DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

”Se över rekrytering av internationella studenter”

Sverige har varit naivt när det gäller informationssäkerhetsarbete vid universitet och högskolor, skriver krönikören Inger Enkvist.

Uttrycket internationella studenter syftar på personer som inte är svenska medborgare men studerar vid svenska högskolor. Gruppen består av Erasmusstudenter som inte betalar, betalande studenter från utomeuropeiska länder och doktorander som i stället får betalt av Sverige för att komma och studera.

Erasmusstudenter kommer från andra EU-länder och deltar i ett system med utbytesterminer. Sådana studenter betalar inget till det svenska universitetet, eftersom kostnaden tänks motsvara kostnaden för svenska studenter utomlands. Erasmusprogrammet ses som en stor succé och har bidragit till att unga européer lär känna Europa. Studenterna passar ofta på att resa till närliggande länder och de skaffar sig kontakter för framtiden. Utlandsterminen fungerar som omvärldsorientering.

”De använder studentvisum för att komma in i Europa snarare än för att studera.”

En helt annan grupp är personer utanför EU som måste betala en avgift för att studera i Sverige, och den kan uppgå till mellan 50 000 och 100 000 kronor per termin. Både små och stora högskolor har ett ekonomiskt intresse att rekrytera sådana studenter, men för små högskolor kan inkomsten vara speciellt viktig. Flera högskolor genomför regelrätta kampanjer för att rekrytera, vilket redovisades i nyhetsmagasinet Fokus i en uppmärksammad artikel den 20 mars. Det stora intresset kommer från personer från stater som Pakistan, Sri Lanka, Bangladesh och Nigeria.

Emellertid beskriver Fokus också att studenter ”försvinner”, dvs anmäler sig, antas, får uppehållstillstånd för sig, ibland också för en anhörig, men återfinns sedan inte i studiestatistiken. De använder studentvisum för att komma in i Europa snarare än för att studera. Vissa har ansökt om asyl i flera länder utan att lyckas, och vissa har fått avslag på visum för arbete. Det finns misstankar om trafficking när det gäller unga flickor från Nigeria.

Enligt Fokus fick år 2023 uppehållstillstånd för studier till 16 000 personer och av den gruppen utgörs en fjärdedel av medföljande. Under de senaste tio åren har 140 000 sådana tillstånd delats ut utan att det har gjorts någon uppföljning. Hösten 2023 riktade Riksrevisionen kritik mot Migrationsverket för att inte ha återkallat studentvisum när personen inte studerar.

”Vissa högskolekurser verkar direkt vara avsedda för att vara locka oseriösa sökande.”

Speciellt uppmärksammas pakistanska medborgare av vilka 72 procent hoppade av sin utbildning före det andra studieåret. Studenter har rätt att börja arbeta efter en termin och då gäller inte den minimilön som tillämpas för arbetskraftsinvandring från 1 november 2023 och som uppgår till 27 000 kronor. Anhöriga kan börja arbeta från dag ett, påpekar Fokus. Vissa högskolekurser verkar direkt vara avsedda för att vara locka oseriösa sökande. Försöker man begränsa invandring och samtidigt attrahera arbetskraftsinvandrare med hög nivå kan man inte samtidigt lämna möjligheter få studentvisum utan att kontrollera hur sådana används.

Den tredje gruppen internationella studenter är doktoranderna. Sverige tillämpar internationell ansökan i syfte att få doktorander på hög nivå. Samtidigt är Sverige speciellt på två sätt. Sverige betalar sedan cirka 25 år en lön åt doktorander som nu ligger på runt 30 000 kronor i månaden under minst fyra år. I sina hemländer skulle de fått betala studierna. Samtidigt har de svenska sökande blivit färre och de som söker slås inte sällan ut av sökande från andra länder. Sverige har nämligen sedan grundskolereformen 1962 infört reformer som syftar till jämlikhet, inte hög kvalitet. Detta har försämrat möjligheterna för unga svenskar att skaffa sig en sådan intellektuell grund och sådana studievanor som förbereder för en forskarkarriär.

”Sverige har även i dessa frågor varit naivt.”

Svenska doktorandtjänster är populära bland utländska sökande. Doktoranderna får tillgång till specialiserade handledare och små studiegrupper. De lär sig inte alltid svenska därför att de inte vet om det ”lönar sig”. De vet inte om de kommer att stanna i Sverige efter sin doktorsexamen. Det gemensamma språket på deras institutioner blir därför engelska. KTH:s rektor sade 2021 att KTH då hade 60 procent internationella doktorander. För några år sedan konstaterade en undersökning att bara 35 procent av de personer som doktorerat i Sverige fanns kvar i landet åtta år efter doktorsexamen. Detta betyder att Sveriges till hög kostnad utbildar högkvalificerade personer åt andra länder.

Den här rekryteringen har ifrågasatts bland annat i samband med de många kinesiska doktorander som ges tillgång till svenska forskningsmiljöer och forskningsresultat. Vi vet att Kina har intresse av data från svensk industri och svenskt universitet och att landet har siktet inställt på att snart vara världsledande i forskning. Den svenska regeringen har nyligen vaknat och kräver nu ett bättre ”informationssäkerhetsarbete” vid universitet och högskolor. Sverige har även i dessa frågor varit naivt. Nu ligger de här frågorna på utbildningsminister Johan Pehrsons bord.