DEN GLOBALA KONJUNKTUREN
”Inför 2025 finns både förhoppningar och oro”
Det finns ingen anledning att drömma tillbaka, utan i stället goda skäl att blicka framåt, skriver Johan Schück i en krönika om ekonomiåret som varit och vad som väntar under 2025.
Inför 2025 finns både förhoppningar och oro. Bakom oss har vi ett oroligt år med global lågkonjunktur och internationell högspänning. Med det nya året borde det bli bättre, åtminstone med ekonomin. Men oron är ändå stor, särskilt med en nygammal president i USA som sätter ära i att vara oberäknelig.
Året som nu tar slut kan man inte önska tillbaka. Ekonomiskt har det varit fattigt på goda nyheter. Sverige och flera länder har visserligen lyckats bekämpa inflationen som satte oväntat rekord under covidpandemin och sedan visade sig svår att kämpa ner igen. Nu är det målet nått, men till priset att tillväxten i ekonomin har upphört eller åtminstone försvagats.
Världspolitiskt har det varit åtskilliga bakslag, med fortsatt krig i Ukraina och förvärrad situation i Mellanöstern. USA har valt en president som tidigare försökt hållit sig kvar med makten med en statskupp och som ifrågasätter värdet av internationell handel. Inom EU råder politisk kris i de största länderna, Tyskland och Frankrike, som brukar vara drivkraften ifall något ska hända.
Så det finns ingen anledning att drömma tillbaka, utan i stället goda skäl att blicka framåt. Under normala förhållanden skulle konjunkturen i åtskilliga länder vända uppåt, särskilt som räntorna har sänkts till låga nivåer och flera regeringar vågat sätta in stimulanser. Men vändningen ser nu att dröja, även om den hinner inträffa senare under 2025. Hämskon är att många hushåll är försiktiga och samtidigt att utrikeshandeln utvecklas svagt.
Det mesta talar ändå för en förbättring i ekonomin, fastän med fördröjning. I Sverige kan realinkomsterna stiga för första året på länge, vilket också bidrar till en behövlig optimism. Relativt låga räntor gör också sitt till, även om arbetsmarknaden pekar åt fel håll. Hittills har ändå arbetslösheten varit måttlig, kanske beroende på att den redan tidigare hade parkerats på hög nivå.
Den globala politiken är det svårare att gissa rätt om. Men man vågar tro att Tyskland snart igen får en kristdemokratiskt ledd regering och kanske även att regeringssituationen även i Frankrike kan tillfälligt stabiliseras, i väntan på det avgörande presidentvalet 2027. Den nya EU-kommissionen under ledning av Ursula von der Leyen kan förhoppningsvis fylla en del av det tomrum som finns i EU-länderna.
Men hur Donald Trump kommer att gå från ord till handling under 2025 är ännu en mycket svårbesvarad fråga. Han kan ställa till mycket stora problem, men också överraska positivt. I bästa fall skulle han kunna driva Ryssland till allvarligt menade förhandlingar med Ukraina, liksom förmå Israel till en uppgörelse med dess palestinska motståndare. Trumps oförutsebarhet kan i så fall vara en styrka.
En sådan optimism kan dock ganska snart visa sig ganska obefogad. Trump vill helst inte engagera sig i annat än vad han tror sig kortsiktigt kunna vinna på. Det pekar snarare mot ett handelskrig med Kina och en massdeportation av illegala invandrare från USA. Europa kan i så fall känna sig ganska bortglömt, utom när det gäller att betala mer för sitt eget militära försvar emot hot från öster.
Slutsatsen blir Donald Trump håller mycket av världens öde – och även Sveriges – i sin hand. Under 2025 kommer varje uttalande av honom granskas med största noggrannhet. Stämningen blir nervös, men ändå hoppfull. Även om man blir besviken, så finns ju ändå chansen att han säger något bättre nästa gång.
Om krönikören
Johan Schück är journalist och civilekonom. Tidigare samhällsekonomisk krönikör på Dagens Nyheter. Numera frilansskribent som bloggar om ekonomi. Författare till boken ”Schücks ABC” (Dialogos förlag) samt ”En svensk judisk historia” som handlar om entreprenören och mecenaten Herman Friedländer (Thomas Magnusson Medströms bokförlag 2021).