DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Återhämtning i sikte för detaljhandeln

2024 har präglats av återhållsamma konsumenter. En återhämtning för detaljhandeln spås under nästa år, men konsumenternas försiktighet lär hålla i sig.

– Återhämtning – men ingen köpfest att vänta, säger William Lindquist, analytiker på HUI Research.

Köpkraften och optimismen stiger bland svenska konsumenter – men hushållen spås vara fortsatt återhållsamma, enligt HUI Research som ägs av branschorganisationen Svensk handel.

– Man ska komma ihåg att bara för att Riksbanken sänker räntan den ena dagen betyder inte det nödvändigtvis att köpkraften genast blir mycket bättre redan dagen efter, säger Lindquist.

Enligt HUI pekar detaljhandeln mot en svag uppgång. Återhämtningen sker gradvis och förväntas ta fart under det andra halvåret 2025.

Under året har det högre kostnadsläget i detaljhandeln slagit olika. De branscher som gått sämst är sällanköpsvaruhandeln – till exempel inom hemelektronik, möbler och inredning. Bakgrunden är att hushållen varit tvungna att prioritera om i sin konsumtion.

– Det är lättare att skjuta upp inköp av en soffa eller tv-apparat när ekonomin varit väldigt ansträngd, säger Lindquist.

Full fart för lågpris

Men i takt med att köpkraften ökar spås ett uppsving nästa år. Enligt HUI förväntas hela sällanköpsvaruhandeln växa med 4,5 procent 2025 – efter nära tre tuffa år.

Inom handeln med brett sortiment – där lågprisaktörerna återfinns – har situationen varit en annan. Och den lär hålla i sig när konsumenterna blivit mer prismedvetna.

– Lågpris har gått väldigt starkt framåt och varit på en otrolig frammarsch, säger Lindquist.

"Läppstiftseffekt"

Även kosmetik och skönhet har gått bra. Det är en så kallad "läppstiftseffekt" – att många konsumenter försöker unna sig någon småskalig vardagslyx när ekonomin är ansträngd.

Dagligvaruhandeln har utvecklats starkare än sällanköpsvaruhandeln de senaste åren. Under 2025 och 2026 bedöms att prisökningarna stabiliseras på cirka 1 procent – försäljningstillväxten bedöms i första hand komma från ökade försäljningsvolymer, snarare än inflationen.

Men försiktigheten bland hushållen lär dröja kvar – trots ett ljusare ekonomiskt läge. Mer pengar i plånboken kan snarare resultera i buffertsparande, för att klara oväntade utgifter. Återhållsamhet och prismedvetenhet lär komma att bli ledord framöver, spår HUI.

– Jag tror fortfarande att spenderingsviljan kan vara ganska låg och prismedvetenheten kommer vara väldigt central framöver, säger Lindquist.

Hanna Rasmusson/TT