DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Dubbelsmällen: Efter konkursrekordet – nu dyker nyföretagandet

Lågkonjunktur och obetalda pandemistöd har satt rekordmånga svenska företag i konkurs. Samtidigt dyker nyföretagandet. Under 2025 blir det fortsatt tufft för företagen, menar ekonomer. ”Det är avgörande hur tullproblematiken utformas framöver”, säger Jörgen Kennemar, ekonom på Swedbank, till TN.

– Sverige har aldrig haft fler bolag som gått i konkurs, säger Henrik Jacobsson, vd på Creditsafe, när han sammanfattar siffrorna för 2024.

Antalet konkurser bland aktiebolag har överstigit 10 000, jämfört med cirka 8 000 under 2023 och 6 000 under 2022. Rekordåret förklaras med vad Henrik Jacobsson beskriver som en "kris på kris".

– Många av de här nya bolagen har nu mött en lågkonjunktur, hög inflation, ökade kostnader och ränteutmaningar, vilket har gjort det svårt för dem att överleva, säger han.

Bygg- och fastighetsbolag, detaljhandeln och även industrin har drabbats hårdast. Över hälften av bilhandlarna har också dukat under.

– Jag tror att det är kopplat till både ränteläget och lågkonjunkturen. När människor sparar eller håller igen på utgifterna är det ofta sådana produkter som påverkas först, som bilar, säger Henrik Jacobsson.

Jörgen Kennemar, företagsekonom på Swedbank, beskriver det svenska ekonomiåret 2024 som väldigt dystert.

– Konkurserna har ökat kraftigt i spåren av lågkonjunkturen i svensk ekonomi. Vi har sett en köpkraftsminskning hos hushållen som påverkat många företag inom handels- och detaljhandelssektorn. Dessutom har vi haft ett kraftigt fall i bostadsbyggandet samtidigt som industrisektorn har drabbats av en svag inhemsk konjunktur och en bräcklig omvärldsekonomi, säger han.

En annan stor faktor bakom konkursökningen är en ankommande våg av återbetalningar för de skatteanstånd som infördes under pandemin.

– Vi ser att upp till 30 procent av konkurserna nu har kopplingar till pandemistöd. Det har varit en slags konstgjord överlevnad för en del företag, men nu när återbetalningarna krävs, klarar de sig inte längre, säger Henrik Jacobsson.

”Mycket allvarligt.”

Henrik Jacobsson bedömer att ungefär hälften av bolagen som går i konkurs är små eller medelstora företag. Samtidigt ser denna företagsgrupp det sämsta nyföretagandet sedan finanskrisen, enligt nya siffror från Visma Spcs. En av orsakerna är att tryggheten för småföretagare upplevs vara sämre än för anställda.

Det är ”mycket allvarligt” menar Boo Gunnarson, företagarexpert på Visma Spcs som menar att småföretagen är landets ryggrad och bidrar med var tredje skattekrona till kommunerna.

"Om regeringen vill stimulera företagande vore det en given första åtgärd att sänka arbetsgivaravgifterna och återinföra ersättningen för sjuklönekostnader", skriver han i en skriftlig kommentar.

Den svaga entreprenörsviljan kan också kopplas till de senaste turerna i ekonomin, menar Jörgen Kennemar på Swedbank.

– Hushållen har gått igenom tuffa tider, vilket också påverkar företagandet. Många som har planerat att starta företag avvaktar tills det finns mer klarhet kring konjunkturen, och om räntor och inflation, säger han.

Konkurser spridit sig till större bolag

Krisen är så omfattande att konkurserna nu spridit sig till bolag som omsätter flera miljarder kronor, menar Henrik Jacobsson på Creditsafe.

– Det som oroar oss är att även större företag, med många anställda och som funnits länge, börjar gå i konkurs. Vi tror att det har att göra med pandemistöden då många bolag har stora skulder som de inte klarar av att hantera, säger han.

Med anledning av detta uppmanar Henrik Jacobsson företag att hålla koll på viktiga leverantörer och kunder.

– Det är viktigt att ha en klar bild av riskerna, så man inte står där utan leveranser eller förlorar en stor, viktig kund eller leverantör. Det finns fortfarande en del risker där ute, och det är mycket pengar som ska betalas tillbaka, säger Henrik Jacobsson.

Att pandemin fortsätter att ge effekter är en unik företeelse utöver de vanliga ekonomiska faktorerna, menar Jörgen Kennemar.

– Problemet sköts egentligen bara framåt, vilket förklarar varför konkurserna blommade ut senare, under den svagare konjunkturen. I stället för konkurser 2020 såg vi en kraftig ökning under 2023 och 2024, då fler företag inte kunde betala tillbaka tidigare beviljade skatteanstånd, säger han.

Samtidigt är pandemin en av flera oförutsägbara faktorer som vi har behövt hantera de senaste fem åren, fortsätter Jörgen Kennemar.

– Pandemieffekten var relativt kortvarig med en snabb återhämtning under 2021. Men sedan kom nästa kris med kriget i Ukraina, hög inflation och höga räntor. Företagen hade inte hunnit bygga upp ordentliga buffertar för att hantera dessa nya utmaningar.

Om 2024 är ett dystert konkursår, lär 2025 inte vara lika nattsvart. Åtminstone inte om räntan sänks som förväntat och inflationen hålls i schack, menar Henrik Jacobsson.

– Jag tror inte att vi kommer att se konkursökningar på 40–50 procent som vi gjort vissa månader de senaste två åren. Vi kommer nog att ligga kvar på ungefär de här nivåerna. Konsumtionen behöver komma i gång, och vi behöver reallöneökningar för att möjliggöra detta och vända utvecklingen. Jag ser inga nya risker förutom den oroliga omvärlden, men det kan vi bara hoppas att vi slipper, säger han.

Hoppas på ljusning

Swedbanks prognoser visar ett förbättrat konjunkturläge för 2025 och inte minst för 2026 då tillväxten börjar ta fart. Förhoppningsvis kan det leda till att riskviljan och nyföretagandet återhämtar sig, säger Jörgen Kennemar.

– Förhoppningen är att riskviljan och nyföretagandet återhämtar sig under 2025. Sverige är generellt sett bra på att starta företag, och det har gjorts åtgärder för att underlätta, som att sänka aktiekapitalinsatsen och andra reformer. Naturligtvis krävs en bärande affärsidé, och den förutsätter att tillväxten tar fart.

Vad gäller konkurser bör vi inte förvänta oss något klang och jubel för 2025, menar han.

– Den konkurspeak vi såg under 2024 kan börja avta under 2025 med stöd av det senaste årets räntesänkningar. Men det kommer fortfarande vara tufft för många företag, eftersom många hushåll troligen kommer fortsätta hålla hårt i sina pengar för att konsolidera sina ekonomier efter höga räntekostnader och köpkraftsminskningar.

”Om USA höjer tullarna mot Sverige och Europa kan det äventyra svensk industri och därmed hämma tillväxten.”

Klart är att vi lever i en stökig omvärld, och som företagare är det viktigt att vara uppmärksam på vad som händer.

– Vi måste vara ödmjuka då tillväxten är starkt kopplad till omvärldsfaktorer. Utrikeshandeln spelar en viktig roll för svensk ekonomi, och det är därför avgörande hur den här tullproblematiken utformas framöver. Om USA höjer tullarna mot Sverige och Europa kan det äventyra svensk industri och därmed hämma tillväxten. Vi behöver också följa hur Kina svarar på höjda tullar mot andra delar av världen. Trots osäkerheten ser vi ändå en trend som lutar lite åt plussidan, särskilt efter de utmanande åren vi har haft de senaste två till tre åren, säger Jörgen Kennemar.