ELKRISEN

Solenergin sämst på att ansluta kunder – nära noll nya industrier

Trots att solenergin beräknas växa kraftigt så väntas kraftslaget vara sämst av alla på att ansluta nya industrier. Regeringen har till och med presenterat siffran noll i effektbidragsfaktor. Svenska kraftnät menar att det inte behöver vara riktigt så illa.

När regeringen nyligen kallade till pressträff om omläggningen av elsystemet presenterades också en tabell över hur mycket ökat effektuttag olika kraftslag kan bidra med.

Måttet beskrivs som ”effektbidragsfaktor” och anger i enklare termer hur många nya industrier som kan tillkomma givet den nya elproduktionen som installeras.

Kärnkraft och gasturbiner bedöms ha 74 procent i effektbidragsfaktor medan vindkraft ligger på 11-18 procent beroende på om de placeras i havet eller på land. Mest anmärkningsvärt var dock siffran för solenergi, 0 procent.

Solenergins största utmaning i Sverige är nämligen vårt klimat. Solenergin producerar i huvudsak på sommaren medan Sverige har störst elkonsumtion på vintern eftersom elektricitet också används till uppvärmning, exempelvis värmepumpar. Skillnaderna mellan sommar och vinter är också ganska stora.

Senaste vinterns så kallade ”topplasttimme”, när elförbrukningen är som högst, inträffade den 16 januari mellan klockan 09.00-10.00. Då var elförbrukningen i Sverige 25 200 megawatt. Utslaget under dagen den 16 januari var förbrukningen 22 098 megawatt.

Den 28 juni i år var genomsnittsförbrukningen under dagen i stället 9 774 megawatt.

Som Tidningen Näringslivet tidigare berättat står solkraft med en maxkapacitet motsvarande fyra elsystem eller 50 kärnkraftsreaktorer på kö för att installeras på elnätet, men enligt regeringen kan de alltså inte bidra alls till att ansluta nya industrier. Åtminstone inte om de kopplas direkt mot nätet.

Efterfrågeflexibilitet och lagring är därför knäckfrågor för solenergi men varje lösning har sina respektive utmaningar, särskilt när det gäller lagring över säsong. Vattenkraften behöver exempelvis förhålla sig till vattendomar och stamnätet begränsar överföring från vattenkraftverken i norr till förbrukningen i söder.

Men riktigt så låg som 0 procent behöver däremot siffran inte vara för solenergin menar Svenska kraftnät, som tagit fram beräkningarna som sedan använts i regeringens presentation. Alla siffror utom solenergin kommer från regeringsuppdraget ”stärka försörjningstryggheten”.

– Enkelt uttryckt hur mycket ny förbrukning som kan ”bäras” tillräcklighetsmässigt när olika produktionsslag läggs till i simuleringen, säger Erik Hellström.

Solenergi utelämnades av tidsbrist

Siffran noll för solkraft kommer i stället från den årliga rapporten ”kraftbalansen på den svenska elmarknaden”, menar Erik Hellström.

– Det man menar i kraftbalansrapporten där solens faktor är 0 procent är att solenergin inte med hög tillförlitlighet kan bidra alls till effekttillräcklighet under just topplasttimmen.

Denna siffra handlar alltså om topplasttimmen som elsystemet behöver dimensioneras för att kunna hantera.

– Den inträffar typiskt en kväll eller morgon under januari. Eftersom solen inte lyser då är bidraget antaget till 0 procent i det sammanhanget, säger han.

– Om solkraft beräknats på samma sätt som vi gjorde med andra kraftslag i den tabellen hade faktorn inte varit noll, men ändå sannolikt lägre än vindkraft på land. Det vill säga sannolikt lägre än 11 procent.

Varför togs inte solenergi med i uträkningen om den stärkta försörjningstryggheten?

– Anledningen var tidsbrist och att det fanns många permutationer av kraftslag och placering i landet som vi kunnat överväga, men behövde prioritera bort.

Har du någon kvalificerad gissning om vad solcellerna skulle kunna hamna på?

– Jag vill inte gissa en faktor, men kan som sagt anta att den borde vara lägre än vindkraften.