ELKRISEN

Näringslivets varning: ”Då flyttar industrin till andra länder”

Remisstiden för förslaget om kärnkraftens finansiering har gått ut. TN har pratat med flera tunga aktörer om vägen framåt. Det framkommer både ros och ris. ”Debatten har ibland varit ganska osaklig”, säger Ted Lind på Energiföretagen till TN.

Den 3 december är sista dagen att lämna in remissvar på Mats Dilléns förslag om kärnkraftens finansiering. I korthet föreslår utredningen en finansieringsmodell som består av tre delar: Statliga lån som uppgår till 75 procent av byggkostnaden, prissäkringsavtal som ger kärnkraftsbolaget ett förutbestämt pris på elen under 40 år, samt en risk- och vinstdelningsmekanism, som kortfattat innebär att staten höjer eller sänker räntan på lånen till kärnkraftsbolaget beroende på hur god lönsamheten är, vilket TN tidigare har rapporterat om.

Programmet omfattar fyra till fem storskaliga reaktorer som kan producera 4 000-6 000 MWh, vilket initialt beräknas öka statsskulden med 300 miljarder, men håller kalkylen ska det inbringa en nettoinkomst till staten drygt 20 år efter konstruktionsstart.

Ted Lind, kärnkraftsansvarig på Energiföretagen är generellt positiv till förslaget.

– Det finns så klart detaljer man kan ha åsikter om men på det stora hela så välkomnar vi det och vi välkomnar framför allt att staten tar ett större ansvar när det kommer till elinfrastruktur.

Varför är det viktigt att bygga ut kärnkraften?

– Vi ser kärnkraften som en viktig del av det befintliga men också framtida el- och energisystemet. Vi tycker att det är klokt att man ser till att ha en balanserad kraftportfölj och där tycker vi att kärnkraften har en viktig roll att spela. Men det är inte enkom kärnkraft vi ser behov av utan vi ser även att vi behöver andra kraftslag också, och även där kan vi se ett behov av att staten tar ett större ansvar och hjälper till med riskavlyft eller undanröjning av hinder.

– Olika kraftslag har olika egenskaper och vi ser att vi har byggt ut mycket av den väderberoende kraftproduktionen från runt 2010 och fram till nu. Även där ser vi dock en tydlig minskning i utbyggnadstakten. Det är dock inte bara mer väderberoende kraftproduktion vi behöver utan kraftsystemet behöver också planerbar el och där tror vi att kärnkraften har en viktig roll att spela.

Mer kärnkraft skulle enligt Ted Lind innebära både mer el och ökad överföringskapacitet. Att hela systemet skulle kunna förlita sig på andra fossilfria tekniska lösningar är han något skeptisk till.

– Som vi ser det är det att lägga alla ägg i samma korg och hoppas på att tekniska lösningar ska kommersialiseras och ibland nästintill uppfinnas. Och av den anledningen ser vi det som viktigt att också satsa på kärnkraft. Det är en beprövad teknik som vi ser som viktig för att klara klimatomställningen, fortsätta vara fossilfria och fortsätta leverera el pålitligt till konkurrenskraftiga priser.

Hur ser ni på den kritik som har framförts mot regeringens förslag?

– Debatten har ibland varit ganska osaklig. Det har ibland framställts som att pengarna inte är ett lån utan att det är rena allmosor till kärnkraften, och så är ju inte fallet. Utan det här handlar om statliga lån och prissäkringsavtal. Varken de föreslagna nivåerna eller instrumenten som sådana är unika utan det är något som redan används i många av våra grannländer för att få tillstånd utbyggnad av fossilfri kraftproduktion.

Energiföretagen vill gärna att regeringen även utreder lättnader för andra kraftslag och vill också att regeringen säkerställer att investeringarna i ny kärnkraft inte slår mot befintlig kraftproduktion.

Och i stället för att redan nu prata om ersättningsnivåer per kilowattimme eller antal år som avtalen ska gälla, kunde man ha väntat till senare i processen när man till exempel har kommit längre i sitt val av leverantör, menar Ted Lind.

I sitt remissvar lyfter Energiföretagen också fram vikten av att elproduktionen och elkonsumtionen går hand i hand.

– Annars kommer priserna på elen att bli väldigt låga och befintliga anläggningar kommer att ta stryk. Det är något vi ser risker med. Men om elanvändningen inte ökar och vi inte får den här ökningen så innebär det att omställningen inte går i den takt den behöver för att vi ska nå våra klimatåtaganden och samtidigt behålla industrin och dess konkurrenskraft och kostnaden för detta skulle vara betydande.

– Så vi ser inte det som ett positivt alternativ utan omställningen är rent krasst något vi måste göra och då kommer det att behövas mer el även om det är viktigt att över – eller underskotten inte blir för stora under längre perioder.

Vad är risken om Sverige inte kommer i gång med utbyggnaden av kärnkraft?

– Risken är att vi hamnar i en lösning som är dyrare och kanske mer volatil vilket väldigt få marknader gillar. Och det kan ju rent krasst vara så att vi får ett fysiskt mer instabilt system om vi inte lyckas. Om vi inte lyckas med elektrifieringen i stort så kommer det att slå mot vår industri och Sveriges konkurrenskraft och det vore väldigt olyckligt och skulle få stora följder för hela samhället.

Vad anser ni bör vara nästa steg för att komma vidare i den här processen?

– Vi ser gärna att man implementerar det här förslaget men vi ser också – och det har vi efterfrågat många gånger – att det behövs en bredare politisk enighet i energifrågan. Inga kraftslag mår bra av politisk osämja och osäkerhet och kärnkraft har råkat ut för just det under många år. Så implementering men också en politisk samsyn vore väldigt bra.

SKGS (Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet) är ett samarbete mellan de olika branschorganisationerna. Johan Bruce är verksamhetsansvarig på SKGS.

Hur ser ni på förslaget som ligger och vägen framåt? Vad är era viktigaste inspel?

– SKGS tycker generellt att detta är ett bra förslag. Att göra en begränsad satsning på kärnkraft innebär en riskspridning där alla fossilfria kraftslag finns med. Det öppnar upp för möjligheten att kärnkraft kan komma att utgöra en komponent för ett konkurrenskraftigt och fossilfritt elsystem i framtiden, säger han.

– Det är viktigt att programmet är tillräckligt stort för att kunna få till en lärkurva och för att hantera avfallsfrågan. Samtidigt måste det vara tillräckligt litet för att kostnaden och risken ska kunna hanteras av elanvändare och skattebetalare. Här tycker vi att utredningen har hittat en rimlig nivå på 4000-6000 MW, eller 10-15 procent av den framtida elanvändningen. Finansieringen får inte ske till vilken kostnad som helst. Går det inte att hitta en rimlig nivå på CfD:n, då bör inte finansieringen genomföras. De 80 öre/kWh som föreslagits får anses vara en rimlig nivå.

Hur viktigt är det att få kärnkraften på plats?

– Till rätt kostnad är det väsentligt att få kärnkraft på plats för att säkerställa ett leveranssäkert och kostnadseffektivt kraftsystem. Om inte annat behöver befintlig kärnkraft ersättas efterhand.

Vad är alternativkostnaden med att inte satsa på kärnkraft?

– De 1-4 öre/kWh som en satsning på kärnkraft skulle kosta ska sättas i jämförelse med alternativkostnaden. Vad denna alternativkostnad är svårt att avgöra, men den består troligtvis av en kapacitetsmekanism samt högre kostnader för systemtjänster samt sämre utnyttjande av stamnätet. En begränsad satsning på kärnkraft blir ett sätt att sprida riskerna, säger han.

– El till en konkurrenskraftig kostnad är helt avgörande för omställningen av industrin. I den kostnaden ingår också leveranssäkerhet.

Hur ser ni på kritik som framförs mot förslaget?

– Kritiken om att det inte är teknikneutralt tycker jag inte är helt relevant. Olika kraftslag har olika förutsättningar och kräver olika typer av stöd för att få till ett kostnadseffektivt stöd. Att ta fram ett teknikneutralt stöd som samtidigt är kostnadseffektivt för elanvändare och skattebetalare tror jag inte är görbart. Med det sagt bör det övervägas om andra kraftslag också behöver någon typ av stöd för att byggas ut i tillräcklig takt. De stöden kan säkert ta inspiration från detta förslag, men behöver anpassas till respektive kraftslag.

– För landbaserad vind bör vi avvakta och se om de åtgärder som regeringen annonserat får önskad effekt innan ytterligare stöd tas fram. Om inte landbaserad vind går att bygga ut i den omfattning som krävs bör ett stöd till havsbaserad vind övervägas.

Hur viktigt är det att staten spelar en roll för att säkra finansieringen?

– För kärnkraft är det helt avgörande att staten deltar i finansieringen. Både genom lån till låga kostnader, men också genom att minimera marknadsrisken, så som föreslagits, säger Johan Bruce.

Miriam Münnich Vass, näringspolitisk expert inom klimat och energi på Teknikföretagen, har framför allt två viktiga medskick.

– Vi välkomnar att staten är med och finansierar kärnkraftsutbyggnaden som annars inte skulle komma till stånd. Kärnkraften är ett viktigt kraftslag i energimixen eftersom det bidrar med viktiga förmågor in i systemet och baskraft. Det är särskilt viktigt i södra Sverige, för att ersätta den kärnkraftskapacitet som vi har förlorat de senaste tio åren.

– Däremot anser vi att om staten ger den här sortens stöd till kärnkraftsindustrin borde även övriga fossilfria kraftslag, som behöver stöd, stöttas på ett teknikneutralt sätt. Att utredningen inte har tittat bredare, på ett teknikneutralt system, beror på regeringens utredningsdirektiv som tydligt fokuserar på kärnkraft. Vi hade också gärna sett en djupare och bredare konsekvensanalys från utredningen, eftersom vi ser att konsekvenserna av att enbart stötta kärnkraft får negativa effekter på andra fossilfria energislag.

Vad tycker ni om det som föreslås i programmet?

– Vi tycker att det är väl utformat, genomtänkt och att nyttan är större än kostnaden. Att staten lånar upp en given andel av kostnaden så att projektet kan låna till självkostnadspris är positivt. Osäkerheterna på marknaden och i politiken gör att det har blivit väldigt dyrt att finansiera detta med vanliga marknadslån eller liknande.

– Vi tycker också att det är rimligt att statens finansieringsdel ska begränsas till 4–6 000 megawatt. Det får gärna byggas mer, men då på marknadsmässiga grunder. Framöver hoppas vi att tekniken blir billigare och att vi kan dra nytta av att både vi och andra länder bygger mycket kärnkraft.

Hur ser ni på kritik som framförs mot förslaget?

– Det är synd att de bara avfärdar förslaget. Utredningen har gjort ett bra jobb och även tittat på hur andra länder gör. Man kan utreda i all oändlighet, men till slut måste man sätta ner foten och gå från teori till verklighet. Nu är det dags att de aktörer som vill genomföra det här sätter sig ner och diskuterar hur detta ska göras i praktiken.

Vad är alternativkostnaden med att inte satsa på kärnkraft?

– I ett worst-case-scenario flyttar industrin till andra länder där det finns god tillgång till energi, och vi riskerar att förlora viktiga industriinvesteringar. Vi sätter stora investeringsplaner, och därmed svensk ekonomi och arbetstillfällen, på spel om vi inte kan säkra tillräckligt med energi. Att inte lyckas att bygga mer energiproduktion och nätinfrastruktur skulle kunna bli en katastrof för AB Sverige som länge har haft fossilfri el till låg kostnad som en konkurrensfördel.

Hur viktigt är det att staten spelar en roll för att säkra finansieringen?

– Det är jätteviktigt att staten signalerar att den är villig att dela risk med marknaden vid kärnkraftssatsningar. Kärnkraftssatsningar är speciella eftersom de har en väldigt lång livslängd, är kapitalintensiva i början och innebär stora risker. För sådana projekt behöver marknaden ha staten i ryggen.

Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv, anser att Sverige behöver tydliga besked om framtidens energisystem.

– Det är glädjande att se att utredningen om finansiering och riskdelning för ny kärnkraft är väl genomarbetad och bygger på internationella erfarenheter. Den föreslagna modellen kan skapa de förutsättningar som krävs för att säkerställa långsiktiga investeringar i planerbar och fossilfri elproduktion.

Nu är det avgörande att den politiska processen går framåt så att både investerare och företag får tydliga besked om Sveriges energiframtid, fortsätter han.

– Osäkerhet riskerar att försena de nödvändiga satsningar som krävs för att nå våra klimatmål och stärka konkurrenskraften.

– En teknikneutral finansieringsmodell är en naturlig nästa fråga att utreda, men det bör inte stå i vägen för att redan nu ta beslut om kärnkraftens finansiering.

Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten anser att det är en bra utgångspunkt att utredningen slår fast att det behövs statlig uppbackning för att nya kärnkraftverk ska komma på plats.

– Det är en viktig del av de ramvillkoren som behövs för att genomföra investeringar i industrin och stärka Sveriges konkurrenskraft. Här ingår även förbättrade miljötillstånd och en stärkt kompetensförsörjning, som tillsammans ska säkerställa sysselsättningen och skapa nya jobb inom industrin.

Sverige har historiskt haft en fördel genom en konkurrenskraftig god försörjning av el till konkurrenskraftiga priser, vilket har bidragit till att behålla säkerställa jobben inom svensk basindustri, menar han.

– Nu vill vi inte bara behålla jobben utan även skapa nya i samband med utvecklingen och omställningen av industrin. Baserat på frågor vi ställt till våra företag, uppskattas behovet till 300 000 jobb när nyanställningar ska kunna ske och befintliga anställda lämnar för pension eller byter jobb, säger Per Hidesten.