SVERIGES ENTREPRENÖRER

Entreprenörens larm: Så allvarlig är startup-krisen – ”Sverige dräneras”

I kampen om internationell kompetens tvingas de svenska startup-företagen kämpa mot en vägg av byråkrati. ”Det är inte långsiktigt hållbart”, säger entreprenören Jacqueline Nuwame till TN. Samtidigt varnar allt fler för bristen på riskkapital till nya bolag.

När Jacqueline Nuwame år 2018 avslutade sin masterutbildning vid Malmö universitet och kort därpå erbjöds en fast anställning vid ett av Skånes större teknikföretag såg hon fram emot att fortsätta bygga ett liv i sitt nya hemland Sverige.

Men över en natt förändrades allt. När pandemin intog Sverige med full kraft i mars 2020 ledde det till att Jacqueline Nuwame precis som tusentals andra fick lämna sin arbetsplats. Hennes anhöriga hemma i Kanada uppmanade henne att snabbast möjligt sätta sig på ett plan tillbaka till Toronto, men i stället bestämde hon sig för att stanna kvar i Malmö och se det kaotiska tillfället som en chans att påbörja något nytt.

Snabbväxande bransch

Tillsammans med andra studenter på IOT-programmet på Malmö universitet hade Jacqueline Nuwame sedan tidigare varit med och tagit fram en AI-mjukvara som hon nu bestämde sig för att arbeta vidare med. Resultatet blev så småningom startup-företaget Minimal, som grundades 2022. Företaget erbjuder en app och prenumerationstjänst som ska hjälpa kvinnor att hantera klimakterie- och menopaussymptom. Det är en bransch som enligt Jacqueline Nuwame är etablerad och snabbväxande utomlands, men som bara har tagit sina första steg i Sverige.

– För första gången har vi snart fler kvinnor i världen som är över 40 år än under 40 år. Vi finns här för att stödja kvinnor när de går igenom sin menopaus, frö att hjälpa dem att förstå vad som händer med deras kroppar och ge dem möjligheter att hantera det. Vi vill vara en resurs för dem att förändra sin behandling, ge dem personliga insikter, resurser och stöd, säger hon till Tidningen Näringslivet.

Sedan starten för ett par år sedan har Minimal, där Jacqueline Nuwame lite skämtsamt säger att hon har rollen som CEO – ”Chief Estrogen Officer”, vuxit med investerare såväl som designers och utvecklare. Nu är siktet inställt på att växa internationellt med start i Storbritannien, USA och Kanada.

– Vi är Sverigebaserade, det är svensk teknologi och vi är ett svenskt team. Men det är intressant, för vi har mött mer motstånd mot att prata om menopaus i Sverige än vad vi har gjort i USA. Jag var nyligen på en konferens i London som var exklusivt på temat ”femtech” och flera av företagen där var svenska. Men även om de är baserade i Sverige så är alla precis som vi väldigt internationella i sina perspektiv.

Utmaningar för nya bolag

Men det är inte bara på det specifika området klimakteriet och inom kvinnohälsa som Jacqueline Nuwame anser att Sverige skulle behöva öppna ögonen. Även när det kommer till det generella företagsklimatet finns det mer att göra, menar hon, och beskriver det som att startup-scenen i Sverige förvisso är ”ganska robust”, men att Sverige som land befinner sig i en identitetskris med stora spänningar.

– Jag tycker att Sverige är en fantastisk plats eftersom det finns mycket teknik, mycket resurser, mycket lärande och människor som vill göra saker. Men det finns också utmaningar, till exempel i att navigera från att ha en idé och att ta den till kommersialisering, det är väldigt svårt.

”Jag tycker att Sverige å ena sidan säger till utländsk arbetskraft att de är välkomna hit, men när människor kommer hit och bygger ett liv här så finns det ingen möjlighet att stanna kvar om förutsättningarna tillfälligt ändras.”

Hon ser också att Sverige har en ambitiös framtoning när det kommer till att locka internationella talanger, men tyvärr inte alltid är lika bra på att ta hand om dem när de väl är här. Som exempel nämner Jacqueline Nuwame lönegolvet vid arbetskraftsinvandring och byråkratin kring att få ett visum men också saker som krav på heltidsarbete samtidigt som många startup-företag kanske inte har möjlighet att erbjuda det.

– Jag har haft så många samtal med personer som säger att det skulle vilja arbeta med mig men som måste ha ett heltidsarbete eftersom de bara har tre månader på sig att uppfylla visumkraven, vilket förstås blir ett hinder för utveckling och tillväxt. Jag tycker att Sverige å ena sidan säger till utländsk arbetskraft att de är välkomna hit, men när människor kommer hit och bygger ett liv här så finns det ingen möjlighet att stanna kvar om förutsättningarna tillfälligt ändras. Det är inte långsiktigt hållbart.

Det sistnämnda gäller inte bara för startup-företag. I Skellefteå riskerar i skrivande stund hundratals personer som blivit av med sina arbeten på Northvolt nu att få lämna landet.

”Klart att det drabbar oss”

Men till skillnad från ett större bolag har ett startup-företag i regel inte någon specifik HR-avdelning där specialiserad personal har koll på alla regelverk. Jacqueline Nuwame vittnar – precis som många andra entreprenörer – om höga anställningsavgifter, komplicerade dokumentationskrav och svårigheter med att ge ut ägarandelar i bolaget som ersättning till medarbetare.

TN har i en rad artiklar beskrivit utmaningarna för startup-företag i Sverige. Medan andra länder satsar på allt från startup-visum till skattelättnader för startup-företag och internationella talanger, så lyser liknande insatser med sin frånvaro i Sverige. En som har reagerat på det är Daniel Persson, vd för Malmö-inkubatorn Minc, som Minimal är en del av.

– Jag är helt enig i att man investerar ganska mycket mer i att underlätta för entreprenörer i andra länder och att man gör det i mycket större utsträckning än vad vi gör. Så det har blivit något slags intern konkurrens om vi pratar om EU som en inre marknad, där olika länder sätter upp olika typer av lukrativa regelverk. Och det är klart att det drabbar oss, sa han nyligen till TN.

Investerare håller tillbaka

Men det är inte bara lagstiftningen som sätter käppar i hjulet för nya företag. När TN nyligen rapporterade om entreprenörerna Rickard Wahlström och Thomas Wingate, som valt att delvis flytta sitt bolag Emsense AB till Italien, framkom det att även bristen på tillgängligt kapital är en betydande utmaning i Sverige.

Johanna Holmström, medgrundare av kapitalstrategibyrån Nordic Node, och med gedigen erfarenhet från Venture Capital-branschen i Sverige, Storbritannien och övriga Europa, beskriver situationen som en ond cirkel.

– För att kunna växa och bli lönsamma behöver bolagen tillgång till kapital. Samtidigt är det många investerare som förväntar sig att bolagen ska vara lönsamma innan de går in med pengar, säger Johanna Holmström till TN.

Hon pekar på hur de höga värderingarna i början av 2020-talet ledde till omfattande och ofta ogenomtänkta investeringar.

– Under den perioden investerade många utan en tydlig strategi, vilket har resulterat i stora utmaningar när portföljerna visat sig vara mindre hållbara. Nu är det många som i stället kräver tydliga bevis på framgång innan de vågar investera, vilket i sig är en sund omställning.

Utöver investerarnas ökade försiktighet anser Johanna Holmström att det saknas en tydlig strategi för när och hur de ska bidra till bolagets utveckling.

– I Sverige är det vanligt att investerare saknar en plan för vilken fas de ska gå in i, vad de ska uträtta som delägare, och när de ska lämna bolaget. I andra länder ser vi en högre mognadsgrad kring detta.

”I dagsläget väntar många investerare på att någon annan ska ta ledartröjan innan de själva riskerar kapital.”

Johanna Holmström menar att investeringar i tidiga faser generellt sett bör ha en tidshorisont på högst fyra till fem år.

– Det räcker ofta att vara investerad i runt 4-5 år om bolaget följer sin tillväxtplan, och investeraren kan göra två till fem gånger pengarna. Därefter kan kapitalet återinvesteras i nya bolag, och då får vi således större tillgänglighet av tidigt kapital för nya bolag.

Problemet är enligt Johanna Holmström att många investerare sitter kvar för länge – ibland i 10–15 år – trots att de bara äger mycket små andelar. Det gör i sin tur att ägarlistor blir alldeles för långa för att exempelvis Venture Capital-företagen ska kunna göra en investering.

Det är inte en hållbar strategi, menar Johanna Holmström.

– Tidigt kapital ska skapa förutsättningar här, nu och en kort tid framåt i bolagsbyggandet, men det är inte tänkt att följa med in i de faser där institutionellt kapital eller större investeringar behövs.

Framåt ser Johanna Holmström ett behov av att svenska investerare tar på sig en mer ledande roll.

– I dagsläget väntar många investerare på att någon annan ska ta ledartröjan innan de själva riskerar kapital. Det innebär att de ofta missar möjligheten att vara en del av de stora framgångssagorna. Investerarna måste våga leda och grundarna måste bli bättre på att attrahera rätt kapital i rätt fas, säger hon.

”Vi riskerar att förlora vår bästa och mest eftertraktade kompetens till andra länder.”

Bolag som har en realistisk och långsiktig strategi, inklusive en kapitalstrategi samt en tydlig plan för tillväxt, har enligt Johanna Holmström större möjligheter att säkra rätt typ av kapital vid rätt tidpunkt.

Men även om det finns framgångsrika bolag och investeringsmöjligheter i Sverige, ser Johanna Holmström en risk att landet tappar i konkurrenskraft om förutsättningarna för startup-företagen inte förbättras.

– Det är ett allvarligt problem. Vi riskerar att förlora vår bästa och mest eftertraktade kompetens till andra länder. Vi måste agera på politisk nivå för att göra det mer attraktivt att driva tidiga bolag i Sverige, säger Johanna Holmström.

”Det är betydligt lättare att lägga ut arbetet på personer i andra länder än att ha arbetet här.”

Trots utmaningarna med att vara ny i Sverige och samtidigt försöka bygga ett bolag, är Jacqueline Numawe fast besluten att stanna kvar här.

– Det här är mitt hem. Jag älskar Malmö och tycker att Sverige är en fantastisk plats att vara på. Man kan inte säga säkert vad som ska hända om fem eller tio år, men nu är det här hemma och det kommer att fortsätta att vara det.

Men om du tittar på startup-företagen i allmänhet, tror du att de kommer att stanna kvar i Sverige eller lämna för länder med bättre villkor?

– Jag tror att Sverige kommer att dräneras eftersom det är så väldigt svårt inom just tjänster och startup-företag. Det är betydligt lättare att lägga ut arbetet på personer i andra länder än att ha arbetet här. Samtidigt ser man att länder som Polen har en stor tillväxt av både teknologi och talang och eftersom vi är i EU är det lätt att flytta mellan länderna. Så jag tror att det verkliga problemet för Sverige är att hitta ett sätt att hantera det, annars kommer det att bli väldigt svårt att attrahera startup-företag framöver.

TN har sökt migrationsminister Johan Forssell (M).