DEBATTEN OM STATLIGT ÄGANDE

Lista: Fler statliga bolag kan säljas efter Bilprovningen

Bilprovningen bedömdes vara värd 300 miljoner men när det statliga bolaget nu säljs får den svenska statskassan in 1,2 miljarder kronor. Fler statliga bolag borde säljas till privata ägare, menar experter. "Jag hoppas att fler bolag står på kö för försäljning", säger Per Östensson, tidigare sakkunnig vid finansdepartementet, till TN.

Aktiebolaget Svensk Bilprovning, en av den svenska statens trotjänare, värderades ursprungligen till 300 miljoner kronor. Men när Bilprovningen inklusive dotterbolag nu säljs ut helt till tyska TÜV Rheinland AG landar försäljningspriset för aktierna på 1,2 miljarder kronor. Den främsta orsaken till att köparen är villig att betala så mycket beror på att Bilprovningens varumärke är starkt i Sverige.

– Den här affären är i linje med en effektiv och värdeskapande bolagsförvaltning. Vår samlade bedömning är att bolaget med nya ägare har stora möjligheter att fortsätta utvecklas positivt, sa finansminister Elisabeth Svantesson, M, i ett uttalande när affären offentliggjordes.

Bakom värderingen av Bilprovningen stod Per Östensson, tidigare opolitisk sakkunnig på finansdepartementets budgetavdelning, där han under tio års tid hanterade statliga bolag. Han har på uppdrag av Kommissionen för skattenytta jobbat fram en lista över vilka statliga bolag som helt eller delvis kan säljas till privata intressenter. Om affärerna skulle bli verklighet kan den svenska staten dra in hela 380 miljarder kronor. Minst.

– Med tanke på hur mycket mer marknaden var villig att betala för Bilprovningen kan min sammanlagda värdering också vara i underkant. 380 miljarder kronor är välkomna pengar för statskassan. Jag tycker att det är en bra idé få loss den här pengen men ändå fortsätta äga de samhällsviktiga bolagen. Jag hoppas att fler bolag står på kö för försäljning, säger Per Östensson.

Här är statliga bolagen som kan stå näst på tur

Den svenska staten äger 42 bolag efter avyttringen av Bilprovningen och de flesta är vinstdrivande. Av dessa har 22 bolag uttalade samhällsuppdrag som exempelvis PostNord att dela ut brev och Systembolaget som ska tänka på folkhälsan. Per Östensson uppger att staten äger vissa bolag mest av gammal hävd och vill med sin lista sparka igång en diskussion bolag för bolag. Här är listan av de statliga bolag som Per Östensson menar kan säljas ut helt eller delvis med försäljningsvärde och statens fortsatta ägarandel inom parentes:

• Vattenfall: 100 miljarder kronor (51 procent)

• LKAB: 90 miljarder kronor (51 procent)

• Akademiska Hus: 42 miljarder (51 procent)

• Sveaskog: 40 miljarder (51 procent)

• SBAB: 10 miljarder (51 procent)

• Telia: 30 miljarder (plus 10 procent, den militära infrastrukturen)

• Jernhusen: 15 miljarder (0 procent)

• Apoteket: 10 miljarder (0 procent)

• Svenska spel: 10 miljarder (0 procent)

• PostNord: 6 miljarder (0 procent)

Andra bolag som kan säljas helt likt Bilprovningen är SJ, Lernia, GreenCargo, InfraNord, Svevia, Saminvest, Rymdbolaget, Statens Bostadsomvandling och Swedfund. Per Östensson listar också mindre bolag där staten bör sälja men behålla ett majoritetsägande som exempelvis Systembolaget, Swedavia och Teracom.

– Jag har försökt att göra en realistisk lista och ta hänsyn till de politiska förutsättningarna för en försäljning. Till exempel LKAB där malmen ligger många svenskar varmt om hjärtat och där det finns många politiker som inte vill ha in kinesiska ägare i bolaget. Det har också förekommit invändningar från politiska partier om att en försäljning av Apoteket och PostNord kan försämra servicen i glesbygd och det finns fler liknande exempel, säger Per Östensson.

”Det krävs en viss kompetens för att äga och styra bolag. Det är långt ifrån säkert att staten har den bästa kompetensen.”

Kommissionen för skattenytta menar att staten inte är en bra bolagsägare och att den privata marknaden sköter affärerna bättre. Den svenska staten har upprepade gånger tvingats skjuta till miljarder till bolag som gjort usla affärer. Vattenfalls köp av Nuon betraktas idag som ett miljardfiasko.

– Vattenfall har ju förlorat 100 miljarder på grund av dåliga affärer och staten har tidigare stoppat in miljarder i SAS och SJ. Den typen av misskötsel slipper man med en annan ägare och då får de ta hand om problemen istället. Det blir billigare för statskassan, säger Per Östensson.

Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi vid IFN, menar också att staten inte alltid är bäst lämpad att driva bolag.

– Det krävs en viss kompetens för att äga och styra bolag. Det är långt ifrån säkert att staten har den bästa kompetensen. I många fall kan det tvärtom vara bättre att staten säljer ett bolag till någon som kan utveckla verksamheten, hitta nya idéer internationellt och expandera. Det blir en annan dynamik med en privat ägare, säger han.

Bra med fler ögon som granskar

Per Östensson uppger att privata bolag granskas av en mängd aktörer på marknaden, som exempelvis aktieanalytiker. Och han menar att det enbart är positivt ju fler ögon som granskar företagen.

– Men när det gäller stora bolag som LKAB och Vattenfall är det kanske två eller tre personer på regeringskansliet som försöker få bolagen att göra rätt saker. Dessa personer är väldigt beroende av att styrelsen och ledningen vet vad de gör. Det var därför Vattenfall kunde göra flera dumma kostsamma förvärv i Tyskland och Holland, säger Per Östensson.

En annan faktor som Jacob Lundberg lyfter fram när det gäller statligt ägande av företag är den tveksamma riskspridningen.

– Enligt grundläggande finansiell teori ska man inte lägga alla ägg i samma korg utan sprida riskerna till flera olika branscher och länder. Men detta verkar inte gälla för den statliga bolagsportföljen som väger över tungt mot energisektorn med Vattenfall, och LKAB. Detta innebär risker för skattebetalarna som får stå för notan, säger han.

Både Per Östensson och Jacob Lundberg menar att konkurrenssituationen är viktig när man bedömer om ett statligt bolag bör säljas eller inte. När det gäller Bilprovningen finns en fungerande konkurrens.

– Det kanske inte är så klokt att sälja ett bolag som har en väldigt dominerande ställning på marknaden. Men i vissa fall kan det vara så att staten bidrar till att det råder en dålig konkurrenssituation och därför kan en försäljning göra att konkurrensen förbättras. Jag tycker att staten borde fundera över Vattenfall för det råder dålig konkurrens på energimarknaden. Staten borde överväga en uppdelning och försäljning av delar av Vattenfall. Det skulle kunna förbättra konkurrensen på energimarknaden, säger Jacob Lundberg till TN.