ELKRISEN

Meteorologens larm: Därför är Europas energistrategi dömd att misslyckas – ”Galenskap”

Klimatförändringarna beräknas innebära att norra Europa får torrare somrar samt fler och längre vindstilla perioder under vintrarna, visar studier. Ändå tycks många vilja satsa allt krut på vind- och solenergi. ”Det är fullständig galenskap. Jag är riktigt orolig för framtiden”, säger meteorologen och energianalytikern Ivan Føre Sveegarden till TN.

Norska Ivan Føre Sveegarden har en doktorsgrad i meteorologi med fokus på analytiska studier av extremväder. Därefter har han spenderat hela sin karriär till att analysera energisystem med fokus på väder. De senaste åtta åren som chef för energianalys och meteorologi för bolaget TradeWPower som tar fram och säljer energi- och väderanalyser inte minst till kommuner, energibolag och energitraders.

Hans forskning och analyser, baserat på 40 års data, visar att det globala klimatet går mot varmare och våtare väder med mer vind.

Men i Europa och Skandinavien kommer vi enligt honom i stället att få längre perioder med vindstilla väder under vintern, när solen heller inte lyser i någon större utsträckning, så kallade ”dunkelflautes”.

– Trots detta satsar stora delar av Europa sin framtid på dessa energikällor som huvudsakliga producenter i elsystemet i enlighet med EU:s ”The Green Deal”. Det är fullständig galenskap, säger han till Tidningen Näringslivet.

Ivan Føre Sveegarden publicerar också analyser på Youtube, där han inte minst gjort en AI-sammanfattning av denna artikel.

Effekterna av en dunkelflaute i Tyskland fick vi känna på i november, och sedan återigen i december, när elpriset rusade till nivåer vi inte sett sedan den initiala energikrisen 2022.

– Det är bara att vänja oss. Sådana här fenomen kommer att bli längre och komma oftare, särskilt under kvartal 1 (januari-mars), säger Ivan Føre Sveegarden.

För stora delar av Europa blev det under senaste dunkelflauten helt enkelt vindstilla i dagar, och elmarknaden signalerade ett rejält underskott av elproduktion genom att skjuta elpriserna i taket samtidigt som det europeiska lagret av fossil naturgas minskade snabbt.

Det tyska elpriset blev i perioder 10 kronor per kilowattimme och tog med sig de svenska elpriserna söder om Gävle till 8 kronor per kilowattimme.

– Över tid blir det mer extremväder. Men vinden över tid kommer att gå ner där vi får längre perioder med låg vind. Mina analyser visar att produktionen i vindkraften kommer att minska med 20-30 procent, helt enkelt för att det kommer att blåsa mindre, konstaterar han.

Men i det kortare perspektivet ser det annorlunda ut. Stora internationella satsningar på LNG (flytande naturgas) har sjösatts – vilket Ivan Føre Sveegarden tror kommer att pressa priset på gasen, som i sin tur minskar elpriserna då gas är elprisdrivande på kontinenten. Dessutom verkar de milda och våta vintrar vi sett på sistone fortsätta under 2025-2026, menar han.

– Visserligen kan några kalla dagar i januari orsaka extrema elpriser igen, men enligt bolagens modeller väntas inget annat än 1-2 veckor med högtrycksväder innan mer stabila lågtryck återkommer. Hydrobalansen i Sverige och Norden kommer då att vara solid och positiv vilket, tillsammans med hög produktion från vind- och solkraft, kommer att pressa priserna nedåt.

Låga priser ger falsk trygghet

Detta är en del av problemet, eftersom det vaggar in konsumtionen i en falsk trygghet, menar han.

Med våren kommer hög produktion av solenergi under dagtid vilket de senaste åren pressat priserna rejält, inte minst till negativt territorium där överskottet är så stort att producenterna tvingas betala för att leverera el. De kraftverk som då får betala måste naturligtvis antingen subventioneras eller få in kapital på annat sätt. Eller hämta igen sina ackumulerade utgifter och förluster vid andra tillfällen, till exempel under dunkelflautes.

Men för stunden betyder det låga elpriser för konsumenten.

Någon ändring på det faktumet ser inte heller ut att ligga i korten i närtid, eftersom Tyskland precis slagit rekord i installerad solenergi – med 100 gigawatt kapacitet även om de normalt producerar långt lägre än så. I Tyskland gör feed in-tariffer att sol- och vindkraft kan producera till kraftigt negativa priser och ändå tjäna pengar.

Utvecklingen med minuspriser ena dagen och höga priser andra dagen skrämmer Ivan Føre Sveegarden eftersom genomsnittspriset utslaget på ett år blir relativt överkomligt för konsumenterna utan att man löst det underliggande problemet med att det saknas tillräcklig produktion vid vissa tillfällen.

– Du får perioder när det blåser väldigt bra och när solen lyser som dumpar elpriserna till i princip noll eller negativt territorium. Det får människor att tänka att allt är lugnt och ställa om till el.

– Mot 2027 försvinner de negativa elpriserna, men låga elpriser har ökat elektrifieringen och installationen av ny kraft, som vindkraft, ligger redan efter EU:s mål.

Två torrår i rad

Dessutom, menar han, hotas den planerbara vattenkraften i Skandinavien av varmare och därmed torrare somrar på sikt. På sikt kommer vi att få uppleva sådana energimardrömmar som två torrår i rad, menar han.

– Betänk att du kommer in i vintern med 60 procent fyllnadsgrad i vattenmagasinen och ett lågt gaslager. När du sedan kämpat med kraftförsörjningen under vintern kommer samma sak igen lagom till nästa vinter.

Om man har i stort sett gratis el under sommaren, kanske till och med egna solceller och batteri, så kanske man skaffar både elbil och värmepump som går på el. Dessutom minskar det incitamenten för ytterligare kraftproduktion av de slag som finns underskott av – när det egentligen behöver tillkomma mer bas- och reglerkraft. Tjänar man som elproducent inte pengar under sommarhalvåret behöver man ta väldigt bra betalt på vintern för att få kalkylen att gå ihop.

– Samtidigt kan sommaren 2025 bli något torrare och med mindre vind än åren 2023-2024, förklarar Ivan Føre Sveegarden.

När vintern sedan kommer, i Sverige även med kraftigt ökad förbrukning, och det blir mörkt och vindstilla kanske ett par veckor i sträck – så kommer industrierna naturligtvis inte sluta konsumera eller hushållen värma sina hem för den delen.

– Om Europa fortsätter på nuvarande spår med huvudfokus på vindkraft, solenergi och elektrifiering så kommer vi att slita med kraftförsörjningen i decennier när polletten till slut trillar ner, säger han.

Är du orolig för ransonering och roterande nedsläckning?

– Ja, det är jag. Men framför allt är jag orolig för alla företag och de jobb som de skapar i näringslivet.

Det gäller både det lokala kaféet och större konsumenter, där industrier tenderar att flytta till andra länder om energipriserna blir höga. Detta kan också misstas för ”energieffektivisering” eftersom konsumtionen då minskar.

Tror du att det kommer bli så till och med i norra Skandinavien?

– Det beror på mängden elektrifiering, men om priserna är låga dras investeringar till överskottsområden samtidigt som ingen vill bygga ny elproduktion. Äts produktionen upp kommer norra Skandinavien att behöva buda över Tyskland för att få elen att gå norrut.

Klassisk energicykel

Cykeln är klassisk och är densamma för både energi och råvaror. Den går typiskt till enligt följande:

Därefter går cykeln om. Problemet är att man kan få lida länge om man planerat dåligt och produktionen tar lång tid att bygga, som i elsystemet. Dessutom har vi nu artificiellt låga elpriser på grund av att genomsnittspriset är lågt men den planerbara produktionen redan ligger i underskottsterritorium, menar Ivan Føre Sveegarden.

– På grund av detta ser jag inte hur vi kommer att installera tillräckligt med kraft de kommande fem åren, speciellt 2025, 2026 och 2027. Samtidigt, när man ökat konsumtionen efter en period med LNG-överskott och låga elpriser, så kommer smällen. Men då är det för sent att anpassa sig eftersom det tar år, och många kommer att gå i konkurs. Vad händer med inflation och räntor då?, säger Ivan Føre Sveegarden.

– Det var 5 000 megawatt kärnkraft som stängdes av i Tyskland ensamt i fjol. Det klarar du inte av att starta på ett, två år, konstaterar han.

Dessutom, har Europa satsat målinriktat på att stänga ned kolkraften. I England stängdes det sista kolkraftverket, Ratcliffe-On-Soar, med en kapacitet på 2 000 megawatt nyligen ner. Påpassligt nog har man 2021 öppnat en ny transmissionsförbindelse, North Sea Link, på 1 400 megawatt till Norge – som kan hjälpa Storbritannien. Detta har inte minst parats med det nya ”flowbased”-systemet som ökar överföringsförmågan i det nordiska elsystemet och ställer Skandinaviens vattenkraft till bättre förfogande.

Lösningen är tämligen klar – menar Ivan Føre Sveegarden. Europa behöver tänka långsiktigt, minska sina elektrifieringsambitioner, sluta stänga ned planerbara kraftverk samt bygga nya sådana så snabbt man bara kan. Ska produktionen vara fossilfri handlar den stora bulken främst om kärnkraft.

Bör byggas gaskraft

Därutöver bör man bygga gasturbiner som må hända i huvudsak är fossil elproduktion men vid förbränning har hälften så stora utsläpp som kol och olja och kan leverera oberoende av väder. Dessa kan komma på plats relativt snabbt även om de är dyra i drift. Lagringslösningar kan förstås hjälpa till – men man ska inte vara naiv och tro att de räcker, anser han.

Behöver produktionen subventioneras så ska den göras det, menar han. Ett fungerande energisystem är en av statens huvuduppgifter, och inget kommer att vara så samhällsekonomiskt dyrt som ett kraftigt energiunderskott, menar han.

Därutöver bör man bygga havsbaserad vindkraft så långt ut det bara går, där vindarna är starkare när det annars råder dunkelflaute, menar han.

– Då handlar det exempelvis om kusten utanför Norge och Storbritannien, så långt ut i Atlanten man fysiskt bara kan komma. Det är där vi behöver bygga. Problemet med Nordsjön och delvis Östersjön är att när högtrycken går in över Centraleuropa så täcker de även dessa havsområden. Småduttande nära land kommer inte att hjälpa.

Problemet är bara att det är väldigt dyrt med havsbaserad vindkraft, och att det blir dyrare ju längre ut man kommer.

– Så är det, men att skicka upp vindkraft där vi redan har överskott när det blåser kommer inte att hjälpa den stora bulken. Norge, som blir stenrika på att pumpa olja och naturgas som man säljer till Europa under dessa dunkelflautes borde subventionera dessa kraftverk. Det är en liten kostnad att ta för att Europa ska ha tillräcklig elförsörjning i framtiden, säger Ivan Føre Sveegarden.

Det är knappast så att det saknas pengar.

– I Norge har man sagt att man inte gillar att finansiera havsbaserad vindkraft, och man har bara satt av 23 miljarder kronor, medan norska oljefonden uppgår till cirka 20 000 miljarder kronor. Högre gaspriser skulle kunna betyda kanske ytterligare 2 000 miljarder extra per år. Är det då inte rimligt att vi lägger lite pengar på att subventionera havsbaserad vindkraft?