DET SVENSKA SKATTETRYCKET
Sponsring kan leda till skattesmäll – nu ska reglerna ändras
Dagens skatteregler kring sponsring är oförutsägbara och kan leda till oväntade skattesmällar för svenska företag. ”Det är viktigt att skattelagstiftningen hänger med i utvecklingen”, säger Tara Muinafshar, skattejurist.
Sponsring av olika verksamheter med ett socialt eller miljömässigt mål är en viktig del för företagens verksamhet. Tanken är att företagen bidrar till något gott samtidigt som sponsringen stärker företagens varumärkesbyggnad och leder till ökad försäljning.
Problemet är att rättstillämpningen idag inte tillåter sponsring som syftar till att förbättra ett företags image och goodwill, eftersom det i det nuvarande systemet klassas som en gåva och inte är avdragsgillt enligt inkomstskattelagen.
Regeringen har tillsatt en utredning om förbättrade skatteincitament för företagsgåvor.
Aktuella regler klassar ofta sponsring med goodwill som icke avdragsgilla gåvor.
Företagen önskar tydligare riktlinjer för avdragsrätt vid sponsring av sociala och miljömässiga ändamål.
Skatteverkets praxis varierar, vilket skapar osäkerhet för företagen.
Ett nytt lagförslag kan bredda möjligheterna till avdrag för sponsring. Tydlig lagstiftning är viktig för företagens varumärkesstrategier.
Regeringen har nyligen tillsatt en utredning som ska titta på hur man kan förbättra skatteincitamenten för gåvor från juridiska personer till ideell verksamhet.
I ett tilläggsdirektiv ska regeringen även se över regelverket för sponsring och under vilka förutsättningar företagen kan göra skatteavdrag för utgiften.
– Det är viktigt att skatteregler inte begränsar företag från att sponsra allmännyttig verksamhet, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett pressmeddelande.
Förenklat måste ett sponsringsavtal innehålla en motprestation som gynnar företaget sponsrar. Man ska till exempel kunna visa på ökad försäljningen. Problemet är att dagens juridiska regelverk sätter snäva gränser.
– Dagens praxis för den här typen av sponsringsaktiviteter är strikt. Det är svårt att få igenom de här avdragen och det finns ett utbrett missnöje med hur systemet fungerar idag. Därför vill man öka möjligheten att få avdrag för något som man upplever som viktigt från näringslivets håll. Som till exempel varumärkesbyggande, sponsringsaktiviteter eller CSR-arbete, säger Roger Persson Östman, professor i finansrätt, Stockholms universitet, som tagit fram ett lagförslag för Svenskt Näringsliv som passats vidare till utredningen.
”Möjlighet att tränga igenom bruset”
Till skillnad mot ren reklam är sponsringsaktiviteter riktade mot verksamheter och evenemang som på olika sätt bidrar till positiva samhällsvärden. Det kan till exempel vara idrottsevenemang eller kampanjer för att öka anslagen till cancerforskningen.
De aktiviteterna har visat sig ge goda resultat för företagens varumärke vilket i sin tur leder till större intäkter. Att sponsra en aktivitet som är förknippad med ”goodwill” ger också ett värde för företagets personal och till potentiella investerare.
– Den traditionella reklamen och bruset ökar så sponsringen är ett verktyg för att tränga igenom det. Det ger oss en möjlighet att visa att vi är bra utan att säga det rakt ut, säger Peter Hägg, chef för varumärkesengagemang & samarbeten på ICA Gruppen.
Ett problem när företag väljer att sponsra ett evenemang eller byggnationen av till exempel en skateboardpark är oförutsägbarheten, konstaterar Per Nilsson, Director Group Communication på SKF.
Han berättar att Skatteverket godkänt 100 procent avdragsrätt när SKF sponsrar Frölunda Hockey, men bara 50 procent när företaget sponsrar fotbollsturneringen Gothia Cup.
– Det saknas tydlighet och det är så klart ett problem om vi inte vet hur det kommer att falla ut skattemässigt.
”Vidgar omfattningen”
Ett företag som ingår ett sponsoravtal med en part som sträcker sig några år fram i tiden kan också mista avdragsrätten om Skatteverket anser att parterna inte lever upp till avtalet.
– Bägge parter kan ha ett intresse av att avtalet är ett långsiktigt åtagande. Om Skatteverket går in och markerar för en del i avtalet, säg år tre, på grund av att medielandskapet har förändrats eller på grund av att du i dialog med motparten hittat andra sätt att dra kommersiell nytta av samarbetet så är det så klart inte bra. Det gör ju att vi måste lägga ner mycket tid på att på skydda oss mot oväntade skattekonsekvenser, säger Peter Hägg.
Svenskt Näringslivs förslag:
”Utgifter som kan antas få betydelse för näringsverksamhetens särskilda eller allmänna anseende ska dras av om utgiften är kommersiellt betingad. Bedömningen av utgiftens kommersiella betingning ska ske särskilt med beaktande av om utgiften främjar företagets förmåga att attrahera kunder, personal och kapital.”
Roger Persson Österman menar att lagförslaget kommer att öka företagens möjlighet att göra avdrag för olika sponsringsaktiviteter.
– Man kan säga att det vidgar omfattningen och tydliggör med en speciell lagregel att den här äldre praxisen inte längre ska vara så betydelsefull. Så att vi liksom får ett nytt landskap med en ökad möjlighet till avdrag, säger Roger Persson Österman.
Tara Muinafshar, skattejurist, konstaterar att möjligheten att sponsra olika företeelser är väldigt viktigt för företagen idag. Inte minst från ett varumärkesperspektiv.
– I den värld vi lever i idag med en klimatkris och en mer instabil omvärld är det otroligt betydelsefullt att företagen kan göra rätt saker, vilket också samhället och konsumenter förväntar sig. Då är det viktigt att skattelagstiftningen hänger med i utvecklingen och att företagen kan göra avdrag för den verksamheten.
