KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Vändningen: Tyskland öppnar för ny kärnkraft

I ett färskt energiprogram öppnar det tyska konservativa partiet CDU, som flera bedömare tippar som segrare i nyvalet, upp för en återstart av kärnkraften samt för att bygga nya reaktorer. ”Finns ett brett missnöje”, säger Svenolof Karlsson, energispecialist och författare till boken Elsystemkrisen, till TN.

Det är ingen nyhet att Tyskland dras med stora ekonomiska problem. De höga energipriserna, höga arbetskraftskostnader och en krånglig byråkrati pekas ut som några av orsakerna till den ekonomiska stiltjen.

Tyskland i stagnation

Lägg sedan till att EU nästa år ska börja dra in på utsläppsrätterna för att klara målen för fit for 55. De branscher som inte hänger med i omställningen hotas av stora böter. Redan idag står det klart att den tyska fordonsindustrin är på efterkälken, samtidigt som konkurrensen från Kina ökar.

”Tysk ekonomi är i stagnation, den växer i princip inte alls. Och så har det varit ett tag”, konstaterade Pia Fromlet, euroekonom på SEB nyligen i en kommentar.

Det har lett till att Tysklands ekonomiministerium nu sänker sin prognos för landets ekonomiska tillväxt 2024. Något som också påverkar Sverige då Tyskland är vår viktigaste handelspartner.

Skyhöga elpriser

Men det är just den tyska energipolitiken som pekas ut som den stora akilleshälen.

I november har Tyskland fått se skyhöga och kraftigt volatila elpriser när landet drabbats av så kallad ”dunkelflaute”, alltså att vind- och solkraft inte levererar på grund av en mörk stiltje som lagt sig över stora delar av landet.

Tyskland har då tvingats starta upp dyra kol- och gaskraftverk som tryckt upp elpriserna till mycket höga nivåer.

Regeringskris

Nu har Tyskland fått en regeringskris på halsen efter att den socialdemokratiska förbundskanslern Olaf Scholz sparkade finansministern Christian Lindner (FDP) kring ännu ett budgetbråk i den regering som gått under namnet ”trafikkoalitionen.” Ett namn som syftar på partiernas färger.

Nu är hur som helst nyval utlyst till den 23 februari nästa år.

”Snarare åt vänster”

Och det kan få stora konsekvenser för Tysklands politik eftersom bedömare tippar att det konservativa CDU med partiledaren Friedrich Merz i spetsen kommer att stå som valets segrare.

Anders Ydstedt, Tysklandsexpert och kommunikationsrådgivare, konstaterar att tyskarna är rejält trötta på den sittande regeringens käbbel.

– Under Angela Merkel rörde sig CDU snarare åt vänster i många frågor och den nuvarande regeringen har inte åstadkommit någonting. Med Merz har CDU tagit fram ett reformprogram för den tyska industrin som visar en väg framåt. Det har fått mycket uppmärksamhet och min gissning är att man vinner valet i början på nästa år.

Missnöje med energipolitiken

CDU har hela tiden varit kritiska mot den förda tyska energipolitiken. Att stänga ned kärnkraften i förtid utan att det funnits andra alternativ till energiförsörjning anser partiet var ett stort misstag.

– Det finns ett utbrett missnöje inom CDU:s väljargrupper med stora delar av den faktiska tyska energipolitiken, inte bara kärnkraftsnedläggningen, utan också till exempel förbudet mot förbränningsmotorer och den så kallade ” Heizungsgesetz”, som ålägger fastighetsägare att övergå till värmesystem som utnyttjar huvudsakligen förnybar energi, säger Svenolof Karlsson, energispecialist och författare till boken Elsystemkrisen i en kommentar.

Comeback för tysk kärnkraft?

Nu går dock CDU ett steg längre och kastar in en riktig högoddsare i den tyska energipolitiken.

I partiets nya energiprogram från i början av november vill man att Tyskland ska börja undersöka möjligheterna för att återstarta de nyligen nedlagda kärnkraftsreaktorerna.

”Nedstängningen av de sista kärnkraftverken den 15 april 2023 mitt i energikrisen var ett ideologiskt motiverat felbeslut. Vi strävar efter en snabb teknisk utvärdering av om det fortfarande är möjligt att återstarta de senast avstängda kärnkraftverken med en rimlig teknisk och ekonomisk insats”, skriver de i programmet.

Men CDU stannar inte där. Partiet vill också aktivt undersöka möjligheten för ett nytt tyskt kärnkraftsprogram.

”Vi stödjer forskning och utveckling av kärnkraftverk av fjärde och femte generationen samt SMR (Small Modular Reactors) och deltar i europeiska partnerskap och internationella initiativ. Processen att hitta en slutförvaringsplats för radioaktivt avfall i Tyskland på basis av en vit karta och de lagstadgade kriterierna måste påskyndas”, skriver de.

Kärnkraften en tysk identitetsfråga

Svenolof Karlsson menar att det visserligen är en skarp svängning i den tyska politiken, men han är tveksam till att den faktiskt kommer att se dagens ljus. Det är helt enkelt för politiskt känsligt, menar han. Frågan är också vilket parti som blir CDU:s partner om man vinner valet.

– Min bild är att Friedrich Merz och hans parti inte vågar gå särskilt långt för att bryta med den rödgröna förda energipolitiken, och särskilt då när det gäller kärnkraften. Visserligen nämner man i programmet både möjligheten att återta de senast avställda kärnkraftverken i drift, och man nämner de möjligheter som framtidens SMR:er innebär.

– Men det här bäddar man in i formuleringar som att kostnaderna måste vara rimliga, och liknande. Det låter lite som retoriken kring de två avställda Ringhalsreaktorerna, fortsätter han.

Hur det ser ut med den tyska opinionen mot kärnkraft. Har den svängt?

– Nej, opinionen har inte vänt på ett avgörande sätt, även om den kanske inte är lika tydlig nu som förr. På något sätt har frågan om kärnkraften blivit en identitetsfråga inte bara för partier som Die Grünen, utan för en stor del av det tyska folket.

Däremot kan det finnas en väg framåt för utvecklingen av så kallade SMR-reaktorer.

– Jag har som sagt svårt att tro att redan nedlagda kärnkraftverk skulle komma att tas i bruk, även om de senast nedlagda lär vara i bra skick. Lite annorlunda kan det vara med SMR:erna. De ligger ju dock åtminstone tio år framåt i tiden.

Vätgasen – en sista åtgärd

För att täppa igen det tyska energigapet som uppstått storsatsar nu Tyskland på att bygga upp en vätgasekonomi.

Tanken är att tillverka grön vätgas av vindkraft som ska transporteras och säljas direkt till den tyska industrin, samt lagra den för att kunna användas när vind- sol inte levererar.

Svenolof Karlsson ser dock inte hur en storskalig tillverkning av grön vätgas kommer att spela en avgörande roll i den europeiska energiomställningen.

– Tyskland satsar nu enorma summor på att bygga ut en landsomfattande infrastruktur för vätgasen. Jag ser det som en sista åtgärd för att försöka hantera den situation man hamnat i på grund av kärnkraftsnedläggningen.

Den största anledningen är att vätgasen idag helt enkelt är för dyr att tillverka.

– Man arbetar hårt politiskt för att försöka få till stånd vätgassamarbeten med grannländerna, som Holland och Danmark. Det helt avgörande är emellertid vad den gröna vätgasen i slutändan kommer att kosta. Man borde ha ner den på 1–2 euro per kilo vätgas, för att det ska gå att hitta lönsamhet, men verkligheten talar om ett pris på 5–6 euro per kilo eller mer. Det går helt enkelt inte att få ihop, säger Svenolof Karlsson.