DEN GLOBALA KONJUNKTUREN

Europas industri i fritt fall – därför dras Sverige med i raset: ”Rätt sorgligt”

Globala kartläggningar av tillverkningsindustrin placerar Tyskland och Frankrike i botten medan länder i Asien hamnar i topp. Experter som TN har pratat med vittnar om en förändrad världshandel och tunga utmaningar för Europas industri. ”Klaga gärna på andra länder men börja med att sopa rent framför egen dörr”, säger nationalekonomen Fredrik NG Andersson.

När Tidningen Näringslivet tidigare i höstas publicerade ett reportage om utmaningarna i tysk ekonomi kunde vi bland annat berätta att Tysklands industri i september hade placerat sig allra sist i ett globalt index. Bakom just det indexet ligger sajten Trading Economics, som varje månad gör en översyn av den samlade konjunkturen i tillverkningsindustrin i ett 50-tal länder i hela världen (så kallat ”Manufacturing PMI”). Generellt sett är det ett tecken på tillväxt och en god utveckling om ett land ligger på över 50 poäng medan en poäng under 50 indikerar motsatsen.

I september fick Tyskland 40,6 poäng. När siffrorna för oktober var sammanställda hade landets poäng höjts till 43, vilket innebar ett lyft till näst sista plats. I oktober tog i stället Österrike hem jumboplatsen med 42 poäng och båda länderna fick se sig precis överträffade av Frankrike som samlade ihop nästan lika blygsamma 44,5 poäng.

Oktoberindexet toppades av Sri Lanka, Mongoliet och Indien, som alla låg stabilt över 57 poäng. Men en bra bit ovanför Tyskland, Frankrike och Österrike hamnade även länder som Libanon, Myanmar och Kazakstan, varav åtminstone den sistnämnda placerade sig i gruppen med 50 poäng och uppåt.

Flyttar produktion för att ducka tullar

Ett enda index med nedslag under några få månader ger förstås ingen absolut sanning och Fredrik Sjöholm, professor och vd vid Institutet för näringslivsforskning, IFN, påminner om att många av länderna som figurerar i indexet har utvecklats från väldigt låga nivåer. Vare sig Libanon, Myanmar eller Kazakstan är några industrinationer, poängterar han.

– Men med det sagt finns det en viss turbulens i tillverkningsindustrin i världen just nu. Många företag väljer av olika anledningar att flytta sin produktion till nya länder, säger han till TN.

När USA började införa kraftiga subventioner till sin egen industri inom ramen för The Inflation Reduction Act, IRA, och i samma veva satte upp handelstullar mot framför allt Kina, markerade det startskottet på en förändring inom världshandeln. För att runda tullarna har många företag enligt Fredrik Sjöholm flyttat sin produktion från Kina till andra länder för att kunna fortsätta sälja till den amerikanska marknaden utan att behöva betala det extra påslag som tullarna medför.

– Vietnam har exempelvis lyckats locka till sig mycket investeringar, och det gäller även andra asiatiska länder som Sydkorea, Malaysia och Thailand. De upplevs som bra länder att investera i och dessutom slipper man ju tullarna, säger Fredrik Sjöholm.

”Tidigare har företag kunnat välja mellan olika länder utifrån vad som är billigast och mest effektivt, men nu tvingas de navigera i en värld av tullar och handelshinder.”

Och samma trend märks av även utanför Asien. Fredrik Sjöholm pekar också ut Mexiko som ett populärt land bland bolag som vill slippa tullar och dessutom ha nära till den amerikanska marknaden.

– Sedan EU införde tullar mot Kina ser vi dessutom börjat få samma tendenser här. Kina har investerat i Ungern, delvis för att Orbán inte kritiserar Kina men också för att det är ett sätt för Kina att få ökad tillgång till EU:s inre marknad.

Kommer den här trenden att växa i takt med att handelshinder ser ut att bli allt vanligare?

– Ja, det tror jag. Och det är på ett sätt rätt sorgligt. Tidigare har företag kunnat välja mellan olika länder utifrån vad som är billigast och mest effektivt, men nu tvingas de navigera i en värld av tullar och handelshinder vilket förstås riskerar att slå mot deras tillväxt.

Nervös stämning i Sydostasien

Flera av de länder i Sydostasien som har fått ökade internationella investeringar de senaste åren har lyckats undvika att ta ställning i USA:s och Kinas handelskonflikt. Men enligt Fredrik Sjöholm importerar de i många fall insatsdelar från Kina för att använda till produktion av varor som sedan skeppas vidare till exempelvis USA. Om regelverket blir stramare framöver kan det alltså få konsekvenser.

– Många av de här länderna är nervösa just nu för om tullarna utvidgas kommer det att slå mot dem också. Generellt kan man säga att det är mycket som sker just nu som kommer att förändra företagens beteenden.

Och även om man som sagt ska vara försiktig med att peka ut vinnare och förlorare utifrån ett enskilt index så är det tydligt att industrin i länder som Frankrike och Tyskland har utmaningar. Fredrik Sjöholm beskriver Frankrike som en ”sönderreglerad marknad” och Tyskland som ett land som har ”misskötts kopiöst”.

– Det finns flera problem men ett av dem är att Tysklands industri, inte minst bilindustrin, har drabbats hårt av konkurrens från Kina och som lök på laxen drabbas de nu dessutom av att Kinas ekonomi går sämre och att deras efterfrågan därmed blir lägre. Så Tyskland kläms åt från två håll.

”Ett exempel är energipolitiken där flera länder, inte minst Tyskland, har begått vad som måste betecknas som ett energimässigt självmord.”

Han får medhåll av Fredrik NG Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet. Han menar att Europas industri har haft problem länge men att situationen har förvärrats de senaste åren.

När penningpolitiken var expansiv under 2010-talet maskerades problemen delvis. Men nu finns inte de stimulanserna längre och då bromsar tillväxten in rejält, förklarar han.

– Den stramare penningpolitiken slår hårt framför allt mot branscher som producerar kapitalvaror. Men det finns fler orsaker till att det går dåligt för industrin i Europa. Ett exempel är energipolitiken där flera länder, inte minst Tyskland, har begått vad som måste betecknas som ett energimässigt självmord. Man trodde att man kunde lägga ner fungerande kärnkraft och i stället göra sig beroende av rysk gas, men nu går inte det och som en följd har man fått väldigt höga energipriser.

”I USA är man stolt över sina nya innovationer inom teknik och AI medan man i Europa är glad över att ha världens första AI-reglering.”

Ett annat problem är att Europa har överreglerat den inre marknaden så företag för svårt att konkurrera, konstaterar Fredrik NG Andersson, och tillägger att det också lyfts fram i Mario Draghis rapport om Europas konkurrenskraft.

– Varje enskild reglering kan förefalla vara rimlig men tillsammans blir de ett problem som företagen får lägga mycket på resurser på att hantera. Och ett ytterligare problem är att europeisk reglering tenderar att främja existerande bolag och försvåra för nya företag och branscher att komma fram, säger han, och fortsätter:

– Reglering tenderar att vara framtagen i samklang med existerande företag och gynnar därmed deras intressen. Indirekt blir det ett sätt att försvåra för nya företag att etablera sig. USA är betydligt bättre på att främja nya industrier. Som ett exempel, i USA är man stolt över sina nya innovationer inom teknik och AI medan man i Europa är glad över att ha världens första AI-reglering.

Fredrik NG Andersson tycker att det blir fel att jämföra utvecklingen i europeiska länder med länder i till exempel Asien och Afrika, som i många fall dras med korrupta styren, ekonomiska kriser och en hel del andra utmaningar.

Sverige ett föredöme

Desto mer intressant är att titta på hur olika europeiska länder skiljer sig åt. För även om Europa har tappat positionen som global ledare så är det ”inte lika illa överallt”, menar han.

– Sverige, Nederländerna och på senare tid även Danmark har hängt med i USA:s tillväxttakt för vi har varit inriktade på utveckling och förnyelse. Så övriga EU kan lära mycket av länder som Sverige. I den svenska debatten pratas det ofta negativt om Sverige men i själva verket har vi gjort mycket som är bra.

Kan Sverige driva på i EU för att få fler länder att gå på vår linje?

– Ja, det måste vi göra. Det pratas mycket om Donald Trump och hans planer men jag är mer orolig för utvecklingen i EU. Inte minst hur EU under senare år genom bland annat ekonomiska subventioner håller på att slå sönder den inre marknaden och frihandeln inom EU.

”Vi är verkligen inte speciellt handelsvänliga själva heller.”

Sänkta skatter, färre regleringar och mer konkurrens är saker som EU skulle må bra av, tycker Fredrik NG Andersson. Han pekar också på att det behövs en betydligt bättre fungerande inre marknad för tjänstesektorn. Men framför allt måste Europa sluta subventionera och i stället satsa på tillväxt, understryker han.

– EU har tullar mot omvärlden som är större än USA:s tullar. Så vi är verkligen inte speciellt handelsvänliga själva heller. Klaga gärna på andra länder men börja med att sopa rent framför egen dörr.

Även Fredrik Sjöholm menar att en stark inre marknad är EU:s främsta ess i rockärmen eftersom det skulle ge EU stordriftsfördelar i nivå med USA:s och Kinas. Det finns en rad förbättringar att göra, anser han, och lyfter som exempel fram att underlätta för tjänstehandeln, att avreglera transport- och telekomsektorn och att skapa en gemensam bankunion. Kan EU dessutom få till fler frihandelsavtal så har vi ett vinnande recept, enligt Fredrik Sjöholm.

– Tyvärr går vi just nu i en helt annan riktning, med mer barriärer och handelshinder.

– Men länderna i Europa är väldigt olika. Generellt sett går Norden, Baltikum, Irland och Nederländerna ganska bra och länderna i Sydeuropa mindre så. EU borde titta mer på vad Sverige och Norden gör och ta efter det i stället för att snegla mot USA.

Hur kommer det sig att USA:s ekonomi går bra trots alla subventioner och handelshinder de sätter upp?

– Jag tror att man ska se det just så, som att det går bra trots det man gör och inte tack vare. Man ska komma ihåg att det har kostat dem väldigt mycket och att de kommer att behöva se upp för följderna. För det är klart att ekonomin växer när man sänker skatter och öser på med offentliga subventioner men det har samtidigt lett till att USA nu har en enorm statsskuld som de förr eller senare kommer att behöva hantera.

Finns inte risken att andra länder ser USA som ett framgångsexempel och väljer att göra likadant?

– Jo. Och det är svårt att låta bli, för om man inte svarar på handelshinder med egna handelshinder så kan det leda till att företag i det egna landet får läggas ner. Så det är inget lätt val. Men i det långa loppet kostar tullar mer än de smakar. Det är betydligt bättre att konkurrera med effektiva företag.

Vill se bättre villkor för nya bolag

Men även om Sveriges industri går betydligt bättre än sina motsvarigheter i vissa andra länder – i Trading Economics oktoberindex landade Sverige för övrigt på plats 7 – så finns det mer att göra här också, menar Fredrik NG Andersson. Han anser exempelvis att det är brådskande att se över både marginalskatterna och diverse avgifter som slår mot viljan att starta företag.

– Vi har relativt schyssta villkor för etablerade storföretag men absolut inte för nya bolag. Den som vill starta ett företag beläggs med så höga avgifter att många inte tycker att det är värt det. Vi skulle behöva en mycket mer företagarvänlig ”prova på”-politik.

”Europa borde fundera på vad vi kan göra för att ha tio Elon Musks om tio år.”

Han tycker också att Sverige precis som resten av Europa tenderar att fokusera på det etablerade näringslivet, snarare än på hur vi ska skapa nya företag.

– Vi pratar till exempel gärna om Wallenberg-koncernen som ju lade grunden för sin förmögenhet på 1800-talet. Jag har verkligen inget emot att det går bra för dem men jag vill höra om nya familjer, bolag och entreprenörer. Europa borde fundera på vad vi kan göra för att ha tio Elon Musks om tio år. Visst, han är lite halvgalen men han gör mycket bra saker också.