FRIHANDELNS FRAMTID

Så räddade svenska offensiven EU:s historiska avtal: ”Kommer definitivt att fira”

Frihandelsavtalet mellan EU och Mercosur, som har förhandlats i 25 år, är nu i hamn. Och det beror till stor del på Sveriges insats, menar utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M). ”Sverige är just nu EU:s största frihandelsvän”, säger han i en exklusiv intervju med TN.

En seger för Sverige. Så beskrev bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) nyheten om att EU och Mercosurländerna gjort upp om ett frihandelsavtal. Diskussionerna om ett avtal mellan EU och de fyra länderna som ingår i Mercosur – det vill säga Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay – har pågått i ett kvarts sekel.

Nu berättar Benjamin Dousa om de svenska påtryckningar som enligt honom ledde fram till att avtalet till slut kunde föras i hamn.

– Bland det första jag gjorde som ny handelsminister var att dra i gång en Mercosur-offensiv där vi delvis har haft bilaterala möten med länder som inte hade bestämt sig var de skulle landa och delvis har jag skickat brev till alla mina handelsministerkollegor i hela EU. Och delvis på senaste ministerrådsmötet så var vi verkligen ankaret för ett ja tillsammans med flera länder i Norden, Baltikum och såklart Spanien och Portugal. Det här har varit en väldigt prioriterad fråga från svensk sida.

Kan dubbla handeln

Det nya frihandelsavtalet kommer att göra stor skillnad för handeln mellan EU och de aktuella länderna, menar Benjamin Dousa. Han hänvisar till siffror från Kommerskollegium som visar att handeln till och med skulle kunna fördubblas med det nya avtalet.

– Dessutom tror jag att man ska se det här inte bara från ett ekonomiskt perspektiv utan också från ett geopolitiskt perspektiv. De senaste tio åren så har EU:s handel med Mercosur legat ganska stabilt, kanske till och med minskat på marginalen lite grann, medan Kinas handel med Mercosur har ökat kraftigt senaste decenniet. I en värld där det blåser allt starkare protektionistiska vindar så är det viktigt att EU tecknar nya frihandelsavtal för att också öppna upp nya marknader för svenska och europeiska företag.

Sveriges export på plats 7 i EU

Enligt Kommerskollegium var Sverige år 2023 den sjunde största exportören till Mercosurländerna bland länderna i EU. Samma år var Sverige den nionde största importören från samma länder. Bland de EU-länder som har ett ännu större utbyte med Mercosur än Sverige syns exempelvis Tyskland, Italien och Belgien.

Benjamin Dousa menar att en rad svenska branscher har stor potential att öka sin export till Mercosur när det nya avtalet är på plats. Han räknar upp kemiska produkter och läkemedel, motorfordon med tillbehör, papper och papp samt maskiner och apparater som de tydligaste vinnarna. Dessutom ser han att nischade produkter på jordbrukssidan – allt från vodka till olja – kan komma att gynnas.

”I en värld där det blåser allt starkare protektionistiska vindar så är det viktigt att EU tecknar nya frihandelsavtal för att också öppna upp nya marknader för svenska och europeiska företag.”

Men även på importsidan finns det fördelar, menar han.

– Forskningen är rätt tydlig i att frihandelsavtal alltid är bra för frihandelsregioner och för länder. Men de är ännu bättre på marknader som är olika den inhemska marknaden. Och östra Latinamerika skiljer sig mycket från hur näringslivet är uppbyggt i EU och därför är det ännu bättre. Så även på importsidan, att få tillgång till kritiska råvaror och till viktiga metaller, det är också viktigt för svenska industriföretag.

Även utan frihandelsavtal har den svenska handeln med länderna i Sydamerika ökat de senaste åren, enligt Kommerskollegium. År 2023 uppgick den svenska exporten till Mercosur till ett värde av 2095 874 miljoner kronor, vilket är 38 procent mer än år 2019. Och på importsidan ser utvecklingen liknande ut, med en tillväxt på 36 procent sedan 2019 till ett totalt värde på 2 050 341 miljoner kronor år 2023.

”Om man ska vara helt krass är det väl så att om Sverige har varit ankare för ett ja så har det funnits andra stora länder, inte minst Frankrike, som har varit ankare för ett nej.”

Men Benjamin Dousa är säker på att det nya frihandelsavtalet ändå kommer att innebära en ytterligare skjuts för affärerna.

– Det finns redan i dag stora svenska industriföretag som är stora på den marknaden. De får det nu billigare och deras konkurrenssituation förbättras. Men det som är fantastiskt med ett frihandsavtal är att det blir väldigt enkelt att också bedriva handel. Så det här sänker tröskeln även för små och medelstora företag att ta sig till östra Latinamerika.

Varför tror du att det har tagit så lång tid att få det här avtalet på plats?

– Sverige har ju länge varit pådrivande för att det är dags för en signeringsceremoni nu och inte bara att sitta i ytterligare förhandlingar. Men om man ska vara helt krass är det väl att om Sverige har varit ankare för ett ja så har det funnits andra stora länder, inte minst Frankrike, som har varit ankare för ett nej. Det var därför jag också tog initiativ till den här Mercosur-offensiven. Det var för att vi märkte att Frankrike var på offensiv och ville få med sig fler länder till ett nej. Jag tror att från EU vill man helst ha med sig de stora länderna. Man hade med sig Spanien, man hade med sig Tyskland, Italien är med också. Men det är klart att ett land inte kan blockera ett så pass omfattande frihandelsavtal som Mercosur är.

– Och bara för att få perspektiv på det, vi var ju väldigt positiva till frihandelsavtalet med Nya Zeeland också. Jag ska inte prata ner historiska frihandelsavtal men det här är ju väldigt mycket större. Det här är det största frihandelsavtalet som vi nu är på väg att få över mållinjen på flera decennier. Så det här är ett väldigt stort avtal sett till marknadstillträde. Det är ett stort avtal sett till hur många miljontals människor som nu knyts närmare varandra. Och det är också ett tekniskt ganska komplicerat avtal med tusentals sidor.

Måste leva upp till EU-krav

De EU-länder som har varit negativa till Mercosuravtalet har framför allt oroat sig för det ska påverka de egna ländernas jordbruk. På flera håll, som i Frankrike men också i Polen, har det hela blivit en inrikespolitiskt känslig fråga.

Men enligt Benjamin Dousa finns det mekanismer i avtalet som ska skydda den europeiska livsmedelsproduktionen. Exempelvis får mängden nötkött som tas in från Mercosur inte överskrida mer än 1,25 procent av EU:s totala produktion av nötkött, och de varor som importeras måste följa både EU:s hälsoskyddskrav och Paris-avtalet.

– Så från svensk sida och från min sida så är det här bara netto positivt.

Trots den svenska offensiven, som också ska ha omfattat att driva på gentemot EU-kommissionen, är det fortsatt ett antal länder i EU som ställer sig skeptiska till det nya frihandelsavtalet. Det har ännu inte hållits någon ”skarp votering” i frågan, men Benjamin Dousas bedömning är att det utöver Frankrike och Polen främst är Österrike och Nederländerna som varit för att säga nej.

Måste godkännas av EU-parlamentet

Men för att komma framåt i förhandlingarna räckte det med kvalificerad majoritet.

– Min bild är inte att Frankrike har ändrat position, min bild är att det som har hänt är att EU-kommissionen kör på i alla fall, konstaterar Benjamin Dousa.

Men än är det inte helt klart. Innan Mercosur-avtalet kan träda i kraft återstår vissa ”tekniska diskussioner”. Dessutom måste det översättas till alla Mercosur- och EU-språk samt godkännas av EU-parlamentet.

Finns det någon risk för att det stoppas i parlamentet?

– Nej, vi har ju såklart nära samråd med parlamentet. Och inte minst i Moderaterna så kommer vi att göra allt vi kan för att få igenom det här. Det som på ett sätt förenklar för att få igenom det här i parlamentet är att där krävs det inte kvalificerad majoritet utan en enkel majoritet.

Hoppas på fler avtal de kommande åren

EU har sedan tidigare frihandelsavtal med länder över hela världen, som till exempel Kanada, Sydkorea och Nya Zeeland. Och fler avtal ser ut att vara på gång. På förhandlingsbordet ligger nämligen just nu avtal med en rad länder, som exempelvis Indien, Chile, Filippinerna, Thailand och Indonesien.

– Från svensk sida vill vi ha ytterligare frihandelsavtal, Sverige är just nu EU:s största frihandelsvän. Det finns många pågående frihandelsförhandlingar just nu och de som ligger närmast och som i princip är färdigförhandlade är avtalen med Mexiko och med Australien. Och här handlar det egentligen om att - precis som med Mercosur-avtalet - nå en politisk överenskommelse. Jag hoppas verkligen att de också går att få igenom innan den här mandatperioden är slut.

Kommer du och Sverige att ligga på med en ny offensiv för att även få de avtalen på plats?

– Det kommer vi definitivt att göra.

”Som handelsminister så är det här bland de viktigaste insatserna man kan göra för det svenska näringslivet.”

Den svenska regeringen är positivt inställda till alla frihandelsavtal som EU just nu förhandlar om, och Benjamin Dousa gläds åt att Mercosur-avtalet nu ser ut att bli verklighet. Men han avvaktar med att ta till de stora segergesterna.

– Man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken. Men det är klart att när det här går igenom, förhoppningsvis senast om sex månader, då kommer vi såklart att ha ett ordentligt firande. Det här skulle vara ett betydande bidrag till Europas och till Sveriges tillväxt och BNP-utveckling. Så det kommer vi definitivt att fira. Och det är klart att som handelsminister så är det här bland de viktigaste insatserna man kan göra för det svenska näringslivet.