KLIMATOMSTÄLLNINGEN
Dödläge i Baku – kan det här bli propplösaren?
Klimat (TT)
Diskussionerna på klimatmötet i Baku i Azerbajdzjan går trögt. Nu vänds hoppet till andra sidan planeten, där ett annat toppmöte kan fungera som propplösare.
– Man hoppas på att ett positivt tecken från G20 skulle kunna få lite fart på de här förhandlingarna, säger Karin Lexén vid Naturskyddsföreningen.
Halvvägs in i klimatmötet syns inte några större tecken på framgång i förhandlingarna, som främst handlar om hur mycket pengar som fattiga länder ska få av de rika.
– Vår bild är att det är ett dödläge, säger Karin Lexén, generalsekreterare vid Naturskyddsföreningen.
Samtidigt möts ledarna för G20-länderna i Rio de Janeiro, en grupp som både har pengarna och står för fyra femtedelar av världens utsläpp av växthusgaser.
"Fortfarande möjligt"
– Ett framgångsrikt resultat vid COP29 är fortfarande möjligt att nå, men det kommer att kräva ledarskap och kompromisser, närmare bestämt från G20-länderna, säger FN:s generalsekreterare António Guterres, som förra veckan befann sig i Baku, men som nu tagit sig till Rio.
Ett tidigare överenskommelse slår fast att de rika länderna ska bidra med 100 miljarder dollar årligen till klimatsatsningar i utvecklingsländer. Här höjs röster om att den summan bör vara minst tio gånger så stor, om de fattigare länderna ska kunna genomföra sin planer för att minska utsläppen.
"Väldigt positiva"
EU och Sverige driver å sin sida att för att nå ett sådant mål behöver länder som Kina, Singapore och Gulfstaterna vara med och bidra, något som länder som Kina och Brasilien motsätter sig. Klimatminister Romina Pourmokhtari utesluter inte en siffra på 1 000 miljarder dollar, utan kallar det en "en förhandlingsfråga".
– EU kommer vara en väldigt konstruktiv part i de här förhandlingarna. Vi är en stor givare. Vi är väldigt positiva till global klimatfinansiering. Men vi märker att andra delar av världen också måste börja finansiera, säger hon.
Men kanske kan G20-länderna nå en överenskommelse om mer pengar, genom att komma överens om ett dokument som nämner att utvecklingsländerna frivilligt kan bidra till klimatfinansieringen, enligt två källor till Reuters.
Karin Lexén tror att det skulle behövas mer för att bryta dödläget.
– Det är väl tyvärr ganska många i korridorerna på COP29 som hoppas – men har rätt låga förväntningar – på att G20 skulle kunna komma med en starkt, positivt tecken, säger hon.
Gustav Sjöholm/TT
Fakta
G20 är ett forum för världens största ekonomier som möts regelbundet för att diskutera frågor som rör den globala ekonomin.
Totalt står G20 för omkring 85 procent av världens BNP och tre fjärdedelar av världens handel. De representerar också två tredjedelar av världens befolkning.
Medlemmar är Argentina, Australien, Brasilien, Frankrike, Tyskland, Indien, Indonesien, Italien, Japan, Kanada, Kina, Mexiko, Ryssland, Saudiarabien, Storbritannien, Sydafrika, Sydkorea, Turkiet och USA, liksom Afrikanska unionen och EU.
Källa: Världsekonomiskt forum
Fakta
På COP29 ska närmare 200 länder enas om ett nytt mål för klimatfinansiering – de pengar rika länder ska betala för att hjälpa fattigare länder tackla klimatförändringarna.
Fram till 2025 har rika länder, som USA, EU och Japan, åtagit sig att tillhandahålla 100 miljarder dollar om året i klimatfinansiering. När den summan nu ska förhandlas om menar utvecklingsländer att det snarare krävs 1 000 miljarder dollar per år.
USA och EU vill också att fler länder ska bidra med stöd, som oljerika Gulfstater och Kina – vilket de senare inte håller med om.
Hittills har förhandlingarna gått trögt. Man är oense om hur mycket som ska betalas, vem som ska betala och vad pengarna ska gå till.
