FLYGBRANSCHENS FRAMTID

Larmet: Så många miljarder förlorar Sverige på Arlandas kräftgång

Arlanda hävdar sig inte i konkurrensen med andra flygplatser, vilket skapar skenande samhällsekonomiska förluster på hundratals miljarder kronor. Det visar en unik granskning av WSP. ”Vi måste sluta att skuldbelägga flyget”, sa infrastrukturminister Andreas Carlsson under ett seminarium.

Arlanda är Sveriges huvudstadsflygplats och viktigaste hubb för flyget både internationellt och inom Sverige. Men det är en flygplats som numera är fast förankrad på tredje plats i Norden efter Kastrup i Köpenhamn och Gardermoen i Oslo samtidigt som Vantaa i Helsingfors närmar sig bakifrån. Det är långt ifrån dåvarande statsminister Stefan Löfvens ambition att Arlanda skulle vara den ”ledande flygplatsen i Norden”.

Den svaga utvecklingen på Arlanda, både över tid och efter pandemin, är inte bara ett bekymmer för flygplatsen i sig: Kräftgången skapar enorma samhällsekonomiska förluster för hela Sverige. Det visar en unik rapport, ”En vingklippt nation”, framtagen av WSP på uppdrag av Transportföretagen, som presenterades på ett seminarium i dagarna.

Mångmiljardförluster

I reda siffror handlar det om närmast svindlande belopp som Sverige tappar när tillgängligheten, både inom landets gränser och möjligheten att resa hit internationellt via Arlanda inte fungerar. Bara under förra året, 2023, beräknas flygplatsens svaga utveckling ha skapat en produktionsförlust för Sverige värd 16 – 26 miljarder kronor.

Om tidsperspektivet bakåt förlängs till 2003, alltså de senaste tjugo åren, beräknas den samlade negativa produktionseffekten, ”den samhällsekonomiska prislappen”, för Stockholm-Arlandas svaga utveckling uppgå till mellan 192 och 303 miljarder kronor. Fortsätter Arlanda sin kräftgång fram till 2050 så bedömer WSP att ytterligare mellan 56 och 81 miljarder läggs till den negativa produktionseffekten. För hela tidsperioden 2003 till 2050 kan det alltså handla om ända upp till 1 700 miljarder i svenskt produktionsbortfall.

– Detta är en väckarklocka för Sverige. Arlanda är en avgörande pusselbit för landets tillgänglighet och den systematiska underutvecklingen innebär färre möjligheter för investeringar, forskning och handel. Det drabbar jobb, innovation och välstånd i hela landet. Arlandas svaga utveckling har blivit en bromskloss för hela ekonomin, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen.

”Vi har jämfört de 50 största flygplatserna i Europa och där hamnar Arlanda först på plats 30 när vi studerar den totala passagerartillväxten.”

Orsaken till de dystra siffrorna är att Arlanda inte lyckats omvandla den ekonomiska utvecklingen i omvärlden i nya flyglinjer till Stockholm. Kort sagt klarar flygplatsen inte konkurrensen med andra flygplatser, varken i Norden eller Europa.

– Vi har jämfört de 50 största flygplatserna i Europa och där hamnar Arlanda först på plats 30 när vi studerar den totala passagerartillväxten, både inrikes och utrikes under perioden 2003 – 2023, säger Mattias Frithiof, avdelningschef på WSP och en av författarna till rapporten.

Extra tydligt blir det i en jämförelse med de övriga tre huvudstadsflygplatserna i Norden. Om Arlanda under åren 2003 till 2023 haft samma förmåga som våra grannar att omsätta efterfrågan från marknaden i flygtrafik, så hade antalet passagerare i Stockholm legat på cirka 31 miljoner år 2023. Den verkliga siffran förra året var knappt 22 miljoner.

”Vi möter företag som slutat lägga konferenser här i Stockholm. Andra flyttar ut sina kontor. Långsamt förlorar vi konkurrenskraft.”

Sverige är ett avlångt land i utkanten av Europa, det ställer höga krav på tillgänglighet, möjlighet att resa hit, i första hand till Arlanda men också vidare ut i landet. WSP hänvisar till att samlad internationell forskning pekar på ett tydligt samband mellan tillgången på flygförbindelser och ekonomisk utveckling i ett land. Bland annat har den internationella flygorganisationen IATA visat att varje arbetsplats inom flyget genererar ytterligare tre arbeten inom andra branscher.

– Frågan om Arlanda och det svenska flygets utveckling är en av de mest pressande frågorna. Vi möter företag som slutat lägga konferenser här i Stockholm, det eftersom tillgängligheten är dålig. Andra flyttar ut sina kontor när de inte når ut till alla marknader från Stockholm. Långsamt förlorar vi konkurrenskraft och vi måste agera nu och fatta kloka beslut om investeringar i Arlanda, konstaterade Carl Bergkvist, chefsekonom på Stockholms Handelskammare.

Fråga för hela landet

Situationen på Arlanda är mer än en fråga för enbart Stockholm. I stort sett all inrikestrafik norrut i Sverige utgår från Arlanda, särskilt när BRA nu går samman med SAS och flyttar dit från Bromma. Svag utveckling av nya internationella linjer till Stockholm gör det än svårare att ta sig vidare norrut.

I flera debattartiklar har det pekats på att flyget är en förutsättning för den gröna omställningen. Återigen visar en jämförelse med de övriga flygplatserna i Norden hur ett svagt Arlanda slår mot de norra delarna av Sverige. Både Norge och Finland har upp till 76 procent mer trafik från sina huvudstäder upp till de norra delarna av respektive land. Jämtland och Västernorrland är två av de län som drabbats hårdast av den tunna tillgängligheten och över huvud taget har de norra länen i landet tappat två miljarder i intäkter på grund av den tunna tillgången på flygtrafik.

– Ett starkare Arlanda kan gå hand i hand med Sveriges hållbarhetsmål, inte bara för att det är en förutsättning för den gröna omställningsmotorn i norra Sverige. För att främja svensk tillväxt och konkurrenskraft måste målet vara ett mer attraktivt Arlanda och en stärkt svensk flygtillgänglighet, säger Fredrik Kämpfe, Branschchef på Transportföretagen Flyg.

Flygskam skadar

Orsaken till att Arlanda och i förlängningen hela Sverige hamnat i den här situationen, beror bland annat på det helsvenska begreppet ”flygskam” och det debattklimat som den skapat.

– Tyvärr är flygdebatten inte alltid logik och fakta, forskning och statistik. Jag hoppas att den här rapporten kan bli ett viktigt bidrag så att vi får en sansad diskussion om flygets betydelse i vårt avlånga land, konstaterade bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson när han kommenterade rapporten under seminariet.

Begreppet har till del förlorat kraft de senaste åren men lever kvar i bland annat de resepolicys som många kommunala och regionala förvaltningar har och som inte sällan förbjuder resor med flyg.

– Det och flygskammen har skadat oss. Flygbolag kommer inte att starta trafik om ingen använder den, om du inte flyger. Då får vi inte den kapacitet och den tillgänglighet som vi behöver, sa Fredrik Jaresved, direktör för strategiska initiativ och innovation på Swedavia.

Lägg till ett underskott i investeringarna på Arlanda för att förbättra vardagen för flygbolagen som flyger där, något som SAS vd Anko van der Werff menade gör Arlanda till en ”utmanande flygplats” att trafikera. Även infrastrukturen i och omkring flygplatsen har betydelse, kommunikationer med tåg, möjlighet att köra bil och liknande är idag inte till flygplatsens fördel.

”Vi behöver inga fler utredningar utan det viktiga är att det börjar hända saker nu och det snabbt.”

Näringsminister Andreas Carlson menade att flyget är en viktig kugge i hela det svenska transportsystemet och att det inte fungerar att ”skuldbelägga flyget”. Tvärtom ska de olika transportslagen byggas samman till fungerande helheter.

– Vi behöver inga fler utredningar utan det viktiga är att det börjar hända saker nu och det snabbt, för Arlanda är eftersatt, sa han och fick en direkt fråga av moderatorn Fredrik Kämpfe:

Kommer du att kunna använda den här rapporten i ditt arbete?

– Ja.

Är du chockad över rapportens resultat?

– Nej.

– Vi har sagt sedan dag ett att vi behöver stärka luftfartens konkurrenskraft. Det är en så avgörande del för hela Sveriges konkurrenskraft.