DEN SVENSKA SÄKERHETEN

”Vår konkurrenskraft avgörs till stor del på de nordliga breddgraderna”

”Säkerhetsläget i Arktis är avgörande för att Sverige och hela Östersjöregionen ska fungera”, skriver krönikören Katarina Tracz.

Med Sveriges inträde i Nato har samtliga nordiska länder en gemensam försvarsplanering. I en tid då den säkerhetspolitiska situationen i vårt närområde blir alltmer allvarlig är detta välkommet i sig. Men Sveriges Natomedlemskap banar också väg för ett annat, regionalt, paradigmskifte: sju av de åtta arktiska staterna är nu medlemmar i Nato. Detta får stor betydelse för Nordens och Natos förmåga att hantera en av framtidens stora säkerhetspolitiska frågor: den växande osäkerheten i Arktis.

Arktis är epicentrum för flera dramatiska omvälvningar. Ingenstans på jorden går den globala uppvärmningen lika snabbt. Smältande havsisar och sviktande permafrost medför inte bara katastrof för djurliv och ekosystem, utan får också långtgående globala effekter, för vår säkerhet och för globala varuflöden.

”Uppvärmningen gör att stora, tidigare otillgängliga, områden exponeras.”

Ryssland är den största arktiska nationen. Uppvärmningen gör att stora, tidigare otillgängliga, områden exponeras. Enligt det ryska synsättet medför utvecklingen ökad sårbarhet Ryssland upplever sig plötsligt ha fått en helt ny gräns, en gräns som behöver försvaras. Sedan början av 2010-talet pågår en omfattade militär upprustning i landets nordliga delar.

Med en starkare militär förmåga följer inflytande över de nya sjöfartsleder som tar form i takt med havsisens avsmältning. Utöver militära satsningar har Ryssland gjort omfattande investeringar i infrastruktur lägst med landets norra kust. Planen är att kunna hantera den logistik och transportkapacitet som skulle krävas ifall Nordostpassagen, som löper ovanför Sibirien, tas i bruk i större omfattning.

Kontroll över sjöfartsleder medför givetvis väsentliga ekonomiska fördelar, men är också ett maktpolitiskt verktyg. Därmed har Arktis potential knappast undgått Kina, som sedan 2018 definierar sig som en ”nära arktisk stat”. Ryssland och Kina har inlett långtgående samarbeten i Arktis. I oktober i år patrullerade exempelvis fartyg från båda ländernas kustbevakningar tillsammans i Norra ishavet för första gången.

”Här är Europa– och Sverige – särskilt utsatt.”

Ryssland söker emellertid inte bara inflytande i anslutning till landets gränser, utan strävar efter större avtryck i hela Arktis, någonting som oroar Nato.Ökad rysk militär närvaro i regionen skulle kunna påverka flöden också över Atlanten. Här är Europa– och Sverige – särskilt utsatt. 90 procent av varuflödena till och från Sverige anländer via havet. Sjöfarten till Göteborgs hamn och Östersjön förutsätter stabilitet till havs på Nordatlanten. Med andra ord: säkerhetsläget i Arktis är avgörande för att Sverige och hela Östersjöregionen ska fungera.

Framgent kommer USA, som alltmer oroas över Kinas ökade inflytande, att fokusera mer på Arktis. Ett ökat europeiskt engagemang i norr skulle bidra till att stärka den transatlantiska länken, vars hållfasthet i dagsläget oroar många. Här bör Sverige och Finland– som arktiska stater och nya Natomedlemmar– vara pådrivande. Vår varuförsörjning, konkurrenskraft och framtida säkerhet avgörs till stor del på de nordliga breddgraderna.