till TN.

Under det senaste året har 36 procent av företagen, motsvarande cirka 120 000 företag, utsatts för brott. Ändå polisanmäler endast 31 procent av företagen alla brott de utsätts för. Lena Nitz, Svenskt Näringslivs expert på brott och trygghetspolicy, beskriver situationen som oroande.

– Andelen företag som inte har polisanmält något brott alls har ökat med cirka tolv procent sedan förra rapporten. Det är en varningssignal. Om man inte anmäler brott på grund av låg tilltro till polisens förmåga att lösa dem, påverkas även tilliten till rättssamhället och samhällskontraktet, säger Lena Nitz.

Som tidigare rapporter har visat, handlar det främst om mängdbrott i form av stöld, skadegörelse, snatteri och inbrott.

– Företag utsätts inte bara en gång utan flera gånger. Vi ser ett växande samhällsproblem där brottsligheten undergräver ekonomisk tillväxt, skapar osäkerhet och skadar samhället, säger Lena Nitz.

Hindrar investeringar

Brottsligheten fortsätter att vara ett hinder för företagens tillväxt och utveckling, vilket skapar en osäker miljö för investeringar och framtidsplanering.

– Vart tionde företag har avstått investeringar på grund av rädsla för brott och upplevd utsatthet. Det får allvarliga konsekvenser. När företag inte vågar satsa framåt påverkas lokala jobbtillfällen och den ekonomiska utvecklingen, säger Lena Nitz.

För att effektivisera det brottsförebyggande arbetet föreslås bland annat en nationell samordnare inom regeringskansliet, att Polismyndigheten inför nolltolerans mot brott och att kommunerna involverar näringslivet i lokala brottsförebyggande åtgärder.

Rapporten visar att cyberbrott är ett växande problem. En av fyra företag oroar sig för att drabbas, trots att cyberbrott endast står för sex procent av de totala brotten mot företag.

– Cyberbrott är den typ av brott som ofta drabbar företag upprepade gånger och är svåra att både förebygga och hantera, säger Lena Nitz.

Mer informationsdelning

Här rekommenderar Svenskt Näringsliv två fokusområden: Stärkt samarbete mellan Nationella cybersäkerhetscentret och näringslivet för bättre informationsdelning och skydd mot cyberhot, samt att Polismyndigheten inrättar ett råd liknande European Cybercrime Center.

– Detta syftar till att främja samverkan mellan offentliga och privata aktörer för att stärka näringslivets och därmed hela samhällets cybersäkerhet, samt för att effektivisera bekämpningen av cyberbrott, säger Lena Nitz.

Svenskt Näringsliv släpper årligen rapporter som belyser detta återkommande problem – men hur stort genomslag får det egentligen hos politikerna?

– Många av de åtgärder vi föreslår har föreslagits tidigare, men vissa framsteg har ändå gjorts. Förra året fick kommunerna ett lagstadgat ansvar för brottsförebyggande åtgärder. Vi har tidigare varit tydliga med att det effektivaste brottsförebyggande arbetet sker där brotten sker och i samverkan med näringslivet. Arbetet har börjat, men ännu är inte allt på plats, säger Lena Nitz.

Brottsstatistik efterfrågas

Det rekommenderas också att Brottsförebyggande rådet (Brå) ska få i uppdrag att revidera och komplettera sin brottsstatistik.

– Brottsstatistik kan användas för både forskning och lägesbilder. Det kan också visa var polisen och brottsbekämpande myndigheter bör lägga resurser för rätt åtgärder. Om vi inte har en korrekt bild av kriminaliteten i samhället, inklusive brott mot företag, blir det svårt att fatta effektiva politiska beslut, säger Lena Nitz.

Regeringen och riksdagen har ännu inte agerat på detta, men Brå har på eget initiativ beslutat att genomföra en undersökning om företagens utsatthet för brott samt deras benägenhet att anmäla brott.

– Det är naturligtvis välkommet. Men eftersom det fortfarande saknas specifika brottskoder för att kunna visa företagets utsatthet i kriminalstatistiken, tvingas Brå, liksom vi, att skicka ut enkäter till företagen för att få fram denna information, säger hon.

Nu behövs kraftfulla åtgärder från både regeringen och polisen som visar att mängdbrotten tas på större allvar.

– Det pratas ofta om organiserad brottslighet och cyberbrott, vilket är förståeligt med tanke på allvaret i dessa frågor. Men vi får inte låta mängdbrott hamna i skuggan av arbetet mot organiserad brottslighet. Det är något som de brottsbekämpande myndigheterna, som polisen, måste klara av.