DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Experter: Avskaffa statliga inkomstskatten helt – ”Dags att slopa tabut”

Sveriges höga marginalskatter är skadliga för ekonomin. Det anser flera forskare som nu sätter ner foten och kräver att den statliga inkomstskatten slopas. ”Vi kan höja levnadsstandarden för alla”, säger nationalekonomen Jacob Lundberg till TN.

Trots att värnskatten togs bort 2020 och att utfasningen av jobbskatteavdraget försvinner vid detta årsskifte har Sverige fortfarande bland Europas högsta marginalskatter på arbete. Enligt Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi vid IFN, hamnar svenska marginalskatter över 70 procent när arbetsgivaravgifter och moms räknas ihop med kommunal och statlig inkomstskatt. Han har tillsammans med IFN-kollegan och professorn i nationalekonomi Daniel Waldenström tagit fram ett reformpaket där de föreslår att den statliga inkomstskatten slopas helt.

– Förslaget kan tyckas radikalt men Sveriges höga marginalskatter innebär negativa konsekvenser för samhällsekonomin i stort. Vi drivs av en önskan att stärka Sveriges ekonomi så att vi kan höja levnadsstandarden för alla, säger Jacob Lundberg.

IFN-forskarna hävdar att Sveriges höga marginalskatter på arbete har en dämpande effekt på viljan att arbeta mer och det har i sin tur en negativ inverkan på samhällsekonomin.

– Marginalskatt är ju skatten på inkomstökning. Om man har höga marginalskatter blir det mindre lönsamt att höja sin inkomst. Det minskar viljan att arbeta fler timmar, söka välbetalda jobb, vara beredd att flytta till en annan stad och anstränga sig för att höja sin lön. Därför föreslår vi en reform som innebär att den statliga inkomstskatten tas bort helt, säger Jacob Lundberg.

Bedöms vara självfinansierat

Reformförslaget bedöms vara självfinansierat på sikt. Om den statliga inkomstskatten slopas sporrar det människor att öka sina inkomster så pass mycket att statens sammanlagda skatteintäkter efter några år inte blir lägre.

– Tas den statliga inkomstskatten bort får de som ligger över brytpunkten behålla 68 kronor per intjänad hundralapp jämfört med 48 kronor idag. Det gör att de får behålla ungefär 40 procent mer på marginalen. Det innebär kraftigt ökade incitament att anstränga sig för att få en ökad inkomst vilket leder till ökade intäkter från kommunalskatt, arbetsgivaravgifter och moms. De dynamiska effekterna som uppstår bedömer vi uppväger bortfallet, säger Jacob Lundberg.

”Att ta bort den statliga inkomstskatten är det absolut enklaste sättet att stärka Sveriges konkurrenskraft och attraktionskraft.”

Samtidigt är IFN-forskarna medvetna om att finansdepartementet inte räknar in eventuella beteendeförändringar hos svenskarna i sina kalkyler. Därför har de jobbat fram ett finansieringspaket som täcker in de 64 miljarderna som statskassan tappar vid en borttagen statlig inkomstskatt. Jacob Lundbergs och Daniel Waldenströms förslag innebär att cirka en miljon svenskar som tjänar mest får sänkt skatt och att reformen finansieras av flera skatteförändringar riktade mot höginkomsttagarna själva. Bland annat föreslår de att rot- och rutavdraget och skattenedsättningen för utländska experter avskaffas, att avkastningsskatten på tjänstepensionssparande höjs och att ränteavdraget för bostäder sänks.

– Rot och rut till exempel är en fix i ett skattesystem som har väldigt höga marginalskatter. Vi vill helst undvika den typen av säråtgärder. Behovet av riktade skattesänkningar blir också mindre om den statliga inkomstskatten tas bort, säger Jacob Lundberg.

Journalisten och skatteexperten Eva-Lena Ahlqvist har skrivit flera böcker om svenska skatter. I "Jakten på den rättvisa skatten" från 2019 pläderade hon just för att slopa den statliga inkomstskatten. Grunden för dagens skattesystem lades för 35 år sedan och mycket har förändrats sedan dess, både i Sverige och i omvärlden.

– Att ta bort den statliga inkomstskatten är det absolut enklaste sättet att stärka Sveriges konkurrenskraft och attraktionskraft. Många krångliga skatteregler skulle inte längre behövas. Om fler tar ut lönehöjning i form av pengar istället för löneväxling eller kortare arbetstid skulle också intäkterna från kommunalskatt och arbetsgivaravgifter öka. Politikerna borde ta med de dynamiska effekterna i statens budgetar, säger Eva-Lena Ahlqvist till TN.

Måste räkna med dynamiska effekter

När den stora skattereformen genomfördes 1991 innehöll den dynamiska effekter på 5 miljarder kronor. Eva-Lena Ahlqvist menar att de dynamiska effekterna blev ännu större i verkligheten men så slog 90-talskrisen till och då blev alla beräkningar fel. Det gjorde att det blev tabu att tala om dynamiska effekter vid budgetarbete.

– Det är dags att slopa det tabut efter 35 år. Idag är det mycket lättare att räkna ut hur skatteförändringar på verkar med hjälp av datorer och olika ekonomiska modeller. Politikerna borde räkna på vad en skatteförändring faktiskt ger i verkligheten och inte bara räkna plus och minus på pappret. I alla de budgetar jag tittat på har utfallet blivit helt annorlunda än det som budgeterats. Efter så här lång tid är det dags att tänka om i budgetarbetet och räkna på hur skatteförändringar påverkar de statliga finanserna på riktigt, säger Eva-Lena Ahlqvist.

Behövs samlat grepp

Karin Pilsäter, samhällspolitisk expert på TCO, uppger att forskarnas förslag är intressant och att det är nödvändigt att ta ett mer samlat grepp om skattesystemet för att kunna utföra större förändringar.

"Sänkt skatt på arbete, fullt finansierat med andra skatter som i hög grad betalas av ungefär samma människor är positivt. TCO vill däremot inte avskaffa den statliga inkomstskatten, men gärna att den blir lägre och betalas av lite färre", skriver Karin Pilsäter i ett mejl till TN.

TCO ställer sig bakom förslag till höjd skatt på kapital och konsumtion och anser att en begränsning av ränteavdrag och rot- och rutavdrag är en vettig finansieringsmetod.

"Däremot vill vi inte höja skatten på tjänstepensionsavsättning, det är också skatt på arbete, och skulle påverka inte bara högre inkomsttagare utan alla på arbetsmarknaden negativt", skriver Karin Pilsäter.

Håller tillbaka produktivitet

Fredrik Carlgren, nationalekonom och skatteexpert vid Svenskt Näringsliv, poängterar att mycket av forskningen på området visar på skadliga effekter av höga marginalskatter. De håller tillbaka produktivitet och antalet arbetade timmar i ekonomin och uppmuntrar dessutom till improduktiv skatteplanering.

– Jag delar analysen att de högsta marginalskatterna måste komma ner och att detta bäst görs genom lättnader i den statliga inkomstskatten. Det skulle leda till växande inkomster och skattebaser vilket gör att självfinansieringsgraden av en sådan åtgärd kommer att vara mycket hög, säger Fredrik Carlgren till TN.

Tobias Wikström menar i en Di-ledare att det är viktigt att den politiska diskussionen kommer igång på allvar, antingen för att slopa den statliga inkomstskatten helt eller för att minska den stegvis.

"Denna eller kommande regeringar till höger bör ta detta initiativ på egen hand. Det är fel strategi att söka en blocköverskridande skattereform", skriver Tobias Wikström.

IFN-forskarna menar att de strävat efter att ta fram ett förslag som är realistiskt ur ett politiskt perspektiv. Förslaget tar nämligen hänsyn till de viktiga fördelningsaspekterna när också finansieringen till stor del fokuserar på höginkomsttagarna.

– Syftet med vårt förslag är att få till ett enklare, plattare och mer effektivt skattesystem där det lönar sig att utbilda sig och arbeta mer vilket leder till en bättre fungerande samhällsekonomi, säger Jacob Lundberg till TN.