ELKRISEN

En månad med nya elmodellen – enorma elprisskillnader: ”De hade fel”

Efter en månad med nya elmodellen Flowbased kommer nu en sammanställning. Jämfört med samma period i fjol är elprisskillnaderna mellan landets elområden enorma. ”Jag säger som Hoola Bandoola Band sjöng; Vem i hela världen kan man lita på?”, säger elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna.

Elpriserna den senaste tiden, särskilt i mellersta och södra Sverige, har varit väldigt höga och detta inte bara när det blåser dåligt.

Torsdagen förra veckan den 21 november är ett exempel där vindkraften producerade så mycket som 40 procent av den svenska elmixen stora delar av dagen men elpriserna i södra Sverige följde kontinentens skyhöga elpriser ändå.

På onsdagen denna vecka har Sverige varmt väder för att vara november. Vindkraften producerar hyfsat runt 13 procent av produktionen och totalt nettoexporterar Sverige 2 786 megawatt.

Men elpriserna söder om Gävle (elområde 3 och 4) har följt de tyska elpriserna i stort sett rakt av sedan klockan 07.00 i morse när landets befolkning vaknar upp och börjar konsumera mer. Det hela liknar någon sorts tidigarelagd ankkurva trots att solen inte lyser något nämnvärt. Kanske snarare en snigel om man lägger till de låga priserna i norr.

Mellan 08.00-09.00 peakade elpriset i Skåne på 2,1 kronor kilowattimmen medan mellersta Sverige (söder om Gävle) klarade sig en hårsmån bättre med 1,9 kronor per kilowattimme. Därutöver tillkommer kostnader för elcertifikat, påslag, energiskatt, moms och elnätskostnader.

Sedan en månad tillbaka har Svenska kraftnät infört en ny flödesbaserad kapacitetsberäkningsmetod, ”Flowbased”, som experter och företag tagit strid mot eftersom Svenska kraftnäts ursprungliga testkörningar visade att elpriserna i Sverige skulle öka avsevärt.

Nu verkar det också ha blivit så, i alla fall i söder. Elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna, som företräder hushållskundkollektivet och företag har nämligen åt Tidningen Näringslivet sammanställt priserna de senaste fyra veckorna sedan modellen infördes och jämfört med samma period förra året.

Tydliga skillnader jämfört med i fjol

Även om södra Sverige sedan länge tvingats vänja sig vid att betala både dyrt och oproportionerligt mycket för elen jämfört med Norrland är skillnaderna mellan november 2023 och november 2024 väldigt tydlig.

– Svenska kraftnät har tidigare påstått att den flödesbaserade modellen till och med skulle kunna gynna södra Sverige, att det skulle bli lägre elpriser. Det är helt obefogat att säga något sådant och det har nu visat sig att de hade fel, säger han till TN.

Samtidigt är elpriser väldigt komplexa eftersom det europeiska elsystemet är sammankopplat och för att en mängd olika faktorer spelar in. Priset på fossil naturgas och kol har stor betydelse för elpriset eftersom de till stor del styr priserna i tyska gas- och kolkraftverk. Mängden vatten i de nordiska magasinen liksom hur mycket det blåser och vilken temperatur det är utomhus både i Sverige och Europa påverkar också i hög grad.

Därför har många experter också varit försiktiga med att peka ut Flowbased som boven i dramat även om man noterat diverse kopplingar.

Den kanske tydligaste skillnaden i grafen är däremot differensen mellan de svenska elområdena.

– Jag tycker att det är väldigt tydligt att Flowbased fortsatt missgynnar prisområde 4, säger Bengt Ekenstierna.

Ökar överföringen i befintligt nät

Han har tillsammans med experten Mats Nilsson tidigare argumenterat för att modellen kommer att öka elpriserna i Sverige då den gynnar export till grannländerna.

Kopplingen till Tyskland är knappast ny utan något som Tidningen Näringslivet skrivit om i många artiklar. Om man räknar hela Sverige som ett elområde har vi bortsett från några särskilt kalla och vindstilla dagar per år ett elöverskott.

Flowbased har tillkommit genom en EU-förordning och syftar till att förbättra förutsättningarna att integrera mer väderberoende elproduktion eftersom det ökar möjligheterna att föra över mer el i befintligt nät.

Bättre utnyttjande av nät är i sig positivt och en självklarhet att så görs, men problemet är att det då också ökar exporten, menar Bengt Ekenstierna. Sverige har billiga elpriser i förhållande till exempelvis Tyskland och det är en viktig konkurrensfördel för landets företag.

– Problemet är att vi har en prissättningsfilosofi som är helt ologisk. Detta är inte nytt men vad som händer med Flowbased är att vi får en ännu starkare koppling till Tyskland i och med att modellen gör att vi kan ställa mer kapacitet till förfogande för att exportera.

Tidningen Näringslivet skrev nyligen om ilskan bland företag i hela Sverige som tycker att energiminister Ebba Busch i likhet med sitt löfte ska lyfta frågan till EU-nivå. Bengt Ekenstierna har också läst artikeln och håller med.

– Ministern borde värna landet Sveriges intressen och bli lite mer bråkig med EU i det här avseendet.

Vill omorganisera Svenska kraftnät

Bengt Ekenstierna tycker att Svenska kraftnät, som stått vid frontlinjen och försvarat modellen, måste omorganiseras i en myndighetsdel som har hand om regelverk och riktlinjer ihop med Energimarknadsinspektionen och en del som tar hand om driften av stamnätet.

– Gärna även regionnätet. Svenska kraftnät har problemet att man både är en myndighet och en affärsdrivande verksamhet. Det betyder att som myndighet sätter de vissa spelregler som då de facto gynnar deras egen affärsverksamhet.

Dessutom bör elprisområdena skrotas, menar han.

– Elområdesmetodiken fungerar inte längre och Sverige bör snarast avveckla dessa. De som säger att det inte går har fel. Om man går tillbaka till 2012 innan elområdena infördes så fick Svenska kraftnät jobba med motköp hela tiden för att balansera underskottet i södra Sverige. Det blev en kostnad för Svenska kraftnät. Nu får man i stället intäkter vilket förstås är betydligt lättare att redovisa för sina huvudmän.

Svårt att spekulera i priset

Svenska kraftnät menar att det är svårt att uttala sig kring hur priset hade varit med den gamla NTC-metoden då man inte gjort några simuleringar med den efter de driftsatt den nya Flowbased-metoden.

– I våra simuleringar inför go live visades att SE4 (Skåne) var det elområde i Sverige där priset skulle ha minskat. Att titta på hur prisnivån var för ett år sedan anser vi inte vara representativt då förutsättningarna var annorlunda, säger Mårten Bergman, enhetschef för Transmission och elmarknad på Svenska kraftnät till TN.

När det gäller elområden vill han påpeka att överföringskapaciteten inte alltid räcker till för att jämna ut priserna mellan elområden. Det är heller inte samhällsekonomiskt försvarbart att bygga ett så starkt nät att flaskhalsar aldrig uppstår.

– Svenska kraftnät arbetar för att förstärka överföringsförmågan såväl inom landet som till utlandet. Att flaskhalsinkomster uppstår är också ett tecken på att det finns en obalans i de olika elområdena mellan produktion och förbrukning inom landet. I och med att mycket planerbar produktion lagts ner i södra Sverige de senaste åren har denna obalans ökat. Det är därför önskvärt att få till mer produktion i södra Sverige för att avlasta behovet att bygga mer nät, säger Mårten Bergman.

– Som nämnts finns det ett stort överskott i norr. Det skulle inte vara möjligt att hålla ihop Sverige (ledningarna skulle bli överlastade) som ett elområde utan att begränsa utlandskablarna kraftigt, om ens det skulle räcka till. Detta är inte är tillåtet i så stor utsträckning som sannolikt skulle behövas. Det finns sannolikt inte heller tillräckligt med reglerbara resurser i södra Sverige för att klara av att mothandla. Exempelvis har kondenskraft minskat i SE3+SE4. Vindkraften har ökat i SE1+SE2 från kring 700 MW vid årsskiftet 2011/2012 till nästan 9 000 MW 1 januari 2023. Det skulle ytterligare försvåra flaskhalshanteringen om vi inte hade elområden, säger han.

Han konstaterar också att de så kallade flaskhalsinkomsterna som Svenska kraftnät samlar in inte är Svenska kraftnäts pengar utan tillhör nätkundkollektivet och betalas tillbaka genom bland annat investeringar och sänkta tariffer.

Flaskhalsinkomster, som uppstår på grund av skillnader mellan elprisområden, har bland annat använts för att betala ut elstöd, men som TN tidigare berättat pågår nu också en debatt huruvida de ska användas till att subventionera anslutningskostnaderna för havsbaserad vindkraft. Dessa är ofta väldigt dyra eftersom det inte minst kan handla om stora omriktarstationer som visuellt påminner om oljeriggar och som konverterar växelström till högspänd likström för att skicka in till fastlandet.

Det är inga småpengar som Svenska kraftnät samlat in och som delvis ligger hos Riksgälden.

– Svenska kraftnät har fått in en bit över 120 miljarder kronor och så har de betalat tillbaka ungefär 55 miljarder i elprisstöd. De har inga bekymmer med sina kostnader och de har inga lån på sin verksamhet. De samlar in betydligt mer än de kan spendera, sa Bengt Ekenstierna, i en tidigare artikel i TN i våras.